<anforande>
<dok_hangar_id>2349203</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:59 Fredagen den 10 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 58)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>147AACCC-325E-4195-8409-4A7A0B16312D</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Arbetslöshetsbekämpningen är den
viktigaste uppgiften för regering, riksdag
och övriga samhällsaktörer under lång tid framöver.
Särskilt viktigt är det att avskaffa den öppna arbets-
lösheten för ungdomar. Regeringens program är ett
bra exempel på nytänkande och kraftfullhet. Att ung-
domar blir bidragsberoende är förödande. Det måste
vi förhindra genom offensiva insatser för jobb och
utbildning. Då behövs inga åldersgränser i arbetslös-
hetsersättningen för att förhindra bidragsberoende.
Arbetslöshetsbekämpningen ställer stora krav på
uthållighet, flexibilitet kreativitet och ödmjukhet.
Med ödmjukhet menar jag här att det inte är möjligt
att lägga fast ett recept för arbetslöshetsbekämpningen
och sedan slå sig
till ro och vänta på resultatet. Det är i det här sam-
manhanget anmärkningsvärt att få höra de borgerliga
företrädarna tala som om de aldrig har varit i närheten
av regeringsmakten och ansvaret för arbetsmarknads-
politiken. Detta gör man efter endast fyra månader i
opposition. I stället för denna fundamentalism är det
mer angeläget än någonsin att ständigt våga pröva nya
grepp och ompröva traditionella arbetsmarknadspoli-
tiska medel.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett
femtiotal olika åtgärder i kampen mot arbetslösheten.
Det är utmärkt. På så sätt kan flexibilitet uppnås.
Därutöver krävs att de som har att praktiskt hantera
åtgärderna vågar och
förmår använda det svängrum som finns i åtgärdsbat-
teriet.
Herr talman! Det som bekymrar mig och många
andra är de prognoser för utvecklingen på
arbetsmarknaden som regeringen lämnar i budgetpro-
positionen och som visar på en fortsatt hög arbetslös-
het trots mycket stora insatser. Denna dystra bild
förstärks när man tar del av den nyss presenterade
långtidsutredningen.
Jag tycker inte att det är rimligt att acceptera en
öppen arbetslöshet om 4 - 5 %  under överskådlig tid.
Vi skall i det sammanhanget komma ihåg att om ge-
nomsnittet är så högt, betyder det att vissa delar av
landet
har en dubbelt så hög öppen arbetslöshet. Den
situationen har vi i delar av Örebro län.
Trots att det går bra för många företag och det ny-
anställs på många håll, uppgår exempelvis den öppna
arbetslösheten till ca 10 % i Karlskoga. För ungdomar
gäller nästan den dubbla andelen. Det är därför bra att
regeringen håller dörren öppen för fler insatser om det
visar sig nödvändigt. Jag tror att det dessvärre ganska
snart kommer att bli nödvändigt att göra ännu mer på
det arbetsmarknadspolitiska området. Det kommer
också att bli nödvändigt att rikta speciella insatser till
orter som har särskilt hög arbetslöshet.
Herr talman! Jag inledde med att tala om flexibili-
tet när det gäller åtgärder mot
arbetslösheten. Jag vill i det sammanhanget lyfta fram
några synpunkter och idéer. Våra arbetsförmedlingar
hinner i dag inte med att fullgöra sina uppgifter. Ar-
betslösa har berättat för mig att det ibland går tre till
fyra månader utan att det tas någon kontakt från ar-
betsförmedlingen i syfte att ordna jobb eller utbild-
ning. Det är för mig en oacceptabel situation, som för
de arbetslösa är förnedrande och förstörande.
Herr talman! En åtgärd som skulle kunna lätta på
trycket hos arbetsförmedlingarna är att
göra den särskilt upphandlade arbetsmarknadsutbild-
ningen mer målinriktad.
Det innebär att redan när utbildningen inleds skall
siktet vara inställt på ett jobb som finns eller som kan
tänkas finnas när utbildningen är klar. Länsarbets-
nämnden eller arbetsförmedlingen skulle då i vissa
fall kunna
träffa avtal med utbildningsanordnare om utbildning
med jobbgaranti. Kvaliteten och effektiviteten skulle
höjas, och utbildningsanordnarnas kontaktnät på ar-
betsmarknaden skulle kunna tas till vara. Mer resurser
skulle på det sättet kunna frigöras för dem som har det
särskilt svårt på arbetsmarknaden.
I arbetslinjens anda skulle jag också vilja att det
prövas om det är möjligt att omvandla del av den
kontanta arbetslöshetsersättningen till pengar som ger
meningsfulla jobb.
Regeringen har föreslagit att man skulle skapa s.k.
arbetsföretag med en huvudsaklig inriktning på det
privata näringslivet. Det vore intressant att pröva en
variant av detta inom kommun- och landstingssektorn.
Ett sådant arbetsföretag skulle t.ex. kunna vara en
personalpool i äldreomsorgen. Det skulle vara en
öronmärkt extra resurs som har möjlighet att ge de
äldre välbehövlig omvårdnad utöver vad den ordina-
rie personalen hinner med.
Dessutom skulle ett sådant arbetsföretag fungera
som vikariepool. I dag är det ofta svårt att få fram
vikarier med kort varsel. Det finns många tillfällen
när det uppstår stora brister, bl.a. i äldreomsorgen, av
det skälet att tiden är för kort för att få fram vikarier.
Med den här modellen skulle dessa resurser finnas till
hands när det uppstår vakanser.
Herr talman! Detta skulle kunna vara en del i an-
strängningarna att minska den öppna arbetslösheten.
</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>237807</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0959/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
