<anforande>
<dok_hangar_id>2349226</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:82 Torsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1995-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag till Tullverket, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>275B82B8-7013-4CF9-A904-470406EAACDD</anforande_id>
<anforande_nummer>5</anforande_nummer>
<talare>Michael Stjernström (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! Tullverkets arbetsvolym minskar
kraftigt som en konsekvens av Sveriges medlemskap i
EU. De besparingar på 30 % som föreslagits i pro-
positionen är emellertid för långtgående. Såväl narko-
tikakontrollen som servicenivån gentemot företagen
skulle bli allvarligt lidande av en så kraftig neddrag-
ning som budgetförslaget innebär.
Regeringen har i sitt budgetförslag inte tagit hän-
syn till att det i klareringsverksamheten också ingår
kontroller. Uppskattningsvis används 30 % av klare-
ringsresurserna för kontroll, och här kan ingen ned-
dragning göras. Regeringen har inte heller beaktat att
handeln med tredje land har blivit mer komplicerad.
Det finns många löften från ledande politiker an-
gående gränskontrollen. I en interpellationsdebatt den
17 november sade finansminister Göran Persson att
"besparingspotentialen är avsevärd, men en del av den
tänker vi ta i anspråk för att se till att vi klarar ett gott
gränsskydd". Hur mycket är det uttalandet värt i dag?
Det är regeringen som har bevisbördan för att en 30-
procentig neddragning av resurserna kan göras utan
att kontrollverksamheten påverkas negativt.
Längs de svenska kuststräckor som är belägna
mellan de s.k. kontrollpunkterna, dvs. gränskontrollö-
vergångsställen där tull- och polispersonal är verk-
samma, kommer kontrollen att vara i det närmaste
obefintlig om inte patrullverksamhet i samverkan sätts
in.
Det är framför allt Sydsverige som är mest utsatt.
Denna hotbild måste beaktas.
Varje år passerar ca 10 miljoner resenärer Hel-
singborg. På mindre än tio minuter kan man nå Sveri-
ges kust från Danmark med en egen motorbåt. Det tar
endast en timme att nå Christiania i Köpenhamn från
Helsingborg.Det kommer i praktiken att bli fritt fram
för den s.k. myrtrafiken, dvs. svenska ungdomar och
andra som åker till Köpenhamn eller Amsterdam med
pengar på fickan och tar med sig mindre partier hem
för eget bruk eller för försäljning på hemorten. Det är
oerhört viktigt att ungdomar fångas upp tidigt i livet
innan de sjunkit alltför djupt ned i drogträsket, då det
är svårare att sluta med missbruket och kostnaden för
samhället är mångdubbelt större.
Smugglare söker den svagaste kontrollpunkten.
Med en nedtrappad kontroll vid Sveriges inre gränser
mot EU torde man kunna förvänta att t.ex. amfeta-
minkurirer österifrån väljer att ta vägen via Danmark
och Tyskland för att nå sina mål i norra Skandinavien
i stället för att ta risken att utsättas för kontroll i Ystad
eller Karlskrona.
Beträffande priset på narkotika har det kommit
alarmerande uppgifter från åklagarmyndigheten i
Malmö att narkotikamarknaden i Malmö i stort sett är
mättad. För ett år sedan kostade amfetamin 200-300
kronor per gram, i dag kostar samma mängd ca 70 kr.
Dessutom är det polska amfetaminet, som är på
frammarsch, mycket starkare än tidigare, vilket gör att
det kan spädas ut mer och ge fler doser. Ett sjunkande
pris tyder på en ökad tillgång på narkotika. Bl.a. har
man i Landskrona kunnat konstatera en kraftig ökning
av rökheroinet, främst bland ungdomar, och detta är
en ny företeelse. En viktig uppgift för samhället är att
kartlägga prisbilden och tillgången på narkotika i
Sverige som helhet.
Den fasta tullnärvaron kommer att minska på ett
tiotal orter i Sverige. Det kommer att innebära för-
sämringar för service till företagen och kontrollverk-
samheten. Det kan komma att bli problem för svenska
företag som skall exportklarera i Sverige. Vi kan
rimligen inte acceptera att det försvåras för svenska
företag så att de hamnar i ett underläge gentemot
utländska företag. Regelfloran är helt ny och företa-
gen behöver hjälp och rådgivning.
Herr talman! Narkotikabekämpningen är en
mycket viktig fråga. Jag hade hoppats på en bred
uppgörelse i riksdagen för att ge tullen ett högre an-
slag. I början av ärendets handläggning såg det ut som
om det skulle gå. Jag beklagar djupt att inte Miljöpar-
tiet hade litet is i magen, utan i stället hade bråttom att
göra upp med Socialdemokraterna på en alltför låg
ambitionsnivå. Det finns ingen motsättning mellan
vissa avgiftshöjningar för företagen och ett ökat an-
slag. Men jag inser att Miljöpartiet i uppgörelsen med
Socialdemokraterna har bundit upp sig för att inte ge
tullen något ökat anslag.
Kristdemokraterna anser vissa avgiftshöjningar
vara rimliga. Det handlar om minskad kredittid och
förseningsavgift för företagen, som tillsammans ger
ca 20 miljoner kronor per år. Däremot avvisar krist-
demokraterna de ytterligare höjda avgifterna på ca 40
miljoner kronor, tullräkningsavgift och tullförrätt-
ningsavgift, som Socialdemokraterna och Miljöpartiet
vill lägga på företagen.
Narkotikabekämpning är ett allmänt intresse, inte i
första hand ett intresse för företagen. Därför är det
statens ansvar att bekosta kontroll av narkotika. Ett
ökat anslag är därför den rimliga slutsatsen.
Motionen från kristdemokraterna innehåller för-
slag om höjning av anslagsnivån på 100 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96. En sådan nivåhöjning
skulle ge tullen möjlighet att behålla ytterligare minst
300 årsarbetskrafter utöver vad förslaget i propositio-
nen medger. Beträffande åren 1997 och 1998 bör
anslagsnivån fastställas så att den motsvarar de ytter-
ligare minst 300 tjänster som Tullverket skall behålla
i sin organisation, eller i dagsläget ca 100 miljoner
kronor.
Tullen saknar i dag möjlighet att få del av bl.a.
flygbolagens passagerarlistor. För att kunna bedriva
en effektiv spaning mot försök att smuggla narkotika
m.m. bör övervägas en lagändring i syfte att tillskapa
en skyldighet för flygbolag och rederier att tillställa
tullmyndigheterna sina passagerarlistor.
Sedan årsskiftet krävs vid inre gräns någon form
av misstanke för att tullen skall få stoppa en resenär.
Misstanken uttrycks som "anledning anta". Tullen får
inte genomföra slumpmässiga kontroller utan enbart
selektiva dvs. ett urval. De områden som omfattas är
bl.a. narkotika, dopingpreparat, hundar och katter
samt sprit och tobak. Det är mycket viktigt att tullen
får resurser att bygga upp en förbättrad underrättelse
för att kunna få en s.k. misstanke. Det handlar t.ex.
om en satsning på att öka antalet sambandsmän i
utlandet och ett förbättrat samarbete mellan berörda
myndigheter, bl.a. tull, polis, kustbevakning, luftfarts-
verk.
Under januari och februari i år gjorde tullen 199
beslag. Detta skall jämföras med siffrorna för samma
period 1994 som var 278. Av dessa beslag var nio
stycken att betrakta som större beslag. Det är värt att
framhålla att inte mindre än sju av dessa stora beslag
gjordes vid den inre gränsen. Det bör också framhål-
las att 89 % av all införd narkotika i Sverige kommer
från ett annat EU-land. Detta innebär att Sverige
måste ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre
som yttre gräns.
Det är för tidigt att dra några slutsatser på grund-
val av dessa siffror, men om ett halvår eller kanske ett
år har vi ett bättre underlag för ytterligare åtgärder.
Jag förutsätter att tulltjänstemännen från Ystad till
Haparanda ger oss politiker fortlöpande rapporter om
utvecklingen.
Schengenavtalet som trädde i kraft den 26 mars
innebär att gränskontrollen avskaffas mellan de sju
medlemsländerna. Det innebär att dessa länder måste
få en ny kontrollmetodik för tull och polis.
Det är intressant att konstatera att man i Tyskland
som är ett av de sju länderna i Schengenavtalet för-
stärker tullen i stället för att minska. Tullkriminalen
Köln var under 1993 på 300 personer och har för-
stärkts under 1994 och 1995 för att nästa år vara uppe
i 600 personer. Vidare har man inom tyska tullen
infört s.k. mobila kontrollgrupper (MKG) med
mycket gott resultat. Jag upplever att vi har mycket att
lära av Tyskland beträffande arbetet mot narkotikan.
Herr talman! Det måste ske en skyndsam utvärde-
ring av effekterna för kontrollverksamheten av bl.a.
narkotika och tullverksamheten i övrigt. Jag uppma-
nar regeringen att vidta åtgärder för att utvärderingen
blir genomförd. Det är angeläget att regeringen noga
följer konsekvenserna av besparingarna.
Jag är övertygad om att det kommer att behövas
mer resurser till tullen. Jag kommer att följa utveck-
lingen mycket noga och ställa regeringen, Socialde-
mokraterna och Miljöpartiet i riksdagen till svars för
utvecklingen. Jag kan lova att jag återkommer i ären-
det.
I dag yrkar jag återremiss av ärendet. Skälet är att
det inte är klart hur många internationella gemensam-
hetsflygplatser vi skall ha i Sverige. Tullverket vill
endast ha de nuvarande tre, men Luftfartsverket vill
ha 24 stycken. Regeringen skall fatta beslut senare i
år.
Riksdagen bör inte avsäga sig möjligheten att på-
verka regeringens beslut. Vi bör avvakta till dess
denna fråga är bättre utredd.
Om ärendet inte återremitteras i dag yrkar jag i
andra hand bifall till reservationerna 3, 6 och 7.
</anforandetext>
<intressent_id>0962700307214</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>239554</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0982/#anf5</protokoll_url_www>
</anforande>
