2349234 GI0990 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:90 Onsdagen den 19 april 1994/95 90 1995-04-19 00:00:00 Ny marknadsföringslag 1E35AAE9-BE15-4B8A-8A28-6BA3CC365C17 126 BENGT KRONBLAD (s) s Herr talman! Marknadsföringslagstiftningen syf- tar, enligt oss socialdemokrater, till att stärka konsu- menternas ställning. Redan under 1970-talet vidgades synen på konsumenternas roll. Konsumenterna hade i lagstiftningen tidigare främst uppmärksammats som användare och brukare av varor och tjänster. Nu vid- gades synen på konsumenternas roll. Det var bl.a. konsumenternas ökade köpkraft, utbudet av varor och tjänster, den omfattande reklamen och svårigheterna för konsumenterna att överblicka utbudet och värdera olika alternativ som låg bakom ambitionshöjningen i konsumentskyddslagstiftningen. Sedan mitten av 1970-talet, då den nu gällande marknadsföringslagen tillkom, har utvecklingen mot en alltmer svåröverskådlig och komplicerad marknad tilltagit. Den ökande internationaliseringen och EU- inträdet har skärpt konkurrensen på marknaden. Såväl konkurrenslagstiftningen som marknadsföringslag- stiftningen är i behov av en modernisering och en anpassning till de nya förhållandena. Konkurrenslagstiftningen har nyligen reformerats. Nu går vi vidare med marknadsföringsområdet. Den nya lagen syftar till att främja konsumenter- nas och näringsidkarnas intressen i samband med näringsidkarnas marknadsföring av varor, tjänster och andra nyttigheter samt att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidka- re. Herr talman! I korthet innebär den nya lagstift- ningen: - att de vitessanktionerade generalklausulerna från den gamla lagen bibehålls, - att det införs särskilda regler med konkreta för- bud mot och krav på vissa marknadsföringsåtgräder, - att överträdelser av dessa förbud kan medföra att näringsidkaren ådöms en marknadsstörningsavgift, - att skadeståndsreglerna utvidgas så att skade- stånd även kan utgå till andra näringsidkare än kon- kurrenter till den felande näringsidkaren samt till konsumenterna - även överträdelse av ett åläggande att lämna vissa informationer kan medföra skade- ståndsskyldighet, - att ett tvåinstanssystem införs i marknadsfö- ringsmål, med Stockholms tingsrätt som första instans och Marknadsdomstolen som andra och sista instans, - att Konsumentombudsmannens primära talerätt när det gäller förbud och ålägganden avskaffas. I mål om marknadsstörningsavgifter har Konsumentom- budsmannen primär talerätt. Om Konsumentombuds- mannen inte utnyttjar denna talerätt kan enskilda näringsidkare som berörs av överträdelsen och en sammanslutning av näringsidkare föra talan i målet. Herr talman! Låt mig nu kommentera de fem re- servationer som har fogats till betänkandet. Den första handlar om efterbildningar. Reservanten anför att det skall vara en produkts funktion, kvalitet, säkerhet samt miljö- och hälsoanpassning som bör beaktas när man bedömer om konsumenten vilseleds. Reservanten menar att regeringens förslag bör kompletteras i detta syfte och att vilseledande efterbildningar inte får användas vid marknadsföring. Det är enligt svensk rätt i princip tillåtet att ef- terbilda en annan näringsidkares prestationer, känne- tecken eller andra objekt när det efterbildade objektet inte är skyddat enligt den immaterialrättsliga special- lagstiftningen. Det kan gälla både patentregler och varumärkesskydd. Att använda en sådan efterbildning vid marknadsföring kan emellertid utgöra otillbörlig marknadsföring om efterbildningen används på ett vilseledande sätt. Regeringens förslag innebär att en näringsidkare vid marknadsföring inte får använda efterbildningar som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända eller särpräg- lade produkter, såvida det inte rör efterbildningar som huvudsakligen har som syfte att göra produkten funk- tionell. I den senare delen innebär detta att t.ex. reservde- lar till välkända bilmärken kan tillverkas och säljas av andra än bilfabrikanter och deras auktoriserade åter- försäljare. För övrigt är det föreslagna förbudet ut- format så att det faller inom ramen för marknads- domstolens praxis, och det ligger även i linje med Sveriges konventionsförpliktelser. Utskottet anser att regeringens förslag i sak över- ensstämmer med yrkandet i motion L18, som därmed får anses tillgodosett. Herr talman! Jag vill göra några ytterligare kom- mentarer i fråga om den diskriminerande reklamen, som tas upp i reservationerna 2 och 3 och som redan har tagits upp i debatten. I flera motioner framförs krav på skärpt lagstift- ning mot diskriminerande reklam och att riksdagen skall ge regeringen till känna att man bör återkomma med ett sådant förslag. Med diskriminerande reklam brukar i första hand avses könsdiskriminerande reklam, varvid man skiljer på kränkande och schabloniserande reklam. Typiska exempel är bilder där kvinnan utnyttjas som blickfång eller som utnyttjar sexuella anspelningar och ger löften som inte har med produkten att skaffa. Diskri- minerande reklam kan också gälla framställningar som återspeglar ett föråldrat könstänkande liksom reklam i fråga om ras, religion, nationalitet, m.m. Någon lagstiftning som gör det möjligt att ingripa mot könsdiskriminerande eller annan diskriminerande reklam finns i dag inte. Regeringen lägger heller inte nu fram någon ny lagstiftning med förbud mot dis- kriminerande reklam. En sådan lagstiftning kan inte införas utan grundlagsändringar. Det innebär att det för ett ingripande mot diskriminerande reklam också i fortsättningen skall krävas att åtgärden är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare. Lagutskottet har ingen annan uppfattning än mo- tionärerna i denna fråga, utan anser att reklam med inslag av diskriminering i olika former är helt oaccep- tabel. Genom konstitutionsutskottets yttrande är det klarlagt att en laglig möjlighet till ingripande mot diskriminerande reklam kräver grundlagsändringar som innebär inskränkningar i tryckfrihetens och ytt- randefrihetens grundvalar. Mot denna bakgrund bör enligt lagutskottets mening lagstiftning komma i fråga endast om detta framstår som det enda alternativet för att komma till rätta med det här stora problemet. Utskottet anser att situationen för närvarande inte kan anses vara så allvarlig att inskränkningar av de grundlagsfästa rättigheterna oundgängligen behövs för att komma till rätta med problemen vad avser diskriminerande reklam. Bl.a. bör det vara möjligt att skärpa de insatser som sker genom egenåtgärder inom näringslivet, t.ex. genom Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam. Andra former av dis- kriminerande reklam tas upp av Marknadsetiska rådet, som är ett överbranschetiskt råd som behandlar frågor av principiell karaktär. Utskottet konstaterar också att regeringen noga kommer att följa utvecklingen. Om inte näringslivets egenåtgärder kan stävja den diskriminerande rekla- men finns det enligt regeringen anledning att på nytt ta upp frågan om åtgärder mot denna. Herr talman! Reservation 4 handlar om en utred- ning om reklamens påverkan. Motionären vill att regeringen, bl.a. mot bakgrund av att marknadsföring- en blivit mer internationell och gränsöverskridande, tillsätter en utredning bl.a. med uppgift att ge förslag om hur man kan minska kränkningar av människors integritet och öka deras möjligheter att slippa reklam t.ex. i TV och radio, m.m. Utskottet konstaterar att det genomförs en rad forskningsprojekt inom ramen för konsumentforsk- ningen. I den mån dessa projekt skulle påvisa ett behov av ytterligare utredningar utgår utskottet från att Konsumentverket eller regeringen tar erforderliga initiativ härtill. Herr talman! I reservation 5 behandlas frågan om bevisbördan i marknadsföringsmål. Motionärerna vill att det skall införas en regel om omvänd bevisbörda i marknadsföringsmål. Motionärerna anser att det be- hövs en sådan regel beträffande vederhäftighet när det gäller sakuppgifter i marknadsföringen. Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte bör införas någon regel om omvänd bevisbörda i dessa mål. Många bevisbördeproblem är invecklade och inte lämpade för en enkel anvisning i lagstiftning- en. Frågorna avgörs också enligt utskottets mening bättre av de rättstillämpande organen. Att i dessa fall lagreglera en enda bevisregel, som dessutom är oom- tvistad och väl etablerad som i detta fall, kan leda till svårigheter och framstår som helt onödigt. Herr talman! Fakturaskojeri förekommer tyvärr på så sätt att en företagare eller privatperson faktureras utan att ha beställt en vara eller en tjänst. I ett antal motioner tas denna fråga upp. Marknadsföringsutredningen föreslog en katalo- gregel som innebär ett uttryckligt förbud mot att skicka fakturor och liknande handlingar och därige- nom vilseleda mottagaren i fråga om att beställning har skett eller om att betalningsskyldighet föreligger, s.k. fakturaskojeri. Regeringen anser att en uttrycklig regel om detta inte är motiverad. I den mån ett sådant förfarande är att bedöma som marknadsföring bör det enligt regeringens mening kunna förbjudas med stöd av generalklausulen om otillbörlig marknadsföring. Vid en uppvaktning inför lagutskottet har företrä- dare för Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté framfört liknande synpunkter som motionärerna. Liknande synpunkter har också fram- förts av Sveriges Köpmannaförbund, Motorbran- schens Riksförbund, Företagarnas Riksorganisation och Grossistförbundet Svensk Handel. Negativa säljmetoder utgör ett allvarligt problem såväl på konsumentområdet som i relationerna mellan näringsidkare. Stora ansträngningar görs därför också från olika branschorganisationers sida för att komma till rätta med de problem som vissa oseriösa närings- idkare förorsakar. Visserligen kan det i en del fall vara möjligt att komma åt de här problemen med hjälp av brottsbal- kens bestämmelser om bedrägeri, men då krävs att det går att styrka skada hos mottagaren samt vinning och uppsåt hos näringsidkaren. Herr talman! Mot bakgrund av den uppmärksam- het som under lång tid ägnats åt problemet med faktu- raskojeri borde regeringen enligt utskottets mening ha behandlat frågan mer utförligt i propositionen. Utskot- tet anser att det finns ett behov av lagstiftning som kan motverka negativa säljmetoder i form av faktu- raskojeri på ett effektivare sätt än vad straffbestäm- melserna i brottsbalken och generalklausulen om otillbörlig marknadsföring kan göra. Utskottet föror- dar att regeringen snarast möjligt lägger fram ett för- slag till rättslig reglering i syfte att komma till rätta med det angivna problemet. Herr talman! Utskottet föreslår att den nya mark- nadsföringslagen träder i kraft först den 1 januari 1996, vilket är ett halvt år senare än vad regeringen har föreslagit i propositionen. Det är önskvärt att den ovan förordade rättsliga regleringen mot negativa säljmetoder kan träda i kraft samtidigt med den nya marknadsföringslagen. Herr talman! Med det anförda yrkar jag avslag på samtliga reservationer och bifall till utskottets hem- ställan. 0110842257006 N 2010-01-01 00:00:00 240618 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0990/#anf126