2349230 GI0986 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:86 Onsdagen den 5 april 1994/95 86 1995-04-05 00:00:00 Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frå- gor CB6B2182-E4C5-49AB-8002-33D456845353 112 CATARINA RÖNNUNG (s) s Herr talman! Vad händer egentligen i vårt tidigare så fredliga land? En djup oro och förstämning har spritt sig bland människor inför alla till synes me- ningslösa våldsbrott. Jag vill här erinra om Flinkmorden, tragedin i Bjuv, skotten utanför Sturecompagniet, mordet och misshandeln utanför Fryshuset. Hur skall vi komma åt det s.k. oprovocerade ung- domsvåldet - urskillningslöst mördande och grov misshandel? Vad gör politikerna? Har regeringen någon framkomlig strategi? Utskottet har erfarit att regeringen förbereder ett brett upplagt åtgärdsprogram för att stävja det ökande våldet. De ämnen som tas upp i motionerna - avskaf- fande av vuxencensuren för biograffilm och ytterliga- re åtgärder mot våld i media - skall analyseras och bedömas i regeringens samlade arbete. Detta ger utskottet regeringen till känna. Jag vill i sammanhanget påpeka att det är alldeles för enkelt att, som många gör, skylla det ökande vål- det enbart på medier. De sociala villkor ungdomar lever under är givetvis det i grunden bestämmande för om ungdomarna skall bli våldsverkare eller inte. Fy- siskt och psykiskt misshandlade barn och barn som bevittnat misshandel i familjen löper risk att själva begå våldsbrott. Men man kan inte utesluta att om man som barn och tonåring bevittnar några mord och slagsmål varje dag på film och TV, tröskeln sänks i ens medvetande för vad som kan vara tillåtet i verk- ligheten. Om riksdagen i dag skulle fatta beslut om att slopa filmcensuren skulle det ge fel signal till allmän- heten, nämligen denna: vi politiker tar inte er oro på allvar. Hur skall då frågan om vuxencensurens avskaf- fande lösas med gott omdöme och framsynthet? En- ligt min mening bör det ske i två steg. En ny 18- årsgräns för biograffilm införs och därtill en 18- årsgräns för köp av videogram med våldsinslag. Efter detta får man en överblick över hur mycket Statens biografbyrå anser sig behöva censurera för vuxna, förhoppningsvis är det en försumbar del. Steg två blir då att vuxencensuren avskaffas. Andemeningen i den nya yttrandefrihetsgrundlag som riksdagen antagit är att förhandscensur inte är förenligt med ett upplyst samhälle. Det är också min uppfattning att den på sikt bör försvinna. Bestämmelsen om censur för offentligt visad film kom till 1911. Det var inte så litet av storebrorsmen- talitet och förmynderi som lagstiftarna den gången visade. Filmen var en ny konstart ämnad för de breda folklagren. Även om utbudet i filmens barndom var beskedligt kunde det ha en skadligt upphetsande ver- kan, hette det. De allt råare våldsscenerna de senaste decennierna har gjort att censuren inte avskaffats av någon regering, inte ens av Birgit Friggebo, som hade chansen så sent som för sex månader sedan. Alltför många människor lever i föreställningen att utbudet på videogrammarknaden över huvud taget inte är lagreglerat. Så ock Birger Schlaug, som i en motion förklarar att det inte kan vara meningen att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundla- gen skall finnas för att skydda pornografiska filmer där kvinnor torteras och förnedras i underhållande syfte. Tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundla- gen och brottsbalken reglerar i tillämpliga delar vad som är förbjudet att producera och sprida i syfte att tjäna pengar. Det är förbjudet att i stillbild, film, vi- deo, TV eller andra rörliga bilder skildra sexuellt våld eller tvång. Det är förbjudet att i rörliga bilder skildra närgånget eller utdraget grovt våld mot människor och djur. Till den som är under 15 år får inte filmer som återger våld eller hot om våld lämnas ut. Det är glädjande att videogramproducenterna tar sitt ansvar och frivilligt låter förhandsgranska hos Statens biografbyrå långt mer än hälften av utbudet. KU är det utskott som har ett långvarigt och enträ- get arbete bakom sig för att skapa ett samhälle ge- nomsyrat av öppenhet och insyn. Steg för steg har offentlighetsprincipen lagreglerats på det statliga och kommunala området. Ett klart bakslag upplevde vi socialdemokrater nyligen när de statliga myndigheterna Posten och Televerket bolagiserades, detta utan att det i bolags- ordningen skrevs in att regler som överensstämde med offentlighetsprincipen skulle gälla dessa statliga bo- lag. Den borgerliga regeringen brydde sig inte, inte heller de borgerliga ledamöterna i KU. Socialdemo- kraterna reserverade sig däremot mot förslaget. Däremot har positionerna flyttats fram på det kommunala området. Offentlighetsprincipen har in- förts i kommunala aktiebolag, handelsbolag och stif- telser där kommuner och landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande. I detta sammanhang uttalade utskottet att meddelarskyddet, där efterforskningsför- budet ingår, borde förstärkas i kommunala företag och bli föremål för en utredning. Utskottet anser också att förnyelsearbetet i kommunerna skulle infatta att of- fentlighetsprincipen tillämpas i helt privatägda bolag som bedriver verksamhet på entreprenad till kommu- nerna. Justitiedepartementet har åtskilliga frågor att ta itu med. En "återställare" när det gäller statliga bolag är välkommen. En teknisk komplikation som rör offentlighets- principen är att IT-tekniken gör att bestämmelserna om vad som är allmän handling måste ses över. Den nya tekniken skapar flytande gränser. Information strömmar i näten, och det finns möjligheter att lagra telefonsamtal. Man måste frigöra sig från begreppet "handling på papper". När mycket återstår att göra på offentlighetsprin- cipens område inom den offentliga sektorn för Folk- partiet, Centern, Vänstern och Miljöpartiet i en reser- vation fram att avtalsreglerade tystnadsplikter skall kunna brytas av meddelarfrihet på det privata området och i de stora organisationerna. Förslaget har varit föremål för en utredning, som slutade i djup oenighet. Remissinstanserna var uttalat negativa. De tidigare regeringarna, även den borgerliga, har i detta läge avstått från att lägga fram förslag till riksdagen. KU:s majoritet har dock uttalat värdet av att of- fentlighetsprincipen utökas till den privata sektorn. Troligtvis behöver frågan utredas ytterligare. En så- dan utredning borde också utröna hur den fria konkur- rensen inom EU påverkas då företag i Sverige, ut- ländska såväl som svenska, får ett sämre integritets- skydd. Consensus mellan riksdagens partier bör åstadkommas för att vi skall nå en hållbar lösning. De moderata reservationerna är dels en gammal bekant om reklamförbud i vissa medier, dels en po- pulistiskt hållen reservation som hotar med ytterligare åtgärder - vad det nu kan vara, lagreglering kanske - då självsaneringen inom medierna inte varit tillräck- lig. Utskottets majoritet uppmärksammar också den tilltagande hyenementaliteten och utlämnandet av privatpersoner i vissa medier och uttalar sitt fördö- mande över dessa tendenser. Yttrandefrihetsgrundlagen säger att radiofrekven- serna skall tas i anspråk på ett sätt som leder till vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Till- ståndsgivningen skall regleras i vanlig lag enligt riks- dagsbeslut och i enlighet med Lagrådets uppfattning. Begränsningarna av frekvenser kommer med tiden att försvinna genom att tekniken utvecklas och förfinas. Vi socialdemokrater avser att avskaffa den lag som anger att lokalradiotillstånd auktioneras bort till högstbjudande. Detta förfarande ger utrymme för bulvanköp och ägarkoncentration i medierna. Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ut- skottets betänkande. 0634320940409 N 2010-01-01 00:00:00 240067 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0986/#anf112