2349151 GI097 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:7 Tisdagen den 11 oktober 1994/95 7 1994-10-11 00:00:00 Remissdebatt remissdebatt 3FB8B08D-CEFB-464C-9948-654B6477B055 37 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s) s Herr talman! Sverige behöver mer samarbete med grannarna i Europa och inte mindre. Det behövs över huvud taget mer samarbete mellan Europas länder. Jag är övertygad om att ett sådant samarbete mellan de demokratiska staterna i vår världsdel är värdefullt både för vårt land och för Europa som helhet. Jag är också övertygad om att Sverige kan spela en viktig roll i den europeiska unionen om det svenska folket säger ja den 13 november. Detta markeras också i den nya regeringens regeringsdeklaration. Där anges en lång rad uppgifter för svensk del om det svenska folket röstar ja. Det handlar om att arbeta för en ytterligare utvidgning av den europeiska unionen mot öst. Det handlar om ökad öppenhet och insyn, fastare parlamentarisk och folklig förankring av arbetet. Det handlar om att målen för sysselsättning, tillväxt och välfärd måste bli lika ambitiösa som målen för finansiell stabilitet. Det handlar om att stärka löntagarnas ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om att se till att frukterna av den stora gemensamma marknaden kan komma alla till del. Såväl konsumenter och löntagare som människor i olika regioner i Europa skall kunna få del av frukterna. Det krävs också en gemensam europeisk konsumentpolitik. Hoten mot miljön känner inga nationsgränser. Det vet vi. Ett EU-medlemskap kan stärka de krafter inom EU som arbetar för en miljömässigt hållbar utveckling och för bra, hållbara och miljövänliga transportsystem som främjar utvecklingen i Europas alla regioner. Det handlar om att arbeta för jämställdhet i arbetsliv och familj samt en jämn fördelning av kvinnor och män i de organ som Sverige bidrar till och deltar i i det europeiska sammanhanget. Det handlar om att arbeta för en allomfattande freds- och säkerhetsordning i Europa. Det handlar om arbeta för att den europeiska unionen skall vara öppen mot omvärlden, främja frihandel och vidga det ekonomiska samarbetet med Central- och Östeuropa. Genom en sådan samlad politik kan Sverige tillsammans med andra länder göra Europa till en progressiv kraft i världen som kan åstadkomma ekonomiska och sociala framsteg, rättvisa och delaktighet. Det är problematiska utfästelser om arbete vid ett ja i folkomröstningen som kommer i den nya regeringens regeringsdeklaration. Dessutom har vi i dag ett förhandlingsresultat att diskutera. Det ligger i den proposition som vi nu diskuterar i en remissdebatt. Det är ett bra förhandlingsresultat. Det är utan tvivel så att det förhandlingsresultatet också har påverkats positivt av den socialdemokratiska riksdagsgruppens mycket aktiva medverkan. Vi hade som bekant ett femtiotal konkreta krav på förhandlingarna innan de inleddes. Vi i riksdagsgruppen har gjort en ordentlig utvärdering av hur dessa krav har tillgodosetts. Vi har kunnat konstatera att de till den allra största delen har tillgodosetts på ett bra sätt. När det gäller de begränsade utestående frågor där vi har haft olika mening kommer socialdemokraterna i riksdagen att väcka en motion till den proposition som nu ligger på riksdagens bord. Allt detta finns. Allt detta har vi att ta ställning till. Vad är då nej-sägarnas alternativ? Jag har lyssnat på den här debatten under ganska lång tid nu. Jag har fått utomordentligt liten vägledning i vad det är för politik som skall föras i Sverige den 14 november om det blir ett nej i folkomröstningen. Hur skall man kunna parera de höga räntor som vi permanent kommer att få leva med i vårt land om vi står utanför ett samarbete där så gott som alla andra är med? Efter hand kommer ju också Österuropas länder att vara med eftersom de har inbjudits till förhandlingar om medlemskap. Jag säger inte att det inte går. Men frågan är hur man skall göra det. Vad är det för slags politik som i så fall skall få ner räntorna till europeisk nivå? Vad är det för slags politik som skall föras så att sysselsättningen inte flyttar ut till det stora gemensamma samarbete som vi står utanför? I den här debatten har nej-sidan inte sagt någonting om det. Vänsterpartiet, som har ställt frågor till de andra partierna under denna debatt, vill uppenbarligen isolera inte bara Sverige från samarbetet med andra länder utan också den svenska arbetarrörelsen från våra meningsfränder i Europa. Det har framgått av diskussionen. Men har Gudrun Schyman tänkt på varför praktiskt taget hela den europeiska vänstern, såväl partierna som fackföreningsrörelsen, tror på samarbetet i den europeiska unionen? Det har man heller inte svarat på i den här debatten. Hur kommer det sig att medlemsländernas socialdemokratiska partier är de som starkast står för Maastrichtavtalet? Jo, därför att det har en politisk dimension. För dem räcker inte marknaden. Vad tror ni att det beror på att ni är ett av de utomordentligt få vänsterpartier i Europa som vill stå utanför Europeiska unionen? Förstår vänstern i Europa inte sitt eget bästa? På vilket sätt tror ni att den europeiska arbetslösheten kan bekämpas effektivare om Sverige står utanför, när ekonomin är så kraftigt internationaliserad och sammanflätad som den är? De krafter i den europeiska unionen som vill utveckla och försvara den sociala välfärden och som står för en satsning på full sysselsättning vill ha med Sverige, Norge och Finland. Det är en myt att vi blir svaga i den europeiska unionen. Ensam är inte stark. Tillsammans med de andra nordiska länderna - om folken i de länderna väljer att bli medlemmar - och tillsammans med likasinnade i andra EU-länder kan vi bli en stark faktor. Till Miljöpartiet är frågan given: På vilket sätt blir Europas miljö bättre av att vi står utanför det forum där besluten fattas? Många av era partivänner vill ju samarbeta inom ramen för den europeiska unionen med nya medlemmar. Det är inte av programmatiska skäl som man har röstat emot det i Europaparlamentet, Per Gahrton! Europas gröna har tvärtom uttalat att man välkomnar en utvidgning av den europeiska unionen med medlemskap av Österrike, Finland, Norge och Sverige och att det kommer att vara bra för unionens miljöpolitik och sociala politik. Det är ett programmatiskt uttalande för att man vill ha med oss, och det känner naturligtvis Per Gahrton till. Vad är det som gör att Europas miljö, som andra gröna partier önskar förbättra tillsammans med oss som medlemmar, för er är en fråga där ni själva vill stå utanför det enda förpliktigande samarbetet? Vi vet alla att annat miljösamarbete handlar om deklarationer, som efterlevs i utomordentligt olika grad av olika länder. Det förpliktigande samarbetet för att lyfta fram miljön finns inom EU. I dessa frågor har vi inte fått några besked i debatten. Frågor har ställts om alternativet, och ni har talat om att ni inte önskar det samarbete som vi vill ha. Men ni har inte på något sätt angett hur miljön skulle förbättras av att vi står utanför. Ni ger inte besked, men det gör vi. En fråga som ställdes tidigare i debatten gällde vad som händer med den förestående grundlagsändring som riksdagen nu skall fatta beslut om. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att beslut om den grundlagsändringen inte skall fattas före den 13 november. Den socialdemokratiska gruppen i konstitutionsutskottet med sin ordförande Kurt Ove Johansson, som sitter här, har uttalat att den grundlagsändring som återstår att fatta beslut om inte skall behandlas av riksdagen före den 13 november. Det skall självfallet göras efter folkomröstningen och endast om det svenska folket har sagt ja. På den punkten kan ni vara fullkomligt trygga när det gäller den socialdemokratiska gruppen. Denna debatt handlar också såväl om principer som om praktiska frågor, detaljfrågor. För mig är två frågor helt avgörande för varför jag anser att Sverige bör bli medlem i den europeiska unionen. För det första: Att Sverige deltar på en marknad tillsammans med andra. Det är bra för näringslivet och det kan vara bra för sysselsättningen. För mig kan det aldrig räcka att Sverige enbart skall delta på en marknad under lång tid och vara utestängt från de organ där besluten fattas om ramarna för den marknad som dagligen påverkar oss. För det andra: Det är ju nu, efter Berlinmurens fall, som Europa så kraftigt förändras och omstöps och som så många krafter medverkar till att förändra vår världsdel. Skall vi då säga oss att detta inte är våra frågor? Om jag någon gång blir gammal kanske en ung människa skulle fråga mig: Vad gjorde du på 1990- talet, när Europa förändrades så mycket? Om jag då svarade att det där inte var våra frågor utan någon annans - då skulle jag inte vara nöjd med mitt liv. 0334042720405 N 2010-01-01 00:00:00 233422 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI097/#anf37