<anforande>
<dok_hangar_id>2349232</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:88 Fredagen den 7 april</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>1995-04-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag till Kronofogdemyndigheterna m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E54F7D29-3523-4075-B0B2-D01D8B7B0185</anforande_id>
<anforande_nummer>26</anforande_nummer>
<talare>EVA ARVIDSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! I lagutskottets betänkande
1994/95:LU23, som debatten gäller, behandlas rege-
ringens förslag till anslag för budgetåret 1995/96 till
kronofogdemyndigheterna och till förrättningskostna-
der m.m. samt den av regeringen förordade inrikt-
ningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997
och 1998.
Som framgått av de föregående inläggen finns det
ett antal reservationer fogade till betänkandet. Jag
yrkar därför redan nu avslag på reservationerna och
bifall till utskottets hemställan.
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten har i
regeringsförklaringen framhållits som ett prioriterat
område.
Det är nödvändigt att på ett kraftfullt sätt från
samhällets sida ingripa mot den ekonomiska brotts-
ligheten. Under våren kommer regeringen att presen-
tera en samlad strategi för samhällets åtgärder mot
den ekonomiska brottsligheten.
Myndigheternas samverkan när det gäller exem-
pelvis utredning av misstänkt ekobrottslighet måste
förbättras. Det handlar bl.a. om att effektivisera sam-
arbetet mellan åklagare, polis, skattemyndigheter,
kronofogdemyndigheter och tullmyndigheter. Till
detta har regeringen avsatt 200 miljoner.
Det är inte bara pengar som behövs. Myndigheter-
nas kompetens behöver förbättras, genom utbildning
och fortbildning. Etik och självkontroll behöver ut-
vecklas, inte minst inom näringslivet.
Utformningen av civilrättsliga regler om exem-
pelvis ansvar för företags styrelse, om redovisning
och om revisorernas roll är av mycket stor betydelse.
Lagen om penningtvätt kommer att ses över. Inom det
straffrättsliga området pågår en översyn av skatte-
brottslagen och reglerna om bokföringsbrott. Jag kan
räkna upp flera exempel, men jag nöjer mig med
detta.
Fru talman! Alla partier är överens om att den
ekonomiska brottsligheten måste bekämpas. Utskottet
har ingen annan uppfattning än motionärerna när det
gäller vikten av en effektiv indrivning av skulder.
Också i fråga om kampen mot den ekonomiska
brottsligheten vill utskottet kraftigt understryka kro-
nofogdemyndigheternas betydelsefulla roll. Det gäller
inte minst specialindrivningsenheterna, som arbetar
med kvalificerade fall av skatteundandragande och
andra svåra indrivningsfall. Det är därför väsentligt att
kronofogdemyndigheterna erhåller tillräckliga resur-
ser.
Den senaste tidens verksamhetsstatistik för krono-
fogdemyndigheterna ger en antydan om att arbetsläget
nu stabiliseras och att man kan räkna med en viss
minskning av måltillströmningen. Under våren har
också vissa beslut fattats som ger rationaliseringsvins-
ter.
Så till frågan om reformerad löneexekution och
målhantering hos kronofogdemyndigheterna. De två
nuvarande formerna av löneexekution - utmätning av
lön och införsel av lön - slås samman till ett enhetligt
system, så att all löneexekution sker genom utmät-
ning. Denna utmätning skall också äga rum utan tids-
begränsning i stället för som nu är fallet, under högst
sex månader om året.
Också genomförandet av elektronisk doku-
menthantering inom exekutionsväsendet m.m. torde
på sikt minska administrationskostnaderna hos krono-
fogdemyndigheterna.
Detta tillsammans med de tidigare redovisade åt-
gärderna vad gäller strategin mot ekonomisk brotts-
lighet gör att utskottet inte nu finner skäl att tillföra
kronofogdemyndigheterna ytterligare resurser för
budgetåret 1995/96 utöver vad som föreslagits i pro-
positionen.
Utskottet vill dock understryka att regeringen, om
den fortsatta utvecklingen visar att de nu förordade
besparingarna inom exekutionsväsendet leder till att
en väl fungerande indrivningsverksamhet inte kan
upprätthållas, snarast bör återkomma till riksdagen
med förslag om ytterligare medel.
Med anledning av det i motion L314 framställda
yrkandet om upphävandet av skuldsaneringslagen vill
utskottet erinra om att en enig riksdag i maj 1994,
efter förslag av den dåvarande regeringen, tillstyrkte
införandet av lagen. Enligt utskottets mening saknas
all anledning för riksdagen att nu - nio månader efter
lagens ikraftträdande - ompröva detta ställningsta-
gande.
Skuldsaneringslagen är synnerligen angelägen.
Den hjälper just de personer som lagen är avsedd för.
Som avslutning, fru talman, vill jag än en gång yr-
ka avslag på samtliga reservationer och bifall till
utskottets hemställan.
</anforandetext>
<intressent_id>0556854176401</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>240343</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0988/#anf26</protokoll_url_www>
</anforande>
