2349235 GI0991 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:91 Torsdagen den 20 april 1994/95 91 1995-04-20 00:00:00 Riksdagen och dess myndigheter m.m. EE93ABCD-EB46-4EC4-8EA6-18A6869047B8 16 NILS FREDRIK AURELIUS (m) m Herr talman! Utskottet är enigt i detta betänkande utom på en punkt som jag strax kommer till. Beträffande motionen av Lars Björkman m.fl. om möjligheter för de ledamöter som så önskar att erhålla lokaltrafikkort, ett s.k. SLTF-kort, skriver utskottet positivt och hänvisar till pågående förhandlingar med Svenska lokaltrafikföreningen. Motionärerna menar att lokaltrafikkortet skulle kunna minska de totala kostnaderna för ledamöternas resor, eftersom det bl.a. skulle bli färre taxiresor. Det finns en moderat reservation som vänder sig mot höjningen av det statliga stödet till partigrupperna i riksdagen med 10,8 miljoner för nästa budgetår. Majoriteten, som består av alla partier som är re- presenterade i utskottet utom Moderaterna, vill ge ytterligare 2,7 miljoner kronor till gruppkanslierna för de partier som inte är i regeringsställning och 8,1 miljoner kronor ytterligare i ledamotsbidrag. I fråga om kanslibidraget vill man höja grundbidraget, och när det gäller ledamotsbidraget föreslår man en upp- räkning från beräkningsgrunden en assistent på tre ledamöter till en assistent på två och en halv ledamö- ter. Av betänkandet framgår också att majoriteten ställer sig bakom ambitionen att åter höja partistödet från den 1 januari 1997 med samma teknik, dvs. ändra beräkningsgrunden ledamöter per assistent en gång till och lika mycket, så att bidraget därefter skulle utgå från beräkningsgrunden en assistent på två leda- möter. Som sagt, tekniken är att utgå från antalet assisten- ter per ledamot, men det handlar förstås om partistöd. Det argument som anförs för höjningen av kans- libidraget är att arbetsbelastningen ökat mycket efter Sveriges EU-anslutning, som lett till mera arbete i utskotten och i den nya EU-nämnden. Detta kan väl i och för sig vara sant, men också politiska partier bör ju kunna prioritera, prioritera om och omfördela inom de ramar som finns, och kanske också rent av öka sin produktivitet och effektivitet. Beträffande ledamotsanslaget hänvisar majoriteten till en enkät som genomfördes under våren 1994. De dåvarande ledamöterna tillfrågades om de hade behov av ytterligare administrativt stöd, och det sade de faktiskt att de hade, vilket ju inte förvånar. Om där- emot alla varit tillfreds med sakernas tillstånd hade det funnits större anledning till överraskning. Sanningen är väl den att behovet är svårt att mäta och ännu svårare att mätta. Man borde för övrigt hellre använda begreppet efterfrågan än det mera metafysiska och dunkla begreppet behov. Efterfrågan på mera service finns säkert hos riksdagsledamöterna. Det skulle t.ex. vara lätt för mig att räkna upp diverse ytterligare tjänster som jag gärna såge att riksdagen hölle mig med om de vore gratis, som det heter. Det skall jag dock avstå ifrån. Om nu efterfrågan är i det närmast obegränsad är dessvärre statens tillgångar desto mer begränsade. 10,8 miljoner är ju också pengar, eller hur? I den nuvarande allvarliga ekonomiska situationen, när så många nedskärningar är nödvändiga, är det närmast stötande att höja det statliga partistödet. Det kan vis- serligen sägas att tidpunkten att höja partistöd aldrig är lämplig, åtminstone som vi ser det, men vissa tid- punkter är ändå mera olämpliga är andra. Herr talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till den moderata reservationen. 0817433088402 N 2010-01-01 00:00:00 240681 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0991/#anf16