<anforande>
<dok_hangar_id>2349221</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:77 Onsdagen den 22 mars</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>1995-03-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Arbetslivspolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>04DD2C85-88A1-47DD-84E5-6A7283B0034E</anforande_id>
<anforande_nummer>109</anforande_nummer>
<talare>SONJA FRANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Motivet för att sänka lönebidrags-
procenten är naturligtvis inte att arbetsförmedlingen
inte har skött sitt jobb, utan motivet är att vi skall göra
en besparing. Det handlar om en besparing på 400
miljoner.
Vad jag sade tidigare är att svårigheten är att sta-
ten som är en stor arbetsgivare naturligtvis har en så
stor tyngd. Där har den enskilde förmedlaren säkert
haft svårigheter. Åtminstone har några som jag har
talat med sagt att det är tufft att förhandla med en så
stor arbetsgivare. Men här har man då stöd i att man
faktiskt inte får överskrida 80 %.
Jag håller inte med Erling Andersson i fråga om
flexibiliteten. Det är flexibilitet från 0 % till 80 %,
vilket är rätt mycket att röra sig inom.
När det gäller att slussa ut funktionshindrade i ar-
betslivet har det tidigare stått att procenttal runt 80 %
och 90 % enbart gäller för väldigt gravt handikappa-
de. Det skall vi fortfarande hålla oss till, för det finns
en möjlighet för den som är mycket gravt handikap-
pad att få anställning med lönebidrag på 80 % och
90 %.
</anforandetext>
<intressent_id>0271495844814</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>239187</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0977/#anf109</protokoll_url_www>
</anforande>
