2349234 GI0990 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:90 Onsdagen den 19 april 1994/95 90 1995-04-19 00:00:00 Anslag till Brottsoffermyndigheten, m.m. 482D72DC-C654-4A4B-99A1-D8883D885D3C 54 LARS-ERIK LÖVDÉN (s) s Herr talman! Betydelsefulla åtgärder för att bättre tillgodose brottsoffrens situation och intressen börja- de på allvar vidtas i mitten av 80-talet. I utskottets betänkande görs en bred tillbakablick på de åtgärder som vidtagits sedan dess. Den socialdemokratiska regeringen inledde i mit- ten av 80-talet ett ambitiöst program för att hjälpa och stödja brottsoffer. Regler om brottskadeersättning, målsägandebiträde och besöksförbud infördes. Eko- nomiskt stöd till brottsoffer och kvinnojourer inför- des. Det arbetet har sedan fortsatts och intensifierats under såväl socialdemokratiska som borgerliga rege- ringar efter mitten av 80-talet. Det finns anledning att driva reformarbetet vidare. De som utsätts för brott tillhör i stor utsträckning dem som också i andra avseenden lever på samhällets skuggsida. Ökade insatser krävs för att ge brottsoffren stöd och hjälp. Rättsväsendets handläggning bör an- passas så att man bättre klarar av att ta till vara de drabbades intressen och behov. Kunskaper om brottsoffrens situation måste öka inom rättsväsendet, sjukvården och socialtjänsten. Det behövs anpassade rutiner och ett stödjande förhållningssätt gentemot offren. Försäkringsbolag, sjukvård, arbetsgivare och en rad andra intressenter måste stimuleras att aktivt stödja och hjälpa brottsoffren. Samhällets stöd till brottsoffer behöver ses över. Det stöd som samhället kan erbjuda bör inte enbart inskränkas till juridiskt biträde. Vid sidan av det stöd som ges av socialtjänst och sjukvård måste nya former för att ta till vara människors engagemang i arbetet med dem som ut- satts för brott utvecklas. Det är därför som justitieutskottet i enighet vill göra ett tillkännagivande till regeringen om en bred utvärdering av de brottsofferinsatser som har vidtagits allt sedan mitten av 80-talet. Det finns anledning till att den utvärderingen görs brett upplagt och med stor noggrannhet och omsorg, så att vi landar rätt när det gäller det vidare utvecklingsarbetet av brottsofferin- satserna. Det är glädjande att utskottet i enighet ställer sig bakom ett sådant tillkännagivande. Herr talman! Till utskottets betänkande har fogats nio reservationer. Jag skall kommentera några av dem. I reservation 1 om bidrag till brottsofferjourer fö- reslår Moderaterna och Centern att man ur ett särskilt anslag, G 4 Ersättning för skador på grund av brott, skall ge bidrag till brottsofferjourerna. Utskottsma- joriteten menar att den naturliga vägen är att sådana anslag fortsättningsvis beviljas av Brottsofferfonden, vid sidan av de anslag som en rad kommuner ger som stöd till kvinnojourer och brottsofferjourer. När riksdagen antog förslaget om inrättande av Brottsofferfonden utgick riksdagen från att de fortsat- ta anslagen till brottsofferjourerna skulle utbetalas via Brottsofferfonden. Det fanns också några skrivningar i propositionen. Det är den naturliga vägen. Brottsofferfonden kommer årligen att disponera ett belopp på ungefär 19 miljoner för sin verksamhet. Även om inte alla de pengarna skall användas till brottsofferjourer, utan också till forskning och ut- veckling, finns här utrymme för att ge stöd till brottsofferjourerna. Jag vill framför allt understryka vikten av att Brottsofferjourernas riksförbund, BOJ, får ett permanent stöd även fortsättningsvis för att kunna bedriva sin viktiga verksamhet. I reservationerna 2, 3 och 4 lämnas några syn- punkter på vad den kommande utvärderingen av brottsofferinsatserna bör innefatta. Jag menar att ut- värderingen och de skrivningar som utskottet gjort väl täcker de propåer som förs fram i de tre motivreser- vationerna. Utvärderingen skall självfallet göras på ett brett och noggrant sätt och innefatta alla åtgärder som är av betydelse för brottsoffrens situation. När det gäller reservation nr 6 om förtur vid för- undersökning, som Folkpartiet och Centern har av- gett, vill jag påpeka att Kvinnovåldskommissionen har i uppdrag att titta på handläggningstiderna inom rättsväsendet när det gäller brott som innefattar över- grepp mot kvinnor. De förslag som förs fram i den reservationen kommer att aktualiseras av kommissio- nen i dess arbete och blir sedan också föremål för beredning av regeringen och riksdagen. Reservation nr 7, som gäller förskottering av ska- destånd, är avgiven av Centerpartiet. Det gjordes en regeländring i fjol i utsökningsbalken för att underlät- ta för en målsägande att få ut skadestånd. Utskottet menar att med de regler för brottsskadeersättning som vi har i dag har vi någorlunda väl täckt in behovet av skadestånd. Det finns dock en diskussion som är ange- lägen att föra och den gäller skadeståndsbeloppens nivå. Men det rör en något annan frågeställning än den som tas upp i reservationen. Den frågan har nyli- gen behandlats av en särskild kommitté som tittar över skadestånden. Där finns det också förslag om en höjning av skadeståndsnivån. Det kan vara väl moti- verat i vissa fall. Lokala handlingsplaner för vittnesskydd i domsto- larna, som reservation nr 8 berör, är en fråga som nu bereds inom regeringskansliet på grundval av en de- partementspromemoria om vittnen och målsägande i domstol. Den frågan är alltså aktuell just nu i rege- ringskansliet. Därför anser utskottet att det inte för närvarande finns anledning för riksdagen att ta något initiativ i den frågan. Till reservation nr 9 om kommunarrest. När be- söksförbudet infördes en gång i tiden fördes en dis- kussion om besöksförbudets förenlighet med rege- ringsformen. Man kom då fram till att besöksförbudet visserligen stred mot den uttryckliga bestämmelsen i regeringsformen, men att det finns en möjlighet att införa sådana inskränkningar om det är välmotiverat. Däremot är det alldeles uppenbart, och den be- dömningen har justitieutskottet gjort vid ett par tillfäl- len, att skulle man genomföra så långtgående förslag som förs fram i reservationen om kommunarrest skulle det inte vara förenligt med regeringsformen. Det är en bedömning som utskottet har gjort vid ett par tillfällen och det är därför som vi avvisar den tanken. Däremot finns besöksförbudsreglerna, och finns det direkta hot som kan rubriceras som Misstanke om olaga hot finns det möjlighet för polis och åklagare att ingripa med anhållande och häktning i vissa fall. Därmed har man också täckt in ett behov av att kunna ingripa mot gärningsman. Det är som Kia Andreasson säger betydelsefullt att man fokuserar på gärningsmannen i de här fallen och inte i alltför hög utsträckning lägger ansvaret för att skydda sig på den som är utsatt för hotet. Man måste också fokusera på gärningsmannen. Men förslaget om att införa kommunarrest strider enligt utskottets uppfattning mot regeringsformen och avvisas därför av utskottet. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till ut- skottets hemställan och avslag på reservationerna. 0815435847817 N 2010-01-01 00:00:00 240546 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0990/#anf54