<anforande>
<dok_hangar_id>2349205</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0961</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:61 Torsdagen den 16 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>61</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Muntliga frågor till regeringen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>37B6B5E4-CF74-4853-8CAE-3F84AF641C02</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>Statsminister INGVAR CARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det finns ett generellt problem. När
vi lägger fram förslag om besparingar säger nästan
alla att det är alldeles riktigt att spara så mycket, men
man menar att man skulle vinna mer på att inte spara
just på det egna området. Detta gäller också krono-
fogdemyndigheterna.
Regeringens uppfattning är att det är viktigt att de
sparförslag som regeringen nu har lagt fast antas. Om
riksdagen på någon punkt tänker ändra någonting
måste man spara på annat i stället.

Trafikleder i Stockholm
</anforandetext>
<intressent_id>0906359551705</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>237989</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0961/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
