<anforande>
<dok_hangar_id>2349226</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:82 Torsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1995-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag till Tullverket, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9F9FCC5A-3A63-42D2-A7D6-B7679EFBCC32</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>ISA HALVARSSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Narkotikabekämpningen är viktig i
vårt land. Eftersom några gränskontroller inte skall
förekomma i EU, upplevs risken för att narkotikan
skall flöda in fritt som uppenbar.
Men EU förbjuder inte gränskontroller i alla sam-
manhang. Enligt artikel 36 i Romfördraget ges alla
medlemsstater rätt att upprätthålla import- och export-
restriktioner med hänsyn till bl.a. offentlig sedlighet,
ordning och säkerhet samt för att skydda människors
och djurs liv och hälsa. Att denna artikel kan tilläm-
pas på narkotika är helt klart.
Det fordras att varje land ger sina kontrollmyndig-
heter de befogenheter som krävs för detta. I Sverige
har tullen fått befogenheten att kontrollera innehav av
narkotika över hela landet, därmed också vid de inre
gränserna.
Gränskontroller är betydligt effektivare och mind-
re resurskrävande än kontroller inne i landet. Sådana
här befogenheter har också getts till tullen inte bara i
Storbritannien utan också i Tyskland och Frankrike.
Det har lett till större narkotikabeslag både i Storbri-
tannien och i Frankrike.
Det är naturligtvis lättast att fånga upp inresande
narkotikasmugglare vid gränsen, där också den mesta
narkotikan smugglas in. Den narkotika som tas vid
gränskontrollen är ren, dvs. den blandas i försäljnings-
ledet upp tre till tio gånger. Det betyder att det skydd
som tullkontrollen genom beslagen vid gränsen ger är
avsevärt större än rena kvantitetsuppgifter anger.
Men den tullkontroll som skall förekomma när
Sverige är med i EU kommer att i ännu högre grad än
i dag bygga på spaning, underrättelse och internatio-
nellt samarbete. De extra befogenheter som tullen fått
är det naturligtvis ingen glädje med om vi inte har nog
med tullare.
Efter många uppvaktningar och kontakter står det
för oss i Folkpartiet klart att tullen behöver tillföras
ytterligare 300 permanenta tjänster, utöver vad rege-
ringen har föreslagit i budgetpropositionen. Vi menar
att regeringens förslag var dåligt underbyggt. Tyvärr
har vi inte kunnat få majoritet i utskottet för att gå så
långt som till 300 tjänster. Men glädjande nog har
Socialdemokraterna och Miljöpartiet ändå föreslagit
ytterligare 250 tjänster.
Det har också visat sig att EU:s tullregler mot
tredje land är ytterligt krångliga. Tullagen och
tillämpningsföreskrifterna till den utgör tydligen en
mycket dålig kompromiss mellan tolv staters tullad-
ministrationers uppfattning, grundad på de egna tidi-
gare föreskrifterna. Det är ytterst angeläget att hela
lagkomplexet gås igenom och förenklas för att det
skall få en både till företagens och myndigheternas
verklighet anpassad funktion. Den svenska lagstift-
ningen får inte heller övertolka EU:s regelverk.
Det har också visat sig att svenska utredningar inte
heller har beaktat de förändringar inom EU som har
gällt jordbruksprodukter och det krångel som före-
kommer, t.ex. med bidragsgodset. Anita Gradin har,
som kommissionär inom EU, påvisat mängder med
fusk som förekommer när det just handlar om bi-
dragsgods. Det är viktigt att vi från svensk sida hjäl-
per till så att man inte får det här stora fusket.
Det är alltså stora inkörningsproblem i och med
vårt medlemskap. Tullen har svårt att hinna med. En
stor del av orsaken till det rådande balansläget säger
man från tullens sida har att göra med att tulldatasys-
temet inte fungerar bra. Speciellt på exportsidan är det
långa väntetider. Lösningen på de här problemen är
Generaltullstyrelsens sak. Men vi menar att man
skyndsamt måste göra någonting åt det här.
Tulltilläggen menar vi bör avskaffas. Det är
mycket besvärligt att korrekt behärska de gällande
bestämmelserna på tullområdet. Det är komplicerat
för företagen, och då är det viktigt att man inte lägger
på ytterligare bördor i form av en sanktionsavgift.
Därför måste, menar vi, ursäkter på grund av den
mänskliga faktorn erkännas utan avgiftsdebitering, så
att Tullverket kan använda sina knappa resurser, för
man kommer fortfarande att ha knappa resurser, till
att underlätta för företagare att klara de här nyheterna
och inte till att administrera det merarbete som de här
sanktionsavgifterna ger.
Jag står naturligtvis bakom de tre motioner som
Folkpartiet har väckt. Men för att underlätta för kam-
maren vill jag enbart yrka bifall till reservation 1.
Vi vill från Folkpartiets sida också ställa oss bak-
om återremissyrkandet. Det har tillkommit nya saker
efter det att vi har behandlat frågan i utskottet. Jag
tycker också att det är viktigt att vi kan få avvakta
hearingen den 27 april och inte återkallas efter någon
timme, som brukligt är och som redan har skett, för
att återuppta ärendet.
Jag tycker att utskottet skulle kunna ta allvarligt på
frågan om klassningen av internationella gemen-
skapsflygplatser, som faktiskt betyder mycket för den
regionala utvecklingen. Det vore ett elände, tycker
jag, om man skulle begränsa de här flygplatsernas
utvecklingsmöjligheter. Det snedvrider konkurrensen,
men innebär också att man får en ytterligare koncent-
ration av företagsetableringar till de tre storstadsom-
rådena, och det finner jag mycket olyckligt.
</anforandetext>
<intressent_id>0303930476905</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>239552</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0982/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
