2349221 GI0977 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:77 Onsdagen den 22 mars 1994/95 77 1995-03-22 00:00:00 Idrott 7314E893-5049-474A-833C-6442B5E7D55B 33 CARL-JOHAN WILSON (fp) fp Värderade talman! Det är ganska roligt att debat- tera idrottsfrågor och att över huvud taget handskas med idrottsfrågor i riksdagsarbetet, eftersom idrotten är en mycket populär och viktig del av svenskt sam- hällsliv. Idrotten är fostrande. Många av oss hade varit än- nu värre busfrön om vi inte hade tagits om hand av idrotten när vi var unga. Att idrotten är bra för folk- hälsan inser alla, och att idrotten har ett stort under- hållningsvärde vet vi också när vi sitter på åskådarläk- taren eller framför TV:n och följer vad som händer. Även om mycket samhällsstöd går till idrottsverk- samheten är det en enorm ideell insats - jag tror att det är rätt att använda det uttrycket - som görs inom idrotten. Tredje vice talman Christer Eirefelt säger i en motion som behandlas i detta utskottsbetänkande att 140 miljoner oavlönade arbetstimmar varje år an- vänds inom idrottsrörelsen till fostran och omhänder- tagande av barn och ungdomar. Det är en insats som även i riksdagen bör noteras med tacksamhet gente- mot dem som gör den. Idrotten har försökt att öka kvinnors möjligheter till inflytande och stöd inom idrotten, men man har inte lyckats tillräckligt bra. Vi i utskottet har åtskilliga gånger kritiserat idrottsrörelsen för just detta. Men man bör visa idrottens företrädare respekt genom att säga att de verkligen har försökt och att det har blivit bättre. Men mycket kan fortfarande göras för att ge kvinnor ett större inflytande och för att kvinnoidrotts- grenar skall bli bättre tillgodosedda. Ett aktuellt ärende är diskussionen om mervärdes- skatt på vissa delar av idrotten. Vi har konstaterat att det är just kvinnors och flickors idrottande som har drabbats. Det är inte aktuellt i det ärende som vi i dag behandlar, men jag tycker ändå att det är befogat att ta upp detta. Vi får försöka bevaka nämnda frågor när de i andra sammanhang kommer upp. Arbetet med att stärka kvinnoidrotten måste fort- sätta. Detsamma gäller handikappidrotten. Den som följt tävlingar för rörelsehindrade personer imponeras av att de trots handikapp lyckas prestera så goda idrottsliga resultat. Även den delen av verksamheten är det givetvis viktigt att stödja. I Christer Eirefelts motion aktualiseras också id- rott för invandrare, som det finns anledning att ta upp. Idrotten har ju en kontaktskapande finess. Möjlighe- terna för invandrare att få kontakt med andra idrotts- utövande personer i vårt land har haft stor betydelse. Dopningen tas också upp i detta betänkande. Det finns väl ingen här som inte tycker att vi bör an- stränga oss extra mycket och försöka förhindra dop- ning och även ge information till dem som tränar idrott, så att dopningen försvinner. I en reservation fogad till betänkandet förordar jag, Charlotta L Bjälkebring och Ewa Larsson ett extra anslag om 8,4 miljoner kronor till universitet och högskolor som stöd för motionsverksamhet för studerande. Förslaget har inte vunnit någon större anklang i utskottet. Jag tänker inte yrka bifall till reservationen, men jag vill gärna markera att jag tycker att det borde ha blivit så som vi reservanter skriver. I propositionen står det att de föreslagna pengarna inte skall utgå. I stället bör de studerande få stöd till sin idrottsverksamhet genom att bilda föreningar via studentkårerna eller genom kommunala anslag. I betänkandet står det: "Utskottet konstaterar i betänkandet att kommu- nerna som följd av ändringar i folkbokföringslagen numera har ett tydligare ansvar för stöd till studerande vid kårorterna än vad som tidigare var fallet." Men kommunernas ekonomiska möjligheter är ju inte bättre än statens. Att det skulle komma extra stöd den vägen tror vi således inte. Vidare säger utskottet att man måste framhålla "nödvändigheten av bespa- ringar inom all statlig verksamhet". Därför vill man säga nej här. I min motion föreslår jag att de här pengarna skall tas från anslaget till Riksidrottsförbundet, för därmed påverkas inte statskassan. Så här är det i det politiska livet. Jag ville genom min motion och mitt inlägg här markera att jag tycker att det är fel att inte ge nämnda pengar till universite- ten och högskolorna för att de studerande skall få möjligheter att fortsätta med den motionsverksamhet som har så stor betydelse för folkhälsan och alltså för de studerandes hälsa under resten av livet. Värderade talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till hemställan i betänkandet i dess helhet. 019228697303 N 2010-01-01 00:00:00 239111 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0977/#anf33