2349226 GI0982 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:82 Torsdagen den 30 mars 1994/95 82 1995-03-30 00:00:00 Anslag till skatteförvaltningen, m.m. 2DBA0DB1-C6B9-46CA-9160-C05504B8C888 141 KARL-GÖSTA SVENSON (m) m Fru talman! Socialdemokraternas återkomst till regeringsmakten leder återigen till att kampen mot den ekonomiska brottsligheten begränsas. Grunden för ett hållbart skattesystem är lojala skattebetalare. Denna grundbult har socialdemokra- terna torpederat genom att dels genomföra den skat- techock som vi hittills har fått uppleva, dels avisera en försämring av rättssäkerheten, dels sända ut den mycket negativa signal som det innebär att lägga ned Rättssäkerhetskommittén. Dessutom har regeringen föreslagit kraftiga neddragningar inom polisverksam- heten, kronofogdemyndigheten och tullen. Det är bara att konstatera att den opportunistiska politik som socialdemokraterna bedrev under förra mandatperioden var ett spel för galleriet. En av de mest iögonfallande åtgärderna i detta spel var försla- get om att öka Tullens anslag med 3 miljoner för det innevarande budgetåret i syfte att förstärka tullens möjligheter när det gäller åtgärder avseende ekono- misk brottslighet. Opportunismen i förslaget markera- des av att hela budgetramen omfattade 1,2 miljarder. Trovärdigheten i det socialdemokratiska agerandet är lika med noll. Tullens budgetförslag, som vi nyss har debatterat, innebar som bekant kraftfulla ned- dragningar. Helt plötsligt är all fokusering på tullens möjligheter att begränsa den ekonomiska brottslighe- ten som bortblåst. Det är uppenbart att det inte finns någon som helst långsiktighet i socialdemokraternas agerande. Fel signaler leder utan tvekan till missnöje och försämrad effektivitet. På samma sätt förhåller det sig med anslaget till polisen. I budgetpropositionen har regeringen före- slagit ett besparingsbeting på 235 miljoner för bud- getåret 1995/96, och för åren 1997 och 1998 skall enligt budgetpropositionen ytterligare 600 miljoner sparas inom rättsväsendet. Det är således fråga om kraftiga neddragningar hos polisen. Det betyder att vi även i detta avseende ser en återgång till den nivå som gällde när den borgerliga regeringen tillträdde 1991 eller en sammanlagd minskning av ca 1 500 po- listjänster. De besparingar som regeringen vill genomdriva hos kronofogdemyndigheten är ytterligare ett exempel på hur möjligheten att bedriva en effektiv kamp mot ekonomisk brottslighet i hög grad begränsas. Rege- ringens budgetförslag i detta hänseende ger en felak- tig signal och förstärker bilden av att socialdemokra- terna inte heller på detta område bedriver en hand- lingskraftig politik. Den socialdemokratiska attacken mot rättssäkerhe- ten inom beskattningen bådar inte gott. Utskottsma- joriteten välkomnar nämligen regeringens besked om att den ämnar föreslå ett återinförande av skatte- flyktslagen. En sådan åtgärd leder obönhörligen till att skattebetalarnas lojalitet mot systemet återigen får sig en knäck. Socialdemokraterna är tillbaka i sina gamla hjul- spår. I samband med att den borgerliga regeringen tillsatte Rättssäkerhetskommittén uttalade utskottets socialdemokrater följande: "Det är över huvud taget förvånande att, i en tid när intresset borde koncentreras på hur man skall få bukt med den alltmer elakartade ekonomiska brotts- ligheten och det tilltagande skattefusket, regeringen väljer att tillsätta en kommitté med uppgift att ta upp några starkt överdrivna attacker som vissa av de nuva- rande regeringspartierna, när de befann sig i opposi- tion, brukade rikta mot enskilda detaljer i skattelag- stiftningen." Uttalandet talar för sig självt. Härav framgår med vilken nonchalans som socialdemokraterna hanterar rättssäkerhetsfrågorna på beskattningens område. Det finns i detta sammanhang skäl att upprepa att den av den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatta s.k. Ekokommissionen uttalade sig för en omvänd bevisföring och sade att det i ekobrottsbe- kämpningens intresse fick accepteras att oskyldiga dömdes till straff. När ni nu vill återinföra skatte- flyktsklausulen är det ett utslag av omvänd bevisfö- ring. Osäkerhet uppstår för olika aktörer på markna- den. Småföretagarens självklara krav på entydiga, klara och långsiktiga spelregler blir inte tillgodosedda. Från moderat håll kommer vi att föra en kraftfull kamp för att stärka rättssäkerheten för de enskilda människorna. Fru talman! Jag har haft förmånen att tillsammans med bl.a. Anita Johansson vara med och arbeta fram Riksdagens revisorers förslag om insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Av detta framgår att det behövs förbättrade resurser i många olika avseenden för att komma till rätta med den ekonomiska brotts- ligheten, som utan tvivel är ett allvarligt problem. Den måste bekämpas, inte minst för att upprätthålla re- spekten för strafflagstiftningen och för att värna mora- len i näringslivet och samhället i övrigt. Den ekono- miska brottsligheten utgör också ett allvarligt hot mot marknadsekonomins funktionssätt. Riksdagens revisorer har i sin rapport sammanfat- tat den situation som socialdemokraterna lämnade efter sig och som mötte den år 1991 tillträdande bor- gerliga regeringen: "Mot slutet av 1980-talet avmattades arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Polisen lyckades inte fylla vakanser inom ekorotlarna i tillräcklig utsträck- ning. Ärendebalanserna växte, och många brottsan- mälningar blev inte föremål för utredning. Det blev allt tydligare att myndigheterna inte hade resurser och kompetens att klara av situationen." I dagens nyhetssändningar bekräftas socialdemo- kraternas passivitet. En utredning om hur bankernas förluster under tiden 1987-1991 uppkommit visar att minst 3,5 miljarder beror på ett brottsligt förfarande. Utredaren har pekat på tre banker: statens egen bank, Nordbanken, Sparbanken Väst och Gotabanken. Under denna tidsperiod minskade polisens resurser för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Socialdemo- kraternas passivitet har därmed enligt min uppfattning bidragit till att ekobrotten ökade. I detta sammanhang är det också viktigt att åter- igen påtala den socialdemokratiska regeringens pas- sivitet när det gäller ledningen av statens egen bank, Nordbanken. Jag tänker då i första hand på de fall- skärmsavtal som förekom i den banken. I dagarna har vi återigen gjorts uppmärksamma på de orimliga fallskärmsavtal som förekommit i BPA och Handels. Även i detta avseende vilar det ett mycket stort ansvar på socialdemokraterna. Ni satt knäpp tysta. Ni höjde inte ett finger. Därmed bidrog ni till att etiken och moralen försämrades, vilket i sin tur i hög grad bidrar till att den ekonomiska brottsligheten får möj- lighet att breda ut sig, eftersom lojaliteten mot syste- men undergrävs. Under den förra mandatperioden vidtog den bor- gerliga regeringen en rad viktiga åtgärder för att komma till rätta med ifrågavarande problem. Skattekontrollen och indrivningen förstärktes med 200 miljoner årligen. Härav skulle en särskild pott gå till den eftersatta momskontrollen. Antalet poliser ökade med ca 1 500. Det tillkom 30 nya åklagare. Riksåklagaren beviljades extra resurser för att skapa en särskilt utredningsgrupp, RÅSOP, för att utreda och lagföra ekobrotten i bankvärlden. Regeringen beslutade under våren 1994 att en central enhet, ett ekobrottskommando, för bekämpning av ekonomisk brottslighet skall inrättas den 1 juli 1995. Moderaterna har med anledning av budgetpropo- sitionen gått vidare i denna anda. Vi föreslår därför att kronofogdemyndigheterna får ytterligare ett anslag på 90 miljoner kronor - vi har behandlat 10 av dem i det här betänkandet - för att åstadkomma en effektivare indrivning och därmed också bidra till effektivare bekämpning av ekobrott. Vi vill ha tillräckligt många välutbildade poliser. Vi vill att ökad kompetens skall tillföras ekobrottsutredningar. Myndighetssamverkan måste utvecklas. Alla tillgångar skall redovisas vid konkurs. Som vi nyligen har hört vill vi förstärka tullen med ytterligare 300 tjänster i förhållande till regeringens budgetförslag. En återgång till en förlegad socialdemokratisk politik kommer även nu att leda fel. Är det inte på tiden, Björn Ericson, att ni omprövar era ställningsta- ganden och satsar på åtgärder som bidrar till att stärka själva fundamentet för marknadsekonomin och sam- hällsmoralen? Är det inte på tiden att ni ser helheten i hur vi skall bekämpa den ekonomiska brottsligheten, som berör såväl skatter som polis, åklagare och kro- nofogde? Fru talman! Jag skall avslutningsvis kortfattat nämna något om reservationerna 4, 5 och 8. När det gäller reservation 4 vill vi moderater i en- lighet med Riksrevisionsverkets uppfattning ge Riks- skatteverket möjlighet att göra resursavvägningar mellan de förekommande koncerndelarna, skatteför- valtning och exekution. En sådan åtgärd leder enligt Riksrevisionsverket till ökad effektivitet. I reservation 5 framhåller vi vikten av att skatte- förvaltningen får möjlighet att själv kunna fatta beslut om och när skatter och avgifter skall överlämnas för indrivning. Nuvarande bestämmelser är stelbenta och kan i många fall vara till förfång för exempelvis små- företag. Regeringen bör snarast möjligt återkomma till riksdagen med ett sådant ändringsförslag. Avslutningsvis är det enligt vår mening självklart att det av rättviseskäl och för att upprätthålla lojalite- ten mot skattesystemet är viktigt att reglerna om sanktionsavgifter är utformade så att löntagare och företagare behandlas lika. Den befrielsegrund som gäller vissa fall av rättelse i fråga om inkomst av tjänst eller kapital när kontrollmaterial finns tillgäng- ligt för skattemyndigheten skall också utsträckas till att gälla inkomstslaget näringsverksamhet. Fru talman! Vi moderater står bakom alla våra re- servationer i detta betänkande. Men för att vinna tid i kammaren yrkar jag endast bifall till reservation nr 1. 0274590687101 N 2010-01-01 00:00:00 239690 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0982/#anf141