2349221 GI0977 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:77 Onsdagen den 22 mars 1994/95 77 1995-03-22 00:00:00 Betygssystemet i grundskolan 271FBC5C-C186-4F80-A955-F9C4055A8ED5 74 GUNNAR GOUDE (mp) mp Herr talman! Som vi vet är det stora förändringar på gång i grundskolan just nu. Ute i kommunerna arbetar man med de lokala skolplanerna, och i enskil- da skolor sliter man med att få fram arbetsplaner för sin skola. Personalen, dvs. lärarna, arbetar med att försöka få de nya timfördelningarna att fungera smi- digt. De har vissa besvär att vänja sig vid de nya kursplaneringarna. Många och stora och ibland litet förhastade beslut om förändringar i grundskolan togs under förra man- datperioden. Den nya regeringen gjorde för några veckor sedan - i december - med viss brådska en ändring i betygssystemet. Det var bråttom därför att ett nytt betygssystem skulle träda i kraft redan hösten 1995. Vi diskuterade betygsfrågan inför beslutet i utskottet och här i riksdagen, och det fanns då tre typer av argument för betyg: Betygen används för antagning till högre utbild- ning. Betyg är ett instrument för utvärdering av enskilda skolor och kommuner. Betyg är en stimulans för den enskilda eleven. Miljöpartiet tror inte att betyg är bra i grundsko- lan. Antagningsförfarande utan betyg är fullt möjligt och antagligen bättre än med betyg. Skolan utvärderas enklare och bättre med andra instrument än betyg. I det pedagogiska arbetet betraktar vi snarast betygen som ett hinder. Redan 1957 års skolutredning betonade för övrigt att skolbetygen står i konflikt med skolans målsätt- ning. I dag är flertalet lärare, tror jag, medvetna om de stora nackdelarna med betyg för skolans inre arbete. Men betygens avskaffande går långsamt. Den brådskande åtgärden i december syftade till att få bort onödigt betygsättande i grundskolan. Det handlade egentligen om att förhindra att det steg bakåt i utvecklingen som den förra regeringen beslutat om skulle gå till verkställighet. Kvar blev betyg i årskurs 8 och 9. Miljöpartiet kunde acceptera den lösningen så som läget då var. Betygen i årskurs 9 kan tas bort först när gymna- sieskolans antagningsförfarande har ändrats. Betygen i nian är målrelaterade och grundas på nationella normer. Vi har alltså nationella prov i nionde årskur- sen, som Beatrice Ask efterlyste. Jag vet inte vad hon tänker på när hon säger att vi inte har nationella prov i vår grundskola. Betygen i årskurs 8 kunde vi acceptera under ett övergångsskede som en hjälp för kommunerna att få en utvärdering av skolorna i relation till kommunens egen lokala skolplan. Det var det instrument kommu- nerna hade för att se om deras egna mål uppfylldes. Det viktiga i betygsbeslutet i december var emel- lertid att utvecklingssamtalen mellan lärare och för- äldrar fick en framskjuten plats och att åtgärdspro- grammen skrevs in som ett obligatorium. När nu frågan dyker upp igen efter några veckor har Miljöpartiet inte någon motion i ärendet. Vi har i vår övergripande partimotion tydligt angivit vår strä- van mot en betygsfri skola. Herr talman! Vi har gjort den bedömningen att det inte under den närmaste tiden är lämpligt att genom- föra ytterligare förändringar i skolans arbete. Vi skri- ver i stället i vår motion att det skolan framför allt behöver under den närmaste perioden är arbetsro. Detta ställningstagande kan inte gärna föras fram som ett yrkande. Men det räcker som skäl för bifall till utskottets förslag i detta ärende. Det finns som sagt fler skäl. Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag. 0281408160607 N 2010-01-01 00:00:00 239152 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0977/#anf74