<anforande>
<dok_hangar_id>2349208</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0964</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:64 Onsdagen den 22 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>64</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utrikespolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>utrikespolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>69D3E25D-667C-4C9B-A016-784FA0646E32</anforande_id>
<anforande_nummer>71</anforande_nummer>
<talare>KRISTINA SVENSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Precis som jag sade hade vi natur-
ligtvis helst sett att vi hade kunnat behålla enpro-
centsmålet intakt. Nu kan vi inte göra det. Detta är en
tillfällig frysning, och det är vår avsikt att komma
tillbaka till enprocentsmålet när vi åter har fått en
stabil ekonomi. Ni måste tro oss på vårt ord när vi
säger det.
Jag ser under den här tiden en utmaning. Jag för-
sökte säga i mitt anförande att när vi nu har mindre
pengar till vårt förfogande så måste vi se till att vi får
ut det mesta möjliga av dessa kronor. Jag tänker på
kvalitetsbegreppet. Det finns i budgetpropositionen
förslag bl.a. om hur vi skall kunna minska administ-
rationskostnaderna.
I fråga om Världsbanken tror jag personligen att
de ekonomiska strukturprogrammen är nödvändiga.
Man måste se till att åstadkomma balans i ekonomier-
na och vidta de makroekonomiska åtgärder som krävs
för att genomföra strukturprogrammen. Men - och
detta är jätteviktigt - man måste komplettera pro-
grammen, så att man fredar sociala sektorer, utbild-
ning osv. Det är nödvändigt.
</anforandetext>
<intressent_id>0235331390700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>238191</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0964/#anf71</protokoll_url_www>
</anforande>
