2349230 GI0986 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:86 Onsdagen den 5 april 1994/95 86 1995-04-05 00:00:00 Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frå- gor E82F26F2-0F53-4988-893A-5D3E2B8FB46C 120 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) kds Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 1 under mom. 1. Jag ställer detta yrkande mot bak- grund av motionerna K407 och K409 om bl.a. granskning av det våld som är knutet till medierna, inklusive att videofilmer skall förhandsgranskas. Ett antal händelser med inslag av allt grövre våld har på senare år drabbat Sverige. Samtidigt noterar olika iakttagare - forskare, journalister och lekmän - en rad förändringar i inställningen till mänskliga rela- tioner i vid mening och till människovärdet. Barn och ungdomar har oftare behov av psykiatriska och psyko- logiska stödinsatser. Många växer upp i splittrade hem, där pappans frånvaro är särskilt markant. Segre- gationen i en del bostadsområden är mer eller mindre permantentad. Tillgången på alkohol och andra dro- ger liksom på kraftfullare vapen ökar. Till detta kommer det massiva utbudet av underhållningsvåld, videospel, dataspel och rollspel med starka våldsin- slag, massmediefixeringen vid våldshändelser osv. I dag ställer ungdomar vid förfrågningar t.o.m. upp för dödsstraff. Vem är orsak till våldet i Sverige i dag? Ja, skyll inte på budosporterna - skyll på Rambo! Skyll inte på Rambo - skyll på spriten! Skyll inte på Jeppe som super - det är synd om honom. Skyll på hans uppfostran - skyll på föräldrarna! Skyll inte på föräldrarna - skyll på samhället, osv. På detta sätt försöker vi i en cirkelgång skuldbe- lägga våldet i samhället i dag. På 1950-talet var bil- stjälandet den stora kriminella ungdomssporten. Då sade man att det var samhällets sak att skydda biläga- rens egendom. I dag gäller det att skydda medborga- rens liv och hälsa. Samtidigt som det i den nya läroplanen med rätta krävs att mobbning inte får förekomma i skolan, inte heller främlingsfientlighet och trakasserier, ger inte samhället sitt stöd på den punkten. Våldet finns på bild, i media, på våldsvideor och t.o.m. allt brutalare i nyhetsinslagen. Hur skall vi skydda våra barn och ungdomar när samhället inte ställer upp? Givetvis ställs stora krav på att föräldrarna tar sitt ansvar, men föräldrarna måste få stöd från samhällets sida. Jag vill också gärna veta hur vi skall leva upp till FN:s barn- konvention, som Sverige har undertecknat. I artikel 17 stadgas att barnet skall skyddas från information och material som är till skada för barnets välfärd. Jag anser att medievåldet inklusive videovåldet är till skada. I FN-konventionen går gränsen för barn vid 18 år. Jag har träffat killar som säger att man hyr en våldsam film, ser samma scen tio gånger, slår vad med varandra och går ut på stan för att träna att göra detsamma. Då använder man aktivt filmutbudet för påverkan. Ändå invaggas vi i en falsk trygghet att våldet inte skadar. Själv har jag arbetat mot våldet under tio års tid. Tillsammans har kvinnor från de olika politiska parti- erna i min hemort Skövde haft opinionsmöten, vi har anmält för grova våldsfilmer, försökt få kommunfull- mäktiges ledning engagerad, vänt oss till Hem o. Skola osv. Inte heller i de små sammanhangen får man någonsin tröttna. Men jag har också insett att lagstödet på något sätt måste skärpas. Jag har därför som riksdagsledamot nu i en motion begärt insatser mot våldet i ungdomskulturen. Det handlar om ytter- ligare lagstiftningsstöd mot våldet i media, om ytterli- gare forskning om våldets negativa påverkan samt om konsumentupplysning, åldersrekommendationer och restriktioner i marknadsföring av rollspel. Riksdagen antog en ny yttrandefrihetsgrundlag hösten 1991. Den enda censur som skall vara tillåten enligt denna lag gäller filmer som visas offentligt. Någon möjlighet till förhandsgranskning av hyr- och säljvideogram ges inte. Den 1 januari 1992 trädde denna lag i kraft. Nu är tiden mogen för utvärdering av denna. Ett förslag om obligatorisk förhands- granskning måste läggas fram. På en biograf finns åldersgränser. Du ser inte samma avsnitt av filmen gång efter gång, men när det gäller hyr- och videofil- mer bestämmer du själv helt över vad du vill se och hur många gånger. Till Birgit Friggebo skulle jag vilja säga att jag gärna skulle ställa mig bakom en 18-årsgräns. Men när vi hade en sådan gräns knuten till filmcensuren var till den också kopplad en rekommendation om sänkning av 15-årsgränsen till en 11-årsgräns. Under sådana förhållanden tycks Birgit Friggebo värna mer om yttrandefriheten än om människovärdet. Hon ser censur som ett främmande inslag. En attitydundersökning gjord vid Stockholms uni- versitet visar att 90 % tror att TV-våldet bidrar till ett våldsammare samhälle och att barn blir avtrubbade och likgiltiga inför allt våld som de serveras. Denna undersökning är gjord av professor Charles Westin. När tredjeklassare, nio år gamla, skriver att tomten sköt alla barnen, så att pappa och mamma blev jätte- ledsna, eller att deras pappa skar fingrarna av barnen och styckade dem en efter en, undrar jag: Tycker Birgit Friggebo då inte att läraren skall tala med bar- nen om de här uppsatserna? Det är ju ett slags censur också att göra det. Jag vill hellre ha en något naggad yttrandefrihet, som skyddar mot slag, sparkar och våldtäkt, än en yttrandefrihetslag som uppeggar till sparkar, slag och våldtäkt. Då är det inte längre tal om en frihetslag. Då måste lagen kompletteras med lag om kvinnofrid samt barna- och ungdomsfrid. I Norge arbetar man med ett omfattande hand- lingsprogram i 56 punkter mot våldet i media. I Sve- rige vill vi inte ens inse att ett minskat utbud av våld leder till minskning av våldet i sig. Fru talman! Jag hoppas att utskottet fått rätta sig- naler när det skriver att regeringen skall inleda ett brett upplagt arbete mot våldet i samhället. 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 240075 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0986/#anf120