<anforande>
<dok_hangar_id>2349203</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:59 Fredagen den 10 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 58)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>326B77CC-D36E-4E9B-BC8B-1614E3E1D5E9</anforande_id>
<anforande_nummer>25</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vet inte om Kent Olsson lyssnade
dåligt på vad jag sade i mitt anförande. Jag visade på
att regeringen redan i budgetpropositionen håller en
dörr öppen för ytterligare insatser.
Jag tycker att det är näst intill oansvarigt att sedan
prata om hur mycket varje jobb som det riktade an-
ställningsstödet ger kommer att kosta. Det finns inte
någon grund för att göra den typ av beräkningar som
Kent Olsson gör.
I mitt anförande pekade jag på att vi behöver en
flexibilitet i arbetsmarknadspolitiken. Det förmådde
inte den borgerliga regeringen skapa. Den socialde-
mokratiska regeringen anvisar nu en väg att slå in på.
</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>237809</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0959/#anf25</protokoll_url_www>
</anforande>
