<anforande>
<dok_hangar_id>2349212</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:68 Tisdagen den 7 mars</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>1995-03-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1994/95:303 om räntemargina- lerna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>DAF1A040-F4AE-4BC3-9527-374B36F520D1</anforande_id>
<anforande_nummer>15</anforande_nummer>
<talare>Finansminister GÖRAN PERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Margit Gennser har frågat mig om hur
jag tänker medverka till en minskad differens mellan
svenska och tyska räntor.
I frågan påpekar Margit Gennser att skillnaden
mellan svenska och tyska räntor har stigit under de
senaste åren. Detta är riktigt. Vid årsskiftet 1993/94
var skillnaden mellan räntan på svenska och tyska
tioåriga statsobligationer omkring 1,5 procentenheter.
Under våren och sommaren ökade differensen och var
som störst drygt 5 procentenheter i mitten av augusti.
Sedan dess har räntedifferensen successivt minskat
och är i dag drygt 3,5 procentenheter.
Storleken på räntedifferensen beror i huvudsak på
två faktorer. För det första beror den på skillnaden i
förväntad inflationstakt samt på växelkursens förvän-
tade utveckling. För det andra beror räntedifferensen
på att den svenska ekonomins utveckling bedöms som
mer osäker än den tyska. Huvudorsaken till osäkerhe-
ten är i dag de svaga statsfinanserna och den tidigare
oförmågan att hantera budgetunderskotten.
Regeringen för en kraftfull politik för att förbättra
de svenska statsfinanserna, samtidigt som prisstabili-
teten hävdas. Sedan den socialdemokratiska regering-
en tillträdde i oktober har tre ekonomiska åtgärdspa-
ket presenterats som sammantaget innebär en budget-
konsolidering på ca 7 % av BNP. Dessa besparingar
innebär, vid en årlig BNP-tillväxt på 2,5 %, att
statsskulden som andel av BNP slutar växa under
1997 för att minska något 1998.
De senaste dagarnas utveckling på valutamarkna-
den, då kronan försvagats kraftigt mot D-marken
samtidigt som differensen mellan svenska och tyska
räntor har ökat, visar hur sårbar och utsatt vår eko-
nomi är. Saneringen av de svenska statsfinanserna
måste fullföljas på ett konsekvent och kraftfullt sätt.
Det finns i regeringen en beredskap för att genomföra
ytterligare åtgärder om detta skulle krävas för att
upprätthålla förtroendet för budgetpolitiken.
Vi bör notera hur mödosamt det är att bygga upp
förtroendet för den ekonomiska politiken när landets
ekonomiska läge kommit att ifrågasättas. Den eko-
nomiska politiken måste återskapa förtroendet för vår
förmåga att hantera de offentliga finanserna och in-
flationen. Därigenom kan räntedifferensen mot Tysk-
land minskas.
</anforandetext>
<intressent_id>0825004049003</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>238319</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0968/#anf15</protokoll_url_www>
</anforande>
