2349225 GI0981 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:81 Onsdagen den 29 mars 1994/95 81 1995-03-29 00:00:00 Byggnaders inomhusmiljö m.m. 1DFF7DF7-1C6F-4B9A-94E1-3A064C6E10F1 177 ULF BJÖRKLUND (kds) kds Herr talman! Vi har hört det förut, och vi skall få höra det igen. Var fjärde svensk har i dag någon form av allergi eller annan överkänslighet. I skolor och barnstugor är cirka en tredjedel av barnen drabbade av allergier. Det är naturligtvis viktigt att våra barn och ungdomar vistas i miljöer som är hälsosamma och att allergiker kan vistas i våra lokaler utan komplikatio- ner. Kostnaderna för att bygga sunda hus behöver i dag inte bli högre än för konventionella byggnader under förutsättning att man utnyttjar den kunskap som redan finns på området. I många kommuner finns t.ex. i dag ett antal gravt eftersatta skolor med så dålig arbetsmiljö att de fått vitesföreläggande av Yrkesinspektionen. I dessa kommuner finns ett stort behov av att renovera med varsamma, effektiva och ekonomiskt möjliga metoder så att man undviker att permanenta en redan dålig miljö eller, ännu värre, bygga in nya problem. Flera kommuner har å andra sidan under de senas- te åren tagit till vara all den erfarenhet som vunnits både inom forskning och praktiskt arbete med sane- ring av s.k. sjuka hus. I den studie som Arbetarskydsstyrelsen genomför- de 1992 konstaterades att det råder stor skillnad i kvalitet mellan barns och vuxnas arbetsmiljöer. Me- dan ca 10 % av kontorslokaler i privat och offentlig verksamhet beräknas ha en dålig hälsostandard gäller att 40 % av dagislokalerna och hela 50 % av skolloka- lerna har en låg hälsostandard. Kommuner har i dag en pressad ekonomisk situa- tion. Resultatet blir ofta att man struntar i underhåll- såtgärder i skolans och förskolans lokaler. Men de ekonomiskt kärva läge många kommuner befinner sig i får inte gå ut över barns och ungdomars hälsa. Neddragningen av städningen är ur allergisyn- punkt också allvarlig och i det långa loppet heller inte någon verklig besparing. Under 1995 - allergiåret - kommer Folhälsoinsti- tutet tillsammans med Apoteksbolaget, Livsme- delsverket, Svenska Läkaresällskapet och Astma- och Allergiförbundet att genomföra en riksomfattande informations- och utbildningsinsats. I den satsningen kommer kommunerna att särskilt uppmärksammas. Det handlar bl.a. om att kommuner satsar aktivt på allergikommittéer och upprättar handlingsprogram med allergironder som ett arbetsredskap för att för- bättra inomhusmiljön. Detta tycker vi är bra. Herr talman! Det bör vara självklart att material som har en låg avgivning av ångor och är säkra först och främst skall användas som byggnads- och inred- ningsmaterial. Därför föreslår vi kristdemokrater åtgärder för att komma till rätta med dessa problem, som ju förorsakar astma- och allregiproblem. Dess- utom bör vi utreda möjligheten att miljö- och häl- soklassa byggande och boende. Vidare bör obligatoriska krav ställas på tillverkare och importörer av byggnads- och inredningsmaterial vad gäller råvaror, tillsatser och emissioner m.m. Sverige bör också som medlem i EU verka för strängare normer på bygg- och inredningsmaterial. Det är också nödvändigt att vi tar problemen med elöverkänslighet på största allvar. Elöverkänslighet innebär ett handikapp som i de allvarligaste fallen får stora konsekvenser för individen. Det är viktigt att stöd i form av elsaneringsbidrag kan erbjudas och att forskning och dokumentation kan fortsätta på ett högt och medvetet plan. Herr talman! Vi hade också gärna sett en utökning av stödet till experimentbyggande, men vi har inte fått med oss utskottet den här gången. Experimentbyg- gande, inte minst på energiområdet, har i olika sam- manhang visat sig vara ett effektivt sätt att implemen- tera tekniska lösningar och planeringsmetoder. Jag vill också understryka det som tidigare i kväll har sagts, bl.a. av Erling Bager, när det gäller ra- donsaneringsfrågorna. I övrigt har kristdemokraterna i betänkandet fått stort gehör för flera motioner genom tillkännagivan- den i ovanstående frågor. Till betänkandet har vi också fogat ett särskilt yttrande där detta påpekas. Det innebär däremot inte att vi utan vidare kan sä- ga ja till det kommande allergisaneringsprogram, omfattande ca 2 miljarder, som s och mp aviserat inför kompletteringspropositionen. Däremot har vi i våra motioner deklarerat att åtgärder för att rätta till missförhållanden som kan leda till allergiproblem måste ha hög prioritet trots det samhällsekonomiska läget. Vad detta kommer att innebära vill också vi återkomma till i samband med kompletteringspropo- sitionen. Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till hem- ställan i utskottets betänkande i sin helhet. 0653132951201 N 2010-01-01 00:00:00 239529 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0981/#anf177