2349152 GI098 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:8 Onsdagen den 12 oktober 1994/95 8 1994-10-12 00:00:00 Justering av protokoll DD276A8F-FA69-4330-B153-356F1C3373CE 4 GUDRUN SCHYMAN (v) v 0236004923301 N 2010-01-01 00:00:00 233465 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI098/#anf4 2349152 GI098 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:8 Onsdagen den 12 oktober 1994/95 8 1994-10-12 00:00:00 Partiledardebatt med anledning av regeringsförklaringen partiledardebatt 602579FF-81CF-4587-A076-44C2A613FEDB 4 GUDRUN SCHYMAN (v) v Fru talman! När vi nu skall debattera regeringsdeklarationen vill jag först säga att själva anslaget i deklarationen är bra. Viljan att vidareutveckla politiken för jämställdhet i både arbetslivet och samhällslivet är bra. Också den ekonomiska analysens anslag är bra. Det ligger i linje med hur Vänsterpartiet ser på situationen. Regeringsförklaringen öppnar möjligheter, även om den är ganska allmänt hållen. Vi ser innehållet som ett öppningsbud. Nu behöver vi skapa en ny trovärdighet och en ny framtidsvision. En återgång till eller ett vaktslående kring gamla system kommer inte att fungera. Framtiden ligger i att vi hävdar nya system och nya värden med utgångspunkt i solidaritet och rättvisa. Det handlar om en radikal förändring av hela vårt samhälle för att nå en kretsloppsanpassning och hushållning med våra resurser. Det gäller miljö-, energi-, trafik-, konsumtions- och produktionssidan. Det handlar om en ny syn på arbetstiderna. Den dagliga arbetstiden och övertidsuttaget måste minska. Det handlar om demokratin i arbetslivet. Jag tror att dessa tre frågor, en hållbar miljöpolitik, sex timmars arbetsdag och ett demokratiserat arbetsliv, tillsammans med förbättrade villkor för oss kvinnor är en central del av den vision som vi inom Vänstern nu måste utveckla. I det perspektivet saknas det en hel del i regeringsdeklarationen. Vi anser att avsnitten om miljö och energi är mycket tunna. Skatteväxling för miljöns och jobbens skull finns inte med. En miljöomställning och förändring av våra energisystem inklusive en tydlig markering av att kärnkraften skall börja avvecklas saknas. Att ny miljöteknik och ny energi samtidigt kan vara en metod att skapa nya jobb borde lyftas fram. Vi saknar också avsnitt om arbetslivets förnyelse och införandet av en ny och mer demokratisk arbetsorganisation på arbetsplatserna. Det skulle ge de anställda större möjligheter att delta i företagens beslut. Rättvisereformer som höjd a-kassa, högre ersättning för långtidssjuka och låginkomstpensionärer finns inte med. Det finns inte heller något fördelningspolitiskt anslag med när det gäller förändringar av socialförsäkringar och egenavgifter. Den utredning om arbetstidsförkortningen som Ingela Thalén har utlovat i ett pressmeddelande saknas. Min fråga till Ingvar Carlsson är: Blir den av? När det gäller energipolitiken hänvisar man till den tidigare energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet och till den nyligen tillsatta Energikommissionen. Men vi vill ha klarare besked. Nu är det i praktiken bara 15 år kvar till år 2010 när kärnkraften skall vara avvecklad. Vi har ännu inte avvecklat en enda reaktor. Vill man få trovärdighet i att man respekterar folkomröstningen om kärnkraften måste avvecklingen påbörjas under mandatperioden. Vi anser att minst två reaktorer bör avvecklas före nästa val. Det enda som föreslås i regeringsdeklarationen är ett fortsatt utredande av energisektorn. Den har i stort sett utretts konstant under de senaste 30 åren. Det har t.o.m. skrivits avhandlingar om svenskt energiutredande där man har konstaterat att det enda syftet med allt utredande tycks ha varit att visa att man inte behöver fatta några obekväma politiska beslut. Vi behöver alltså ökad klarhet på den här punkten. Vad har regeringen egentligen för mål? Det vore bra att få ett besked från Ingvar Carlsson i dag om kärnkraftsavvecklingen skall påbörjas under mandatperioden. Vi har också noterat att Ingvar Carlsson har markerat sin personliga engagemang för en svensk anslutning till den europeiska unionen och att han vill använda den europeiska unionen som ett instrument mot arbetslösheten. Här har vi i Vänsterpartiet en helt annan uppfattning. En av de främsta orsakerna till att säga nej till ett medlemskap i den europeiska unionen är just sysselsättningen. EU har inte som målsättning att skapa full sysselsättning. Sedan 20 år tillbaka råder massarbetslöshet där. I hela EU går närmare 19 miljoner människor arbetslösa. Den öppna arbetslösheten i EU har vuxit från 8,3 % år 1990 till 12 % i dag. I EU:s traktat och ekonomiska målsättningar sägs inget alls om arbetslösheten, och det beror på att EU:s främsta målsättning är prisstabilitet. Arbetslösheten får bli vad den blir. Bara för några dagar sedan möttes EU:s finansministrar i det s.k. Ecofinrådet. Där gjordes en genomgång av medlemsländernas ekonomier. Bara Luxemburg och Irland blev godkända. Att Irland har 15,7 % arbetslösa spelade ingen roll. Det innebär ingen svartlistning i den europeiska unionen. Målet för den europeiska unionen är alltså den ekonomisk-monetära unionen med gemensam valuta. Denna unions penningpolitik skall, enligt Maastrichtfördraget, styras av en europeisk centralbank, med en styrelse som under inga omständigheter får ta instruktioner från medlemsländer eller andra EU-institutioner. Bankstyrelsen står inte under demokratisk kontroll och skall ha som huvuduppgift att bekämpa inflationen. Vad det kommer att innebära för arbetslöshetssiffrorna kan vi bara ana. Jag vet och förstår att nej-sidan är stark inom svensk socialdemokrati, så stark att vi till EU- motståndet i dag också räknar två ministrar, flera f.d. socialdemokratiska ministrar, en mängd fackliga ledare liksom socialdemokratiska ekonomer och förstås mängder av vanliga socialdemokratiska medlemmar. Alla dessa socialdemokrater känner, liksom Vänsterpartiets medlemmar, att EU inte är arbetarrörelsens projekt. Hade det varit det, så hade kampen mot arbetslösheten stått högst upp på dagordningen. Men det gör den inte. Vi har noterat att man skall dra tillbaka förslaget om miljöbalk och återkomma med ett nytt förslag. Två viktiga synpunkter inför detta är följande. Dels måste skatteväxlingen tas på allvar som metod och finnas med i det nya förslaget, dels måste miljöorganisationer ges talesrätt i miljöärenden. Skatteväxling innebär ju att man höjer skatten på miljöfarlig verksamhet och sänker skatten på arbetskraft. Man slår helt enkelt två flugor i en smäll: Man får en bättre miljö samtidigt som man får fler i arbete och sänker arbetslösheten. Vi har haft en intensiv debatt om skatteväxling för miljön i Sverige men också i Europa, Japan och USA. Clintonadministrationen har prioriterat arbetet med detta för att skapa ett uthålligt näringsliv och en tryggad sysselsättning. Själva poängen är just att man uppnår en bättre miljö samtidigt som sysselsättningen ökar. Vänsterpartiet har i en rapport från i somras redogjort för sina utgångspunkter och visioner om denna skatteväxling. Jag skulle gärna vilja ha ett besked från statsministern om hur ni ser på denna fråga. Allra sist, en fråga som inte är nämnd i regeringsdeklarationen. Det handlar om införandet av karensdag för vård av sjukt barn. Om det förslaget kommer upp, kommer Vänsterpartiet inte att stödja det. Om det skulle genomföras med hjälp av Moderaterna eller något annat parti, kommer vi att säga klart nej. Det innebär en försämring för oss kvinnor. Det är vi som kommer att vara hemma när barnen är sjuka. Det är vi som har den lägsta lönen. Det kommer att innebära fler snoriga barn på dagis. Det kan inte vara bra för någon. Jag hoppas att regeringen tar den kritik som har kommit fram på allvar. Det är inte någon personlig kritik mot någon minister, utan mot själva idén. (Applåder) 0236004923301 N 2010-01-01 00:00:00 233506 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI098/#anf4