2349152 GI098 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:8 Onsdagen den 12 oktober 1994/95 8 1994-10-12 00:00:00 Justering av protokoll F2E0D75B-A236-4F47-9D21-87EAEAB8D55F 6 ALF SVENSSON (kds) kds 0739780276601 N 2010-01-01 00:00:00 233467 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI098/#anf6 2349152 GI098 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:8 Onsdagen den 12 oktober 1994/95 8 1994-10-12 00:00:00 Partiledardebatt med anledning av regeringsförklaringen partiledardebatt F7B48123-44C4-400B-9BD5-A94BAA8A6328 6 ALF SVENSSON (kds) kds Fru talman! Under valrörelsen, ja, under i stort sett hela den gångna mandatperioden, har i brev och tidningar, på gator och torg, den ständiga socialdemokratiska frågan till oss kristdemokrater varit: Hur kan ni som talar om moral och etik regera ihop med moderaterna och rasera välfärden? Nu är det faktiskt dags att travestera denna frågeställning och rikta den till Ingvar Carlsson: Hur skall ni som talar om solidaritet och rättvisa kunna luta er mot vänsterpartisterna och rasera välfärden? Socialdemokraterna har med förbluffande konsekvens inbillat sig själva och andra att de besparings- och saneringsåtgärder som vidtogs mellan 1991 och 1994 motiverades av något slags illvilja. Det kanske inte är att begära att socialdemokraterna efter att ha administrerat 80-talets sus-och-dus-ekonomi skall våga eller vilja acceptera vad verkligheten kräver. Nu har vi tagit del av Ingvar Carlssons regeringsförklaring. Det har förklarats för oss att vi får vänta än en tid på konkretiseringar. Vi vet allihop att den s.k. Perssonplanen inte räcker. Men trots att den inte räcker som besparings- och saneringsplan, ger den anledningar till att travestera socialdemokraternas idogt ställda och förstås insinuanta fråga: Hur kan Ingvar Carlsson som talar om solidaritet och rättvisa nu luta sig mot Vänsterpartiet och nu sätta i gång att rasera välfärden? Den s.k. Perssonplanen är ju en tuff - eller i alla fall ganska tuff - attack mot de ekonomiskt sämst ställda barnfamiljerna och mot de pensionärer som enbart har folkpension. Regeringsförklaringen aviserar ju alldeles uppenbart också ett dråpslag mot dem av de arbetslösa som inte njuter fackets gunst. Det är heller inte svårt att gissa att de allra svagaste kommer att drabbas när flyktinghjälp och bistånd skall samordnas. Hur skall Ingvar Carlsson, som talar så mycket om solidaritet och rättvisa, kunna luta sig mot Vänsterpartiet när han skall rasera välfärden? De tre första punkterna i Perssonplanen är ju direkt riktade mot barnfamiljer. Vad svarar Ingvar Carlsson det föräldrapar som i dag ekonomiskt hankar sig fram med hjälp av vårdnadsbidraget och själva, vilket är deras eget val och önskan, kan ge sin ettåring vård och omsorg och som nu efter årsskiftet - när Ingvar Carlsson raserat deras välfärd - måste kräva daghemsplats? Är svaret att Ingvar Carlsson vet bättre än dessa föräldrar själva vilken vård och omsorg de skall ge sitt barn? Vad svarar Ingvar Carlsson oss som med bestämdhet påstår att det inte blir en vinst, vare sig för samhällsekonomin eller för familjerna, när detta vårdnadsbidrag byts ut mot en daghemsplats? Vad svarar Ingvar Carlsson den lågavlönade ensamstående mamman som nu skall betala karensdag vid vård av sjukt barn? Kallar inte Ingvar Carlsson detta obegripliga förslag för att rasera välfärd? Och vad svarar Ingvar Carlsson familjen med fem barn som hamnar under existensminimum när flerbarnstillägget tas bort och man måste börja att begära socialbidrag? Raserar inte Socialdemokraterna välfärd när man tar ifrån familjer bidrag så att de måste söka socialbidrag? Och vad sägs till pensionärerna? Kommer Ingvar Carlsson att rakt upp och ner, när det nära nog magiska uttrycket "avindexering" blivit konkret, att berätta för vårt lands ekonomiskt sämst ställda: Nu skall vi ta ifrån er av det lilla ni har? Fru talman! Som alla har insett och märkt saknar regeringsförklaringen inte enbart preciseringar och konkretiseringar. Jag tycker att det vilar en dysterhet, något nattståndet över den Carlssonska regeringsförklaringen. Sverige skall tillbaka till regleringar, till förmynderi, till den värld där politiker dikterar och där individens rätt att välja är kringskuren. Vi kristdemokrater är övertygade om att detta är att gå baklänges in i framtiden. Varje individ är unik, och varje individ skall respekteras och inte behandlas som en politikernas marionett. Valfriheten på barnomsorgsområdet skall nu bort. Skolpengen skall bort. Den allmänna arbetslöshetsförsäkringen skall bort. Friskolorna skall bort. Konkurrensen på järnvägar skall bort. Satsningen på forskningsstiftelser skall bort. Vi vet att ordet socialism nära nog var bannlyst under valrörelsen och att Internationalen enbart sjöngs av misstag, men den måste ju vara historielös som inte känner suset från gammal planekonomis och gammalt förmynderis dagar. Jag kan inte heller annat än förvånas över det märkliga i vad man gott kunde kalla den nya Carlssondoktrinen. I regeringen finns, som alla vet, både EU-anhängare och EU-motståndare. När Ingvar Carlsson får frågor om detta, om att han inte talar på regeringens vägnar utan enbart på sina egna, säger han att detta inte är något konstigt eftersom folket är delat i frågan. Detta är ju såvitt jag förstår en helt politiskt omstörtande inställning. Eftersom svenska folket inte har samma uppfattning i kärnkraftsfrågan, kan inte den Carlssonska regeringen ha någon uppfattning. Undra på att miljöpartisterna som gav Ingvar Carlsson carte blanche blir häpna! Eftersom det under valrörelsen presenterades olika och motstridiga besked från Socialdemokraterna beträffande bostadspolitik, stöd till kommunerna, och eftersom det råder delade meningar i de flesta frågor ute hos svenska folket, skulle alltså regeringen inte kunna samla sig till ställningstaganden, utan det skulle enbart statsministern kunna göra. Vore det inte hederligare att, i stället för att lägga ut billiga dimridåer, ärligt deklarera att regeringen är en koalitionsregering av motstridiga viljor, och att det därför blev nödvändigt för Ingvar Carlsson att tala så mycket i jagform som han gjorde i regeringsförklaringen? Fru talman! Jag är ju ändå glad att åtminstone statsministern personligt med "stort engagemang och full kraft skall verka för ett svenskt medlemskap i den europeiska unionen". Där kan vi tala samma språk. Jag har så svårt att förstå att mer eller mindre artificiella nationsgränser skall skilja oss människor från varandra, att man inte vill se värdet i att gränsbommar lyfts undan och människor kommer närmare varandra, att freden gynnas mer av gemenskap än av separation, att framtiden fordrar samhörighet och inte isolering. Det talas om EU som något färdigt, trots att vi vet att det är en process. Vi talar om medborgarna på den europeiska kontinenten som om dessa allesammans begrep mindre, vore mindre måna om sina anhöriga, förstod mindre av vad en god miljöpolitik betyder, brydde sig mindre om sitt eget modersmål och sin egen kultur än vad vi svenskar gör. I en familj, i en förening eller i ett arbetslag kompletterar individerna, personerna varandra. Kreativitetsforskare brukar påpeka att de mest kreativa, nytänkande miljöerna är de där mångfalden finns. Så är det också med folk och länder. Vi har både något att bidra med och något att få. Europas mångfald är dess styrka, som kristdemokraterna i EU säger i sitt program. Fru talman! Därmed går jag åter till orden i regeringsförklaringen. Jag måste få fråga Ingvar Carlsson vad han avser när har i regeringsförklaringen talar om "den pågående sjukvårdsutredningen". Är det den utredning som Socialdemokraterna hoppade av eller är det någon annan för oss okänd utredning? Med stor vånda tvingades vi kristdemokrater i regering och riksdag att vara med om att dra in ca 4 miljarder från kommunerna. En sak är i alla fall säker, att Socialdemokraternas myckna skäll på den tidigare regeringen och framför allt på kds, för denna indragning och för att detta skulle ha satt vården nära nog på bar backe var en salut med de lösaste och mest populistiska skott. Regeringsförklaringen rymmer inte såvitt jag kan se en enda krona som skall satsas på vård. Ingvar Carlsson avslutar sin regeringsförklaring med tal om att "Sverige är för litet för stora konflikter, problemen för många för konfrontation". Så är det. Men hur kunde då Ingvar Carlsson tyst och stillatigande acceptera att SSU nyttjade falskhet och lögn i sin valkampanj? För mig är det fullständigt obegripligt att inte en socialdemokratisk ledare får mål i munnen när han märker att folk i den egna rörelsen förfalskar och beljuger. Hur tror han att folk utanför politikens hank och stör skall känna respekt för integritet och rättskaffens metoder, när medlemmar i vårt lands största parti uttalar stolthet över att man med falska metoder häcklar politiska motståndare? I nationens intresse kommer jag som statsminister att göra mitt yttersta för att åstadkomma ett nytt samarbetsklimat i Sverige, i riksdagen, på arbetsmarknaden, mellan enskilda medborgare. Så lyder den sista meningen i regeringsförklaringen. Ja, det är dags, Ingvar Carlsson. Under tre år har vi kristdemokrater inte sett något av den inriktningen. Fru talman! Men samarbetsklimatet kan och bör bli bättre. Den fasansfulla fartygskatastrofen som lade ett tungt sorgens dok över hela nationen fick nog oss alla att tänka över vad som är väsentligt i våra liv och i vår strävan. Borta var med ens det storvulna och självsäkra som får så mycket utrymme hos oss alla under en valrörelse. Formuleringar om att något sådant, en sådan katastrof, aldrig får inträffa igen har nu lanserats, som om den mänskliga faktorn skulle kunna elimineras, som om vi människor är alltings mått, som om vår trygghet och säkerhet, vår trivsel och välfärd enbart regleras av teknik och pengar. Fartygskatastrofen får oss alla att känna maktlösheten och förtvivlan tungt i våra sinnen, också i dag. Kanske kan den, och det som vi har upplevt efteråt, få oss att känna en större ödmjukhet inför de stora existentiella frågorna. Det vore inte fel om den insikten fick svepa också över den politiska debatten. (Applåder) 0739780276601 N 2010-01-01 00:00:00 233508 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI098/#anf6