2349151 GI097 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:7 Tisdagen den 11 oktober 1994/95 7 1994-10-11 00:00:00 Remissdebatt remissdebatt CFED002C-050C-40FF-B886-3690FCD528F4 23 HADAR CARS (fp) fp Herr talman! På riksdagens bord ligger nu ett förslag om svenskt medlemskap i den europeiska unionen. Nu kan var och en, varje svensk, inför folkomröstningen ta del av vad ett medlemskap kostar och vad det ger oss. Till skillnad från vad Per Gahrton uppenbarligen tror är förslaget utsänt till 1 500 folkbibliotek runt om i landet. Det går alltså alldeles utmärkt för var och en att ta del av förslaget. Ja-alternativet står nu klart, kapitel för kapitel, punkt för punkt. Nu menar jag att det är dags, ja, hög tid, att svenska folket får veta vad nej-alternativet innebär, därför att om det, herr talman, har vi inte fått höra mycket, vare sig tidigare eller här i dag. Det som Sverige deltar i, och det som vi på ja- sidan vill att Sverige skall fortsätta att delta i, är ett nära och alltmer fördjupat samarbete mellan de demokratiska länderna i Europa. Det samarbetet är inget nytt. Sverige är med på Europatåget och det sedan länge. Redan i slutet av 40-talet bildades Europarådet, och Sverige blev snart en av dess aktiva medlemmar. Vi var med på tåget. Ett tiotal år senare bildades den europeiska ekonomiska gemenskapen, det som senare blev EG/EU. När det hände var Sverige en av initiativtagarna till bildandet av det europeiska frihandelsområdet, EFTA, tänkt som en brobyggare till EG/EU. När sedan Storbritannien, Irland och Danmark tog steget från EFTA till EG slöt Sverige och övriga EFTA-stater ett mycket omfattande frihandelsavtal med den europeiska gemenskapen EG/EU. Vi var med på tåget. Efter hand utvidgades vårt och EFTA:s samarbete med EU till att omfatta nya områden. Det skedde inte minst som resultat av den s.k. Luxemburgöverenskommelsen. Tåget rullade vidare, och vi var med. När sedan EU bestämde sig för att inrätta en gemensam gränslös inre marknad ville vi vara med i den också, och det fick vi. Vi fick ett avtal, ett EES- avtal, där svenskar får delta i den europeiska inre marknaden på, i flertalet avseenden, lika villkor som medborgarna och företagen i det demokratiska Europa i övrigt. Vad EES-avtalet inte ger oss är ett likvärdigt inflytande och lika medbestämmande, som de människor och de stater har som ingår i EU. I den debatt om EES-avtalet som föregick beslutet här i kammaren sades det med stor tydlighet ifrån av samtliga som förespråkade detta att vi skulle ansluta oss till EES. Motstånd mot EES-avtalet i Sverige kom då från kommunisterna i Vänsterpartiet och från Miljöpartiet. Men EES-avtalet gick, i hela Sveriges intresse, igenom med stor majoritet i riksdagen och Sverige var på nytt med på tåget. Sverige var med på tåget där de europeiska demokratierna färdas tillsammans mot gemensamma mål för frihet, fred, förstärkt folkstyre, arbete och välfärd. Det förslag som vi i dag remissbehandlar, förslaget om svenskt medlemskap i EU, ligger i linje med ett fullföljande av grunddragen i svensk Europapolitik, alltifrån tiden efter andra världskriget intill våra dagar. Ett ja i folkomröstningen den 13 november är inget steg ut i det okända - tvärtom! Det innebär att vi stannar kvar på Europatåget. Ett ja innebär inte minst att vi ser till att vi får mer att säga till om på den fortsatta färden. Det innebär mer för Sverige att säga till om när det gäller omfattningen och inriktningen av samarbetet och öppenheten mot Östeuropa, om de baltiska staternas inlemmande i samarbetet, om ökade insatser för att förbättra Europas miljö, om ökade insatser för flera arbetstillfällen i Europa, om ökade insatser för Europa när det gäller tredje världen och om ökade insatser för fred i det forna Jugoslavien och i andra orosområden i Europa. Ett ja den 13 november innebär att vi är med och fortsätter att vara med. Nu ligger förslaget om hur det skall gå till på riksdagens bord. Men säger vi nej den 13 november innebär det att Sverige skall stiga av tåget, stå kvar på stationen, få stå där och se på när tåget rullar vidare bl.a. mot målet att ge allt fler människor arbete i Europa och att inom några år också ge länderna i Östeuropa, i första hand Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern medlemskap. Men vart skall gå om vi är för oss själva? Vart skall vi gå om vi stiger av tåget? Ni som nu säger nej måste redovisa det! Det är er skyldighet, jag vill gärna säga er förbaskade skyldighet, mot det svenska folket! Det var detta som jag trodde att ni var angelägna om att få göra i denna debatt. Men av den saken blev det ingenting. Ovissheten om nej-alternativet - vart det för oss, vad det kommer att kosta oss i Sverige i minskat inflytande, i mindre internationellt samarbete, i sämre miljö, i färre arbeten och högre räntor - är massiv. Ett nej i folkomröstningen betyder stora förändringar, stora kostnader och en dimhöljd framtid för Sverige, vid sidan av den väg som de europeiska demokratierna väljer att gå. Ett ja är mycket tryggare. Vi vet vad det innebär. Ett ja är viktigt för jobben och miljön i Sverige. Ett ja slår upp portarna för Sverige, portarna till det nya Europa! 0393108743200 N 2010-01-01 00:00:00 233408 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI097/#anf23