<anforande>
<dok_hangar_id>2349225</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:81 Onsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>1995-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Byggnaders inomhusmiljö m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BA0F801E-6395-4299-BB8B-D0F5E3FFB6B0</anforande_id>
<anforande_nummer>155</anforande_nummer>
<talare>INGRID SKEPPSTEDT (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Detta betänkande behandlar byggna-
ders inomhusmiljö. Men utskottet har också tagit upp
frågor ur ett bredare perspektiv med anledning av en
rad motioner, nämligen om miljö- och hälsoaspekter
på byggande och boende.
Under den förra mandatperioden beslutades om en
ändring i PBL, plan- och bygglagen, som innebär att
all planering skall främja en långsiktigt hållbar
livsmiljö, vilket har stor betydelse för den framtida
miljöanpassningen av samhällsbyggandet.
Dessutom finns ytterligare förslag till ändringar i
PBL från betänkandet Miljö och fysisk planering i
SOU 1994:36 innebärande förstärkt översiktsplane-
ring med tydligare krav på redovisning av miljöförhål-
landen m.m., utvidgning av kravet på miljökon-
sekvensbeskrivningar samt åtgärder för att säkra åter-
användning och återvinning av byggmaterial.
Bland de frågor som nu behandlas är frågan om
elöverkänslighet. Trots att en del insatser på området
har gjorts upplever många människor i dag problem
med elöverkänslighet. Den översyn som beslutades
om i april 1994 skulle genomföras utan dröjsmål, men
någon rapport har inte presenterats.
Elöverkänslighet innebär att många mår dåligt.
Man vet inte vad som pågår. Men intresset för pro-
blemet finns hos många politiker. Därför har Centern
i en motion föreslagit att en parlamentarisk utredning
om elöverkänslighet skall tillsättas.
Vidare anser vi att det behövs mer forskning kring
sambandet mellan elektromagnetiska fält och påver-
kan av metaller. Vi tycker att det är positivt att utskot-
tet gör ett tillkännagivande till regeringen i denna
fråga.
Centern tar i en annan motion upp värdet av
forskning om grönområden i tätorter, s.k. grönyte-
forskning. Fyrklöverregeringen har i ett antal olika
sammanhang arbetat för ett ökat skydd för grönområ-
den, bl.a. i översynen av PBL, propositionen om bio-
logisk mångfald, propositionen om genomförande av
besluten vid Riokonferensen, propositionen om natio-
nalstadspark samt i ett antal uppdrag, redovisningar
och beslut rörande transportsektorn och enskilda trafi-
kobjekt.
Som en konsekvens av riksdagsbesluten måste
forskningen om grönområden i tätorter upprätthållas
och utökas. Kunskaper behövs om hur parker och
natur kan skapas och bibehållas, så att dess miljöer
bidrar till en bärkraftig tätortsutveckling med krets-
loppsinriktning och biologisk mångfald. Vidare be-
hövs kunskaper om betydelsen av parker och natur för
människors hälsa och välbefinnande.
Finansieringsansvaret för grönyteforskning har
flyttats från BFR, Byggforskningsrådet, till Skogs-
och jordbrukets forskningsråd, vilket avsågs vara en
rent administrativ åtgärd som inte skulle påverka
satsningen på forskningsområdet. Det har nu visat sig
att överflyttningen inneburit dels att anslagen minskat,
dels att inriktningen ändrats till grundforskning med
naturvetenskaplig tyngdpunkt. Vidare riskerar Movi-
um att upphöra, en organisation som betyder mycket
för forskningen och kunskapsspridningen.
Det är angeläget att de hittills uppnådda forsk-
ningsresultaten kommer samhället till godo. För en
samhällsutveckling mot ett långsikt bärkraftigt sam-
hälle krävs kunskapsunderlag om grönområdenas roll,
om kopplingen till samhällsutbyggnad, fysisk plane-
ring och den byggda miljön som helhet. Centern fö-
reslår därför i motionen att 13 miljoner kronor avsät-
tes till grönyteforskning och Movium.
När det gäller ytterligare satsningar för att förbätt-
ra inomhusmiljön och den överenskommelse som
träffats av Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att
satsa ytterligare 2 miljarder på ett allergisanerings-
program är vi starkt kritiska till förfaringssättet. Över-
enskommelsen har träffats utan att man visat hur
åtgärderna skall finansieras - det är först i komplette-
ringspropositionen som förslagen redovisas. För öv-
rigt måste kommuner och organisationer själva ställa
upp med den största finansieringen. En siffra på totalt
6 miljarder har nämnts.
Vi är medvetna om att det finns stora brister i in-
omhusmiljöerna som behöver åtgärdas, men de eko-
nomiska förutsättningarna måste också finnas.
Fru talman! Jag vill avsluta med att hänvisa till vå-
ra reservationer nr 14 och 15 samt ett särskilt yttrande
angående inomhusmiljön.
</anforandetext>
<intressent_id>0655109700507</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>239507</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0981/#anf155</protokoll_url_www>
</anforande>
