2349225 GI0981 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:81 Onsdagen den 29 mars 1994/95 81 1995-03-29 00:00:00 Aktuell debatt: Avvisning av bosnier med kroatiska pass aktuell debatt 38C485F5-926D-4070-A3FA-C5D66364976D 12 RUNE BACKLUND (c) c Herr talman! Jag tycker att det var bra att invand- rarministern än en gång klargjorde det här med den individuella prövningen. Det förekommer alltför ofta i den här debatten den missuppfattningen att det här handlar om kollektiva beslut. Jag tycker att det finns anledning att upprepa att myndigheterna även med utgångspunkt från de ställningstaganden regeringen har tagit har anledning att pröva de enskilda ärendena i sak. Jag tycker också att det var bra att invandrarminis- tern instämde i öppenheten i hanteringen av vår asyl- politik. Men samtidigt säger invandrarministern att han gärna skulle ha önskat att man hade kunnat lätta på sekretessen när det gäller det här brevet. Nu har vi fått kännedom om det på andra vägar. Jag tror att vi bör ta upp en ordentlig diskussion om hur vi skall använda utrikessekretessen i asylären- den. Just detta att vi hemligstämplar viktiga be- slutsunderlag i asylärenden skapar så mycket av misstro och misstänksamhet och ifrågasättande av politikens trovärdighet och innehåll. Vi bör diskutera om vi verkligen skall använda utrikessekretessen så ofta som vi gör i dag. Jag skickar gärna med det som en fråga som ligger utanför det som egentligen är ämnet för dagens debatt. Sedan tycker jag ibland att den här debatten är litet egendomlig på ett par punkter. Vi är överens om att vi skall ställa krav på parterna i området. Det gäller inte bara tillämpningen av Genèvekonventionen utan även andra internationella konventioner. Vi måste få par- terna i Bosnien och Kroatien och över huvud taget de parter som är inblandade i konflikten att leva upp till dem. Men när vi då får besked om att man tänker leva upp till dem, tror vi inte på beskeden. Vad är det för signaler vi sänder ut? Jag tycker att vi måste vara så ärliga om vi skall få någon trovärdighet i vårt agerande. Om vi i det inter- nationella samfundet skall få någon trovärdighet i vårt agerande mot parterna där måste vi naturligtvis lita på de besked som de lämnar. Om det är så att man inte lever upp till detta måste vi naturligtvis visa tydligt hur vi agerar i ett sådant läge. Då måste vi verkligen ta i med hårdhandskarna mot de här länderna och klargöra att om man har skrivit på internationella konventioner och ställt sig bakom dem måste man faktiskt vara beredd att leva upp till dem. Samtidigt är situationen naturligtvis den i Kroatien att de har stora ekonomiska bekymmer. De har mycket stora flyktingproblem. Där har vi naturligtvis ett annat ansvar att hjälpa till på plats. Jag tycker att Sverige borde kunna göra större insatser i närområdet. Men jag är samtidigt medveten om att det finns be- gränsade ekonomiska resurser. Vi för ju ständigt en diskussion här i kammaren om andra besparingar på andra sektorer. Då är det rimligt att vi går ut till de kyrkor och samfund som i dag är mycket starkt enga- gerade i den här gruppen och tar en diskussion om vilka möjligheter de har att inte bara hjälpa till på det moraliska planet och på debattnivån utan också att ställa upp på den personella och ekonomiska sidan för att göra insatser i närområdet tillsammans med de statliga möjligheter som finns. Jag tycker trots allt att det är den kanske viktigaste frågan när vi nu skall diskutera under vilka former ett återsändande skall ske. Kyrkans trovärdighet vad gäller möjligheten att hjälpa till är i dag stor. 0314386385815 N 2010-01-01 00:00:00 239364 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0981/#anf12