<anforande>
<dok_hangar_id>2349208</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0964</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:64 Onsdagen den 22 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>64</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Stöd för nyanställningar </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>CB1E10C6-BFE4-4135-8965-D9E8666C393A</anforande_id>
<anforande_nummer>123</anforande_nummer>
<talare>KENT OLSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jo visst, Hans Andersson, hade det
funnits möjlighet till en gemensam reservation. I
beredningen var vi hela tiden överens. Men vid det
sista sammanträdet utkristalliserade det sig klart att
Vänsterpartiet inte ville göra gemensam sak med oss
av kända skäl. Man vill inte gå ihop med de borgerli-
ga partierna, eftersom man då riskerar att man inte
kan göra upp med socialdemokraterna i framtiden.
Därefter kom reservationerna att utformas. Men
nog hade vi kunnat göra upp kring detta, eftersom vi
gör samma kritik av anställningsstödet. Hade bara
viljan funnits så hade det säkert gått. Men viljan att
ligga bra till hos socialdemokraterna var tydligen
större - trots den kritik som man för fram i dag, som
är densamma som vår.
</anforandetext>
<intressent_id>046703152205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>238243</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0964/#anf123</protokoll_url_www>
</anforande>
