<anforande>
<dok_hangar_id>2349230</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:86 Onsdagen den 5 april</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>1995-04-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationellt utvecklingssamarbete </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>698CD375-BB87-4D3A-9AB2-3C4F0ABD92AE</anforande_id>
<anforande_nummer>64</anforande_nummer>
<talare>HELENA NILSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Att frysa biståndet under flera år kan
tolkas så att vi politiker inte har kontroll över landets
finanser under samma tid som frysningen sker. Därför
frågar jag biståndsministern varför den här frysningen
görs. Beror det på att biståndsministern och regering-
en bedömer att man inte kan klara av landets finanser
eller finns det andra skäl? Jag hoppas själv att landets
finanser kommer att förbättras. Om frysningen ligger
kvar under den här perioden kan vi komma oroväck-
ande nära 0,7 % av BNI.
Den andra frågan jag har handlar om Världsban-
ken. Den frågan kanske är för tidigt väckt. Men har
biståndsministern funderat över formerna för en re-
dovisning till riksdagen av regeringens arbete i
Världsbanken?
</anforandetext>
<intressent_id>0370034713503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>240019</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0986/#anf64</protokoll_url_www>
</anforande>
