2349151 GI097 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:7 Tisdagen den 11 oktober 1994/95 7 1994-10-11 00:00:00 Remissdebatt remissdebatt 2C55744A-8EA2-49F2-BE5F-667B653D477A 20 KARL ERIK OLSSON (c) c Fru talman! Förhandlingarna om djursjukdomar, salmonella m.fl. problem genomförs i nära samarbete med de centrala myndigheterna - Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Vi kom fram till att det här var bra. En av de allra viktigaste slutsatserna av förhandlingarna på "mitt" område var att vi kunde gå ut och säga det här. Det är viktigt att alla i Sverige kan känna sig säkra på att maten är bra, även vid ett EU-medlemskap. Per Gahrton säger att det kan bli vissa bekymmer med egenkontrollen i det avsändande landet, eftersom det kan föreligga partsintressen. Det är klart att det kan uppstå ett slags motsättning när man ser att det skulle vara bra att få exportera. Vi har gjort den bedömningen att ingen myndighet i ett EU-land skulle våga sätta en frisk-stämpel på ett parti som inte är friskt. Om någon ändå skulle göra det, skulle denne inte göra det mer än en gång. I dag är kontrollen mycket sämre. Det finns nämligen en risk för att partier slinker in i landet utan att ha blivit drabbade av stickprovskontrollen. Därför blir det här säkrare vid ett EU-medlemskap, även om det kan finnas visst fog för farhågan att det kan uppstå en intressemotsättning. Vi har inte struntat i vissa synpunkter, Per Gahrton. Vi har noga följt frågan och strävat efter en så bred lösning som möjligt. Detta är en viktig fråga. Jag förstår att nej-sidan inte vill släppa den här frågan. Jag är övertygad om att vi klarar att garantera att maten inte kommer att bli sämre vid ett EU- medlemskap. Per Gahrton frågar varför de flesta miljöorganisationer är emot ett EU-medlemskap. Han besvarar frågan delvis själv genom att säga att man har gjort bedömningen att miljön har fått stryk under de senaste tre åren, under den senaste regeringen. Detta gör det litet lättare för mig att svara. Vi delar inte den uppfattningen. Per Gahrton nämnde själv koldioxidskatten och avgifterna på jordbruket. Koldioxidskatten ändrades inte på grund av att vi tyckte att det var bra. Vi var av ekonomiska skäl tvungna att ändra skatten för att produktionen i Sverige inte skulle flytta någon annanstans där skatten är lägre. Personligen hoppas jag att vi kan höja skatten igen, eftersom den behöver vara högre än vad den är för närvarande. Det har gjorts en undersökning av avgifterna på jordbruket. Dessa avgifter visade sig ha mycket liten betydelse för användningen. Dessutom var det en regleringsavgift kopplad till den gamla regleringsekonomin. 0483420372909 N 2010-01-01 00:00:00 233405 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI097/#anf20