2349231 GI0987 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:87 Torsdagen den 6 april 1994/95 87 1995-04-06 00:00:00 Vissa bankfrågor 2CEC1D2A-CB3C-487C-8FDA-AB458273A1D0 106 BRITT-MARIE DANESTIG- OLOFSSON (v) v Herr talman! Först vill jag säga några ord om nå- got som vi tycker är väldigt bra i regeringens förslag - det är flera saker som är bra i förslaget. Det gäller de sysselsättningsskapande åtgärderna i gymnasieskolan och komvux som vi hälsar med tillfredsställelse. Att välja studier framför arbetslöshet är självfallet något som är mycket positivt, både för individen och för samhället. Dessa signaler från regeringen måste vara entydiga. Detta är vi alltså glada över. Men tyvärr måste vi samtidigt också konstatera att de aviserade nedskärningarna i barntillägget i både svux och svuxa tillsammans med en kraftig sänkning av barnbidraget och nu också överenskommelsen med Centerpartiet om sänkningen av ersättningsnivån i arbetslöshetskassan verkar i direkt motsatt riktning. Budskapet måste bli högst motsägelsefullt. Det är som att bita sig själv i svansen, som eleverna vid Liljehol- mens dagfolkhögskola i Åtvidaberg i ett brev uttryck- te det. Men jag skall inte orda mer om detta nu utan lovar att återkomma när studiestödsfrågorna tas upp för beslut här i kammaren. Herr talman! Mål och medel hör ihop. Demokra- tiska mål kan inte uppnås med auktoritära metoder. Själv upplever jag det som en brist i den nya läropla- nen för grundskolan att den inte utöver elevinflytan- det också behandlar arbetssättet. Med det menar jag inte att man skall gå in på metodiska detaljer i centra- la anvisningar, långt ifrån. Jag tycker däremot att en progressiv läroplan borde ange viktiga principer och riktlinjer för pedagogiken. LPO 94 litar i hög grad på lärarnas professiona- lism. Det är klart att den pedagogiska yrkeskunskapen är viktig, men den är långt ifrån entydig. Den måste hela tiden ställas i relation till de demokratiska vär- deringar som skall främjas utifrån en bestämd syn på bildning och kunskap. Jag delar Margitta Edgrens uppfattning om bety- gens styrande effekt på arbetssätt och arbetsformer i skolan. Det är väl återigen att beklaga att tiden ännu inte är mogen för att fatta beslut om en betygsfri sko- la, som vi så länge har kämpat för. Klimatet i skolan skall vara sådant att det ger ele- ver trygghet och självtillit. Man skall vara rädd om varandra men inte för varandra. Eleverna måste också i mycket högre grad få inflytande över och delaktighet i arbetet i skolan. Arbetsuppgifterna skall locka till en utveckling av tänkandet, både det logiskt resonerande och det skapande. Hand, huvud men också hjärta, känsla, fantasi och kreativitet måste få sitt. Det skall vara lustfyllt att lära. Barn med svårigheter får inte lämnas utanför, för de är faktiskt förlorarna i grundskolan i dag. Många snöps i sin utveckling under skoltiden, och de lämnar skolan utan tilltro till sig själva med dåliga kunskaper och en stor ovisshet om framtiden. Deras skolsituation måste förbättras. Utifrån det som jag nu har sagt är vi glada över att regeringen nu har tillsatt en utredning för att följa och stimulera skolans inre arbete. Vi hoppas faktiskt mycket på den, och vi tror på det goda exemplets makt. Det gäller ju att sprida idéerna och att initiera nya samtal. Vi tror också att ett förändrat arbets- och förhåll- ningssätt i skolan kan bidra till att motverka mobb- ning, våld och trakasserier, för mobbning får vi aldrig acceptera. Här måste skolans hållning vara mycket konsekvent. Men det är elever, skolpersonal och för- äldrar som gemensamt måste hitta vägar för att lösa problemen när de uppstår. Sett från vårt perspektiv bör skolan bidra till att inom en ram av frihet för de enskilda kommunerna och skolorna utforma verksamheten så att alla elever får en likvärdig skolgång. Utvecklingen rymmer nu drag som från demokra- tisk synpunkt kan ses som positiva och andra som innebär risker av olika slag, om man nu vill att alla skall få del av samhällets tillgångar och möjligheter. I Vänsterpartiet efterlyser vi mer av demokratisk kontroll över samhällsutvecklingen. Vi vill minska segregationen och skillnaderna i livsvillkoren samt stärka den demokratiska värdebasen i samhället utan att återgå till centralstyrning som varken är rimlig eller möjlig. Detta är motiven till att vi vill återinföra sektorsbidraget till skolan. Sektorsbidragen tydliggör det nationella ansvaret för en sammanhållen likvärdig skola för alla utan att de på något sätt minskar kommunernas möjligheter att själva göra olika prioriteringar. Att återinföra sek- torsbidraget är också en garanti för att elever med särskilda behov inte missgynnas. Fattiga kommuner skall inte frestas att använda pengarna till annat än de varit avsedda för. Att vuxna får vidkännas smärtsamma nedskär- ningar i välfärdssystemet kan ha karaktären av tempo- rära lösningar beroende på de finansiella svårigheter- na. De kan till en del kompenseras senare. Men att en generation elever får sämre utbildning och därmed sämre livschanser är däremot oerhört mycket svårare att rätta till senare. Jag yrkar därmed bifall till Vänsterpartiets reser- vation nr 6. När det gäller vårt yrkande om en utredning med uppdraget att utvärdera och se över lärarutbildningen och fortbildningen tycker vi att kravet i stort sett är tillgodosett i och med den översyn som regeringen har aviserat. Det är viktigt att lärarna bättre lär känna de ungas kulturer och verklighetsuppfattningar. De be- höver både grund- och fortbildning och ytterligare övning i kommunikation. Lärarnas professionalism kommer mindre att bestå i att förmedla kunskaper på ett likartat sätt till alla elever och mer i att vägleda elever med mycket olika bakgrund, så att de med utgångspunkt från sina egna erfarenheter själva skall finna den kunskap som är viktig just för dem. Läraren kommer att bli mer av samtalslärare, katalysator och handledare i ett gemensamt kunskapssökande. Vi tycker också att lärarutbildningarna i högre grad borde fungera som resurscentrum för kommu- nerna och skolorna - ett resurscentrum där det bedrivs ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärar- utbildningarna skulle också kunna initiera och med- verka till att debatten om skolans uppgifter i ett mo- dernt och öppet kunskaps- och mediasamhälle blir tydligare. Jag ställer mig givetvis bakom Vänsterpartiets övriga reservationer. Men jag yrkar inte bifall till dem utan endast till reservation nr 6. 0190801883908 N 2010-01-01 00:00:00 240157 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0987/#anf106