2349235 GI0991 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:91 Torsdagen den 20 april 1994/95 91 1995-04-20 00:00:00 Studiestöd, särskilda utbildningssatsningar inom högskolan m.m. 84779FE5-558D-4EBE-A6B6-E5E5E378BF17 22 SIGGE GODIN (fp) fp Herr talman! De nuvarande studiestödens utform- ning har stora brister som olika regeringar försökt att avhjälpa. Studiestödssystemen skall bidra till att mot- verka social snedrekrytering till utbildningar, skapa likartade möjligheter till högre utbildning var man än är bosatt i landet, beakta jämställdheten mellan könen samt skapa likartade förutsättningar oavsett vilket av stödsystemen som kommer till användning. Nuvaran- de studiestödssystem fyller inte de uppställda kraven. Det ger inte heller goda förutsättningar att stimulera till högre utbildningar främst för studieovana grupper som ser studiemedelssystemen som ett orimligt lån som inte kan återbetalas. Studiemedelssystemen är dessutom ojämlika och skapar orättvisor som också bidrar till konflikter och skapar dåligt studieklimat. Regeringen har därför tillsatt en kommitté för reformering av studiestödssys- temen. I betänkandet framhålls vikten av att kommit- tén noga beaktar såväl jämställdhetsfrågorna som utformningen av studiestödssystem som motverkar social snedrekrytering. Det hade ju varit klädsamt om Ulf Kristersson, när han talade om social snedrekrytering, hade tänkt tan- ken att låta studiestödsutredningen titta på allt samti- digt och se det som en helhet i stället för att medverka till att slå ut CSN-kortet. Jag skall återkomma till det, men jag tycker att det är en av de stora bristerna i de förslag som majoriteten lägger. I uppdraget till utredningen framhålls också vikten av att förändringarna ses i ett helhetsperspektiv. Jag förutsätter att utredningen också bidrar till att ett nytt studiestödssystem utvecklar möjligheterna för alla studerande att utnyttja den utbildning som ger bästa studieutbytet oavsett var i landet utbildningen är för- lagd. Inte minst ur ett regionalpolitiskt perspektiv är detta av yttersta vikt. Men också ur ett ekonomiskt perspektiv ger dessa förutsättningar bättre utbyte för samhället. Det ger också bättre förutsättningar för kravet på en internationellt hög utbildningsnivå för så många som möjligt. Den kärva ekonomiska situationen i landet medför att regeringen föreslagit betydande nedskärningar i viktiga stödformer. Det är med stor förvåning som jag noterar att nedskärningarna och försämringarna görs nu, samtidigt som regeringen lägger stora summor på nya studiestöd som ytterligare skapar orättvisor i systemet. Herr talman! Barntillägget i svux och svuxa slo- pas, i YTH-utbildningarna återinförs det särskilda vuxenstudiestödet, CSN-kortet avskaffas, resebidraget till elever vid statens skolor för vuxna avskaffas, basårsutbildningen i komvux premieras med ett sär- skilt stipendium. Det är alltså förbättringar som pre- mierar de starka och nedskärningar som slår mot de svaga. Jag måste då ställa frågan: Var finns jämställdhe- ten? Var fanns Mona Sahlin när dessa förslag lades fram? Sammantaget blir resultatet av regeringens förslag att kvinnor med låg eller bristfällig utbildning missgynnas medan satsningar huvudsakligen görs på tekniska utbildningar. Regeringen har nu tillsatt en studiemedelsutred- ning. Varför då inte låta den analysera och lägga förslag till ett sammanhållet studiemedelssystem? I stället gör man indragningarna först och utformar nya system senare. Var finns logiken? Varför slår majori- teten mot de svaga och premierar de starka? Herr talman! Otaliga är de brev och uppvaktningar som framfört synpunkter mot ett avskaffande av barntillägget i svux och svuxa. Regeringen hävdar att ett borttagande av barntillägget skall beaktas inom ramen för familjepolitiken. Vi vet i dag att stora ned- dragningar sker i familjepolitiken. Barntillägget beak- tas inte i regeringens förslag i familjepolitiken. Vilka jämställdhetsaspekter fick råda när regeringen tog beslutet om att avskaffa barntillägget? Varför slår regeringen hårdast mot de svagaste grupperna - de som saknar grundutbildning, de som är arbetslösa, de med stor försörjningsbörda? Var finns jämställdheten, Mona Sahlin? De som drabbas är huvudsakligen kvinnor, i många fall ensamstående kvinnor med barn. Många tvingas avbryta sina studi- er. Besparingarna skall göras rättvisa och fogas in i ett rimligt sammanhang. Varför inte skjuta på beslutet om barntilläggen till studiemedelsutredningen? Sam- tidigt gör regeringen besparingar i barnbidragen som innebär att studiebidragets belopp också skrivs ner. Som konsekvens av att folkpartiet motsätter sig be- sparingen på barnbidraget avslår vi också sänkningen av studiebidraget. För ett år sedan behandlades denna fråga i social- försäkringsutskottet. Ett enigt utskott yrkade avslag på den regeringens förslag eftersom den socialdemokra- tiska ledamoten Lena Öhrsvik ansåg att den aviserade parlamentariska utredningen inte onödigtvis skulle bindas upp i delfrågor. I dag är tonen en annan. Var är socialdemokraterna i denna fråga i dag? Nu binds utredningen upp. Nu tas ingen hänsyn till rättvisa och jämställdhet. I betänkandet tas också frågan om CSN-kortet upp. Visst är 81 miljoner en viktig besparing. Men en avveckling av CSN-kortet skapar negativa konsek- venser för friheten att välja utbildningsort. Denna frihet är ett viktigt utbildningspolitiskt mål. Bespa- ringen slår mycket hårt mot högskolor och universitet i Norrland. Umeå universitet har i dag större riksre- krytering än universiteten i söder. Ett avskaffande av CSN-kortet spolierar förutsättningarna för Umeå universitet och högskolorna i Norrland att konkurrera på lika villkor. Samtidigt ger en avveckling sämre förutsättningar för elever i landets glesbygder att söka utbildning över hela landet. Redan nu spelar närheten till hemorten mycket stor roll vid val av studieort och utbildning. Med ökade resekostnader kommer närhetsfaktorn att få en ännu större betydelse. Detta kommer att försämra Norrlandshögskolornas konkurrenssituation, skriver rektorerna vid Umeå universitet, högskolan i Luleå och Mitthögskolan. Varför vägs inte detta viktiga studiestöd in i den samlade utredningen? Herr talman! Vid utskottets utfrågning om CSN- kortet anförde SJ att 40 av de 81 miljonerna är att hänföra till s.k. olönsam trafik. Vid avskaffande av CSN-kortet belastar det ett annat statligt konto. Rese- ersättningen för elever vid riksgymnasier och special- skolor uppskattades till 30 miljoner. Kvar att finansie- ra blir då 11 miljoner. Rimligen borde denna viktiga fråga kunna vägas in i utredningen. Regeringen föreslår att resebidraget till studerande vid statens skolor för vuxna skall avvecklas. Vilka är dessa studerande och vilka studievillkor har de? Det är huvudsakligen kvinnor som på grund av avsaknad av barntillsyn, eller besvärliga kommunikationer till komvux, väljer att läsa vid statens skolor för vuxna. Vid SSVH i Härnösand uppger 20 % av eleverna att de tvingas sluta sina studier om resebidraget dras in. Eleverna har i genomsnitt 37 mil till skolorten, 26 % har mer än 50 mil. De gör i genomsnitt åtta resor per läsår. De flesta av eleverna saknar någon form av annat studiestöd. Det enda stödet är detta resebidrag. Regeringen hävdar också i budgetpropositionen att distansutbildningen vid SSVH skall prioriteras. Därför görs inga besparingar i utbildningen. Varför gör man då utbildningen omöjlig för stora delar av eleverna? Var finns jämlikheten och rättvisan? Var fanns Mona Sahlin när denna fråga beslutades av regeringen? Rimligen borde även denna fråga som är så viktig för dem som har det svårast att skaffa sig grundut- bildning hänskjutas till prövning i studiemedelsut- redningen. Inte minst eftersom kostnaden är margi- nell. Herr talman! Jag vill fråga vänsterpartiet: Var finns jämställdheten och jämlikheten i denna fråga? Varför står ni inte upp för era ideal? Det räcker inte med vackra tal på gator och torg. Det gäller att också se rättvisan i vardagen. Ni borde ta ställning i denna viktiga fråga. Herr talman! Folkpartiet förutsätter att den tillsatta studiestödsutredningen arbetar skyndsamt för att ta fram ett sammanhållet studiemedelssystem som ger bättre rättvisa och rimligare utbildningsmöjligheter än dagens system. I avvaktan på detta anser folkpartiet att både barntillägget i svux och svuxa, CSN-kortet och resebidraget till elever vid SSV skall finnas kvar och hänföras till utredningen för övervägande. Samtidigt anser vi att nya utgifter som studiestöd till YTH-utbildning och stipendium vid basårsutbild- ning inte skall realiseras. Herr talman! I SfU:s betänkande 15 behandlas re- geringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd och möjligheterna till avskrivning av studielån vid de 9 000 nya N/T-platser som skall inrättas vid universi- tet och högskolor. Detta nya stöd skapar nya orättvisor. Kostnaden, som beräknas till 1,6 miljarder, är orimlig för en till- fällig satsning på 9 000 personer. Samtidigt skapas möjligheter för dem som avbrutit sin utbildning att få en betald utbildning som deras studiekamrater som kämpat sig igenom sin utbildning gått miste om. I ett läge då saneringen av statens budgetunder- skott kräver stora uppoffringar av grupper med sämre förutsättningar och sämre ekonomi finns det inte ut- rymme för några satsningar på speciellt utvalda grup- per. Regeringens och utskottsmajoritetens förslag bör därför avslås. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reser- vationerna 7, 25, 33 och 34 i betänkande 12 samt till reservation 1 i betänkande 15. Självfallet står jag bakom övriga reservationer som Folkpartiet har fogat till de två betänkandena. 0108070243108 N 2010-01-01 00:00:00 240687 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0991/#anf22