2349221 GI0977 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:77 Onsdagen den 22 mars 1994/95 77 1995-03-22 00:00:00 Samhällsinformation 7E3E0D99-31FF-4C3E-B8C3-884485602669 18 INGER LUNDBERG (s) s Fru talman! EU-kommissionen är minsann inte rädd för att tycka till. Under 80-talets värsta marknad- syra formulerade man sina riktlinjer för den offentliga informationen. Där finns en hel del som är bra, men där finns också sådant som är riktigt farligt. Man framhåller bl.a. att offentliga organ som har en egen informationstjänst bör undvika en praxis som leder till snedvriden konkurrens. Offentliga organ bör, enligt riktlinjerna, pröva om en existerande privat service kan användas eller anpassas så att den tillgodoser behoven. I ekonomernas värld är ingenting heligt. Inga vär- den är viktigare än att man först och främst måste kontrollera att kapitalet inte har chans att tjäna pengar på dem. Lyckligtvis är klokskapen så stor att detta bara är en riktlinje och inte ett direktiv. I så fall skulle riksda- gens offentliga databas, Rixlex, knappast kunna ut- vecklas utan snarare riskera att stängas. Men det är illa nog. Även s.k. guidelines påverkar tänkande och utveckling, och det är ett uttryck för vad som kan hända om stora tekniska förändringar genomförs i ett klimat när samhället mer eller mindre har abdikerat. Antag att man inte hade vågat göra gemensamma satsningar när teletekniken kom en bit på väg, när Posten byggdes upp, när elnätet strukturerades eller när järnvägsnätet etablerades på allvar i vårt land. Antag att Axel Oxenstierna varje dag hade frågat sig: Hur kommer marknaden att reagera på det här? Trampar jag kapitalet på tårna om jag bygger upp en effektiv statlig administration? Antag att den enda fråga som ställts av tidigare politiker var: Vem vill och vem kan tjäna pengar på det här? Jag undrar om samhället hade varit bättre då. Hade det varit rättvisare? Jag tror inte att den mest envetne marknadsliberalen skulle svara ja på den frågan i dag. I mer än ett årtionde har vi talat om den revolution som informationsteknologin kommer att innebära. Nu är vi där. I fjol såldes 500 000 persondatorer i Sveri- ge. I år räknar försäljarna med 600 000. Samtidigt vet vi att skillnaderna i användning mellan olika sam- hällsgrupper är mycket stor. Det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan könen. Risken för nya klassklyftor är uppenbar. Vi "örebrolänningar" skrev motionen om att riks- dagen borde utreda möjligheterna att erbjuda Rixlex kostnadsfritt till allmänheten, eftersom vi tycker att det är viktigt att riksdagen tar en generaldiskussion om vilka som skall ha rätt till de stora informations- mängderna och om hur vi skall använda datatekniken till att minska - inte fördjupa - klassklyftorna. Rixlex är ett suveränt system. Stora ansträngning- ar och stor entusiasm har lagts ner för att bygga om ett enkelt system så att vi riksdagsledamöter - men inte bara vi - skall kunna söka information i den mängd fakta som passerar riksdagen varje år. Somt kanske inte är det mest spännande på vår jord. Men det är uppenbart att såväl i riksdagens eget material som i SFS finns det massor som medborgare i olika åldrar tycker är jättespännande. Det må vara regler för scooterkörning, möjligheten till kontroll av de egna ledamöternas insatser, diskussionerna om arbetstider, sysselsättning, statsskuld eller pensioner. Därför är det trist att vi inte kommit längre än till en prissättning som innebär att riksdagens material är en exklusivitet. När det kostar 6 000 kr om året att få del av Rixlex är det uppenbart att inga vanliga med- borgare vare sig vill eller kan öppna systemet från sin egen dator. Det finns anledning att vara besviken på KU:s ytt- rande. Det är inte bara för att man har avstyrkt vår motion, utan kanske framför allt för att man inte har tagit en riktigt djup diskussion om principerna för den datoriserade samhällsinformationen. Visst är det bra att KU tar regeringen i örat så att den får ordning på sina datarutiner. Och visst är det ett fall framåt att man tycker att förvaltningsstyrelsen skall överväga att erbjuda Rixlex kostnadsfritt till bibliotek och medborgarkontor. Men KU verkar inte för ett ögonblick bekymrat över att prissättningen på Rixlex betyder att informationen i databasen aldrig kommer att bli allmän egendom. Det verkar inte som om utskottet tänkt tanken vad det skulle betyda för demokratin om alldeles vanliga ungdomar, kvinnor eller fackligt aktiva kunde sitta hemma vid sin dator och plocka fram information - information som kunde ge bättre underlag för insändare, motionsförslag, demonstrationsapeller eller bara för diskussioner kring köksbordet eller med kompisarna på jobbet. Visst är det bra om man går sakta fram i politiken ibland, men det kan också vara farligt. Tekniken rusar i väg. Vare sig vi vill det eller inte kommer samhället att påverkas. Den tekniska utvecklingen varken vill eller skall vi förhindra. Vår generation liksom tidigare generationer måste ta ställning till hur tekniken bäst skall tjäna utvecklingen av det goda samhället. En fråga i det sammanhanget är hur vi med tekni- kens hjälp skall fördjupa i stället för att minska demo- kratin. Då får inte pengar vara nyckeln till kunskap. Då får inte omsorgen om att privata företag skall kunna sälja information på data-ROM vara viktigare än vanliga människors möjlighet att vara med i sam- hällsdebatten. Fru talman! Jag har inte för avsikt att yrka bifall till vår motion i dag. Betänkandet från KU är enhäl- ligt. Det är inte särskilt stimulerande att förlora en votering med utslag i storleksordningen 343-6. Jag vill ändå passa på tillfället att vädja om att förvalt- ningsstyrelsen i sin fortsatta beredning av ärendet och att konstitutionsutskottet i sin fortsatta diskussion om IT-frågorna skall hålla diskussionen om hur datasam- hället skall kunna utvecklas i demokratins tjänst varm och öppen för nya tankar. Fru talman! Demokratin är alldeles för viktig för att krämas bort. 0512424416400 N 2010-01-01 00:00:00 239096 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0977/#anf18