2349217 GI0973 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:73 Onsdagen den 15 mars 1994/95 73 1995-03-15 00:00:00 Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartemen- tets område 829E4B49-AB73-4378-979B-617D63ED6E08 27 EVA ZETTERBERG (v) v Herr talman! Vi har ett särskilt anslag på närmare 17 miljoner som skall gå till information om Sverige i utlandet. Men man kan fråga sig om det är detta an- slag som ligger till grund för Sveriges ansikte i utlan- det. Jag tror att man gör värdefulla insatser för dessa pengar. Men det är helt andra insatser som är avgö- rande för vad människor i vår omvärld upplever som Sveriges ansikte internationellt. Det avgörande är utrikespolitiken, säkerhetspoliti- ken, biståndspolitiken och hur Sverige agerar i inter- nationella organ, i FN, i EU, i Nordiska rådet och i alla andra sammanhang där Sverige är representerat. Framför allt är det mötet med enskilda människor i länder där vi är aktiva som bidrar till att skapa Sveri- ges ansikte. Där är det människor från SIDA, ambas- sader och UD som agerar och som visar vad Sveriges ansikte innebär i praktiken. Det finns flera tusen människor ute i fältarbete. Det finns också de som arbetar och gör ett väldigt bra arbete på våra svenska beskickningar ute i världen. Vi är representerade i väldigt många länder. Men nu när det är svåra ekonomiska tider är man även inom den- na verksamhet tvungen att skära ner. Det beklagar jag, eftersom vår internationella representation betyder väldigt mycket. Men inte heller från Vänsterpartiet har vi inte sett det som möjligt annat än att skära ner på den här delen, precis som vi gör när det gäller allt annat utom biståndsverksamheten. Det finns några besparingar som jag inte tycker är mycket att gråta över. Tvärtom är de bra. Det gäller bl.a. att man skall förbilliga resorna för UD-personal och att man på olika sätt skall se till att kostnaderna för traktamente och annat minskas. Det är bra att den översynen görs. När vi sedan kommer in på de enskilda ambassa- der som har varit föremål för mycket diskussion inom UD, inom utrikesutskottet och inom de olika grupper som har varit intresserade av detta, är det betydligt svårare. Jag är därför glad att vi i utskottet blev över- ens om att förslaget när det gäller Amman i Jordanien har skjutits framåt i tiden. För närvarande spelar just Amman en viktig roll i fredsarbetet i Mellanöstern. Det vore väldigt olyckligt att nu fatta beslut om ned- läggning i Amman. Andra talare har varit inne på frågan om nedlägg- ning av Limaambassaden. Det finns en intensiv kon- takt mellan Sverige och Peru. Många svenska företag och många frivilliga organisationer har kontakter där. Men jag vill nämna ytterligare ett skäl till varför am- bassaden i Lima är viktig, och det är arbetet för mänskliga rättigheter i Peru. Det finns i och för sig tecken på att övergreppen minskar, men de är fortfa- rande av en sådan omfattning att det i mina ögon är oerhört väsentligt att Sverige bidrar till att driva på för ett upprätthållande av respekten för de mänskliga rättigheterna i Peru. Där spelar ambassaden - eller kunde i varje fall spela - en viktig roll. Karl-Göran Biörsmark talade om ambassaden i Kinshasa. Jag delar den uppfattningen. Det är angelä- get att vi har en beskickning i det fransktalande Afri- ka. Det vore mycket olyckligt att göra sig av med den ambassaden. När det gäller besparingar och idén om nordisk samordning måste man från UD mycket mera aktivt gå in för att förverkliga den idén. Jag har förstått att det finns vissa lagliga hinder mot att t.ex. Danmark eller Norge skall företräda Sverige fullt ut. Men jag menar att de svårigheterna måste kunna övervinnas. Man måste undersöka mycket mera hur vi skall kunna samordna oss. I det sammanhanget är Murmansk - en fråga som Helena Nilsson var inne på - ett bra exem- pel. Vi från Västerpartiet hade i och för sig gärna sett att det hade varit svensk bevakning. Men vi kan inte göra undantag för just Murmansk, nu när vi i princip vill att det skall vara nordiskt. Vi vill se hur det funge- rar framöver. När man talar om olika sparförslag inom UD har jag förstått att det finns andra områden som inte har diskuterats men som borde vara med i diskussionen. Då tänker jag på något som jag närmast finner lustigt, nämligen detta att vi har en beskickning i den Heliga Stolen i påvestaten. Det tycker jag att man kan ifråga- sätta, även om det inte rör sig om så stora pengar som man skulle kunna spara in. Det borde ha innefattats av tidigare sparförslag. Det finns även andra beskickningar som jag inte bedömer som lika angelägna som dem som vi här har diskuterat. Jag vill också nämna frågan om miljöansvaret in- om FN, där Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en reservation. Vi vet att man från FN-delegationen och över huvud taget internationellt i mycket större ut- sträckning nu än tidigare tar med miljöaspekter. Man försöker fånga upp den kunskap som finns i Sverige på de områden som är aktuella. Trots detta vore det väldigt viktigt att ha en miljöattaché permanent på plats, eftersom det anses att det behövs en militäratta- ché som är knuten till den svenska delegationen. Då vore det väl inte så märkligt att ha en miljöansvarig. Herr talman! Tidigare talare har varit inne på frå- gan om anslaget till information och studier om sä- kerhetspolitik och fredsbefrämjande utveckling. Jag vill också åberopa promillemålet, som Karl- Göran Biörsmark har gjort. Jag finner det mycket märkligt att regeringen inte alls vill gå framåt på det här området. Jag är besviken, Lena Hjelm-Wallén, att ni på UD-avdelningen och den del av regeringen som dri- ver internationella frågor har förlorat gentemot För- svarsdepartementet och försvarsministern. Det är precis det ni har gjort. Försvarsministern skryter ju närmast om att han inte har tvingats sänka sina anslag till frivilliga försvarsorganisationer. Jag tror att även Lena Hjelm-Wallén hörde hur glad han var, senast i Sälen, åt att kunna berätta det för dem. Skulle inte Lena Hjelm-Wallén vara lika glad åt att berätta för olika fredsorganisationer att regeringen absolut inte tänker sänka anslagen där? Det skulle vara en bra nyhet. Och det handlar inte om så mycket pengar. Det handlar om 3 miljoner extra här. Det hade varit en oerhört viktig symbolfråga. Fru talman! Jag vill hänvisa till de reservationer som Vänsterpartiet står bakom. Jag skall inte yrka på votering på alla dem. Men jag hänvisar till dem. Jag vill peka på några övriga saker som jag inte kommer att yrka på, nämligen anslaget till Transnationella Stiftelsen. Det rör sig om 450 000 kr. Det är en mycket liten ökning i förhållande till det som är på- lagt. Jag kan förstå att man i andra partier inte tycker att man skall plocka ut en enskild organisation, men jag tror att det är viktigt att vi ibland tar fram några enstaka exempel. Detta är en organisation som på ett mycket seriöst sätt har gjort olika studier vad gäller säkerheten och fredsprocessen - vi kan hoppas att det blir en fredsprocess i alla fall - i f.d. Jugoslavien. Där kan man se vilka insatser som kan göras. De har även personer på plats som deltar aktivt i processen. Jag tycker att det arbetet är väl värt att uppmuntra. Vi har glädje av de studier som görs. Därför borde vi se till att de får det anslag som behövs. Det kan tyckas märkligt att vi har en reservation om vad man skall kalla F 2-anslaget. Vi tycker att det borde kallas Information, studier och forskning om fredspolitik. Det kan tyckas att det är detaljer i det hela. Det handlar om ord. Jag tror att det är mycket väsentligt att visa på att det inte handlar om säker- hetspolitik. Det handlar inte om hur vi skall bli säkra- re själva. Det handlar om hur vi skall bedriva en aktiv fredspolitik. Därför spelar orden en viss roll i sam- manhanget. Fru talman! Till slut vill jag yrka bifall till reser- vation 11. I övrigt hänvisar jag till Vänsterpartiets ställningstagande i olika reservationer och ansluter mig till hemställan i utskottets betänkande. 0163254848207 N 2010-01-01 00:00:00 238880 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0973/#anf27