2349232 GI0988 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:88 Fredagen den 7 april 1994/95 88 1995-04-07 00:00:00 Ny fastighetsmäklarlag - förnyad behandling 591C7381-AB42-43E0-9855-F6A29872AFBE 3 INGER SEGELSTRÖM (s) s Fru talman! I betänkandet och propositionen 1994/95:14 som riksdagen har att ta ställning till i dag föreslås att en ny lag om fastighetsmäklare skall ersät- ta den sedan 1984 gällande fastighetsmäklarlagen. Både riksdagen och utskottet har under de senaste tio åren vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om fastighetsmäklare. I betänkandet behandlar utskottet propositionen jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. Till betänkandet har fogats en reserva- tion från moderaterna och Miljöpartiet beträffande mäklarens ställning samt ett särskilt yttrande från moderaterna. Den nya fastighetsmäklarlagen antogs av den bor- gerliga regeringen i september 1994. Den borgerliga regeringens proposition innehåller delar som kanske hade kunnat få en annan lösning, men det får rättas till när vi ser hur den praktiska tillämpningen blir. Det är nödvändigt att vi nu genomför de här förändringarna. Under ärendets gång har utskottet träffat alla före- trädare från branschen som så önskat. Till utskottet har också inkommit många brev och skrivelser som behandlats. Pressen på utskottskansliet har varit mycket hård, speciellt från berörda av det nya lagför- slaget. Det har t.ex. hävdats att föredragande har varit jävig. Också utskottets självständiga beslutskompe- tens har ifrågasatts. Utskottet vill med kraft tillbakavi- sa alla sådana påståenden och hänvisar till riksdagens och utskottens suveränitet. I de väckta motionerna tas frågan om mäklarens ställning som opartisk mellanman upp i två motion- syrkanden. Den tredje motionen handlar om kravet på skriftliga uppdragsavtal och hanteringen av handpen- ning. Övriga motionsyrkanden berör lokalisering av nämnden och skydd för titeln fastighetsmäklare samt upphävande av gällande undantag om förmedling av vissa bostadsrätter. Beslut i kammaren var planerat till den 22 februari 1995. Riksdagen återförvisade då ärendet till lagut- skottet för ytterligare beredning. Utskottet förordar nu en ändrad lydelse av lagens bestämmelse om förbud mot fastighetshandel, 14 §. Utskottet gör också en annan bedömning än den som redovisas i propositio- nen när det gäller om lagen är tillämplig i de fall en mäklare - i strid med förbudet mot fastighetshandel - säljer egna fastigheter samt fullföljer sitt uppdrag som uppdragsgivare. Därutöver föreslår utskottet slutligen ett nytt ikraftträdandedatum samt hur examinations- och ut- bildningsfrågorna bör hanteras. Jag går nu över till förslaget. Den nya lagen innebär en förändring av såväl de nuvarande näringsrättsliga som civilrättsliga bestäm- melserna. De näringsrättsliga förändringarna avser en effek- tivare registrerings- och tillsynsfunktion. De civil- rättsliga reglerna fastställer en grundsyn att mäklaren skall uppträda som en i princip opartisk mellanman som både köpare och säljare skall kunna känna för- troende för. Mäklarna åläggs en skyldighet att i enlig- het med vad som följer av god fastighetsmäklarsed iaktta både säljarens och köparens intresse när de fullföljer sina uppdrag. För att möjliggöra detta föreslås att mäklaren inte skall få företräda säljaren eller köparen som ombud. Vidare föreslås förbud mot självinträde. Den här lagen kommer till som en av flera för att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Den nya lagen är i samma utsträckning som den gällande tvingande till förmån för konsumenterna. Att köpa hus, lägenhet eller sommarstuga är för många människor den största affären i deras liv. När vi ser tillbaka på 1980-talet och hur många människor som har förköpt sig och fått skulder för livet, då inser man att det är dags att konsumenterna bör få ett star- kare skydd. Själva mäklarrollen tillämpas inte bara inom det här området. Det finns mäklare även inom andra om- råden. Jag vill bara nämna fredsmäklare och försäk- ringsmäklare som de mer kända. Sverige är inte heller unikt med att föreslå en så- dan här lösning. I alla andra nordiska länder har man valt motsvarande lagkonstruktion. Vilka är då motiveringarna till att vi gör dessa för- ändringar? När människor skall köpa eller sälja något är den första frågan hur säljare och köpare får kontakt med varandra. Den andra frågan är om objektet är lämpligt för just den här spekulanten. Den slutliga frågan gäller vilket pris som skall betalas. Det är här som meningarna går isär mellan utskottets majoritet och reservanterna beträffande mäklarens ställning. Mäklarens roll som opartisk mellanman i begrep- pet god mäklarsed blir nu tvingande, dvs. att mäklaren skall ge både köpare och säljare de råd och upplys- ningar som de kan behöva. När det gäller förmedling till konsumenterna skall mäklaren tillhandahålla för- värvaren en god beskrivning av fastigheten och en kalkyl. Fastighetsmäklaren har också skyldighet att själv kontrollera vissa uppgifter. Ersättningen till mäklaren skall, precis som nu, ut- gå i form av provision beräknad på försäljningspriset. Precis som tidigare är naturligtvis köparen med och betalar det, eftersom det läggs på försäljningspriset. Det är ingen nyhet. Förutsättning för ett köp är att säljare och köpare får kontakt med varandra. Det är detta som är mäklarens uppgift. Här stärker vi lagstiftningen för att skydda köpar- na så att den affär de går in i är något som de mäktar med och att fastigheten är sådan som mäklaren lovar. Några nya regler vill jag ytterligare kommentera. Följande krav kommer att ställas på mäklaren: - ett redbarlighetsrekvisit införs - skyldighet att ha en ansvarsförsäkring - handpenning skall överlämnas till säljaren, om inte annat har överenskommits mellan parterna. Moti- veringen är att mäklaren inte är en part. Övriga ställningstaganden gäller bl.a. frågan om att skydda titeln fastighetsmäklare tas inte upp till behandling i propositionen. Utskottet anser sig kunna sakna underlag för att bedöma behovet men förutsät- ter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen. Skriftlig form blir obligatorisk för alla upp- dragsavtal. Mäklarlagen blir också tillämplig oavsett var fastigheten är belägen om en väsentlig del av förmedlingsuppdraget utförs i Sverige. Mäklarlagen blir tillämplig vid all förmedling och omfattar yrkes- verksamma mäklare utan någon begränsning. Följande förändringar införs i övrigt. En ny myn- dighet inrättas, Fastighetsmäklarnämnden. Nämnden ansvarar för registrerings- och tillsynsfrågor samt kommer att få ta ställning i alla de fall som före- kommit i debatten, t.ex. etiska regler och tolkningar. Regeringen kommer i förordning att närmare reglera nämndens sammansättning och arbetsformer. Utskottet har också pekat på problemen med ut- bildnings- och examinationsfrågor och säger att man utgår från att regeringen kommer att överväga hur dessa frågor organisatoriskt lämpligast skall hanteras. Slutligen, fru talman, kan jag vad gäller 3 § om fastigheter som förmedlas i eller utanför Sverige inte se att det här området är annorlunda än alla de andra frågor som Sverige nu står inför att lösa inom Sveri- ges medlemskap i EU. Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till ut- skottets hemställan i lagutskottets betänkande 33 och avslag på reservationen. 0468206532916 N 2010-01-01 00:00:00 240320 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0988/#anf3