<anforande>
<dok_hangar_id>2349226</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:82 Torsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1995-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag till skatteförvaltningen, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>29C709FD-577A-4DDE-A71E-E5051A4D66B1</anforande_id>
<anforande_nummer>164</anforande_nummer>
<talare>PER ROSENGREN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Nu blir jag mycket konfunderad. Vi
vet alla att utbildning av personal kostar pengar. Vill
man satsa på kampen mot den ekonomiska brottslig-
heten handlar det, som Björn Ericson säger, om att
utbilda folk. Men då måste man ha folk som sköter
den löpande verksamheten också.
Att dränera Skattemyndigheten på pengar i det lä-
get blir en halv katastrof, skulle jag vilja säga.
Om man accepterar förhållandet 1:6 innebär en
besparing i dessa storleksordningar att man de facto
plockar pengar från statskassan.
</anforandetext>
<intressent_id>0681085425612</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>239713</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0982/#anf164</protokoll_url_www>
</anforande>
