<anforande>
<dok_hangar_id>2349232</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:88 Fredagen den 7 april</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>1995-04-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ny fastighetsmäklarlag - förnyad behandling</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8DDBEE51-350D-459D-9EAA-E9E83E7110D9</anforande_id>
<anforande_nummer>17</anforande_nummer>
<talare>AGNE HANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har all respekt för Rolf Åbjörns-
son som yrkesman och advokat i detta sammanhang.
Han gör naturligtvis helt rätt i att konstatera att en
advokat inte kan ta ställning för två parter samtidigt.
Hur skulle det se ut i vårt domstolsväsende om man
gjorde det? I det sammanhanget har advokaten en
uttrycklig uppgift.
Men i fastighetsmäklarlagen talar man om en
mäklare som skall fungera som opartisk mellanman
mellan en köpare och en säljare för att ge information
i komplicerade sammanhang. Det är någonting helt
annat, som jag ser det.
Jag förstår mycket väl att Rolf Åbjörnsson utifrån
sina partipolitiska utgångspunkter vet vad det vill
säga att tjäna två herrar samtidigt. Men inte heller i
detta fall ser jag ordet "tjäna" som det viktiga. Det är
fortfarande fråga om att just markera redbarhetsrek-
visitet genom att skriva in opartiskheten i ett förhål-
lande mellan två parter i en affär - inte en domstols-
sak.
</anforandetext>
<intressent_id>0274710563201</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>240334</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0988/#anf17</protokoll_url_www>
</anforande>
