<anforande>
<dok_hangar_id>2349203</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:59 Fredagen den 10 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 58)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3C71B363-C147-46A2-826E-2F0493E98041</anforande_id>
<anforande_nummer>12</anforande_nummer>
<talare>BIRGER SCHLAUG (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Hans Andersson tycker nog att han är
sansad och klok. Det blev mycket skäll från höger och
från vänster på en uppgörelse som innebär en av de
största miljöinvesteringar under en begränsad period
som någonsin har gjorts i Sverige. Det är intressant.
Jag skall senare återkomma till min syn på RAS.
Jag skall ta upp frågan om arbetstidsförkortning.
Per Unckel säger att en sådan är ansvarslös, och Anne
Wibble säger att den är destruktiv.
Hur känns det att vara med i ett parti där kvinno-
förbundet är så destruktivt att man vill förkorta ar-
betstiden, Anne Wibble?
Det Per Unckel sade har jag hört förr från högern.
När arbetstiden i landet var 54 timmar tyckte man att
det var förskräckligt att förkorta arbetstiden. När
arbetstiden var 48 timmar och sedan 45 timmar tyckte
man att detta var förskräckligt. Nu tycker man också
att en arbetstidsförkortning är förskräcklig.
Det måste betyda antingen att allt som har med
förkortad arbetstid att göra är förskräckligt eller att
Per Unckel tycker att 40 timmars arbetsvecka är en
naturlag och det evigt optimala. Det vore intressant att
få ett vetenskapligt bevis, en utredning eller ett under-
lag från någonstans i världen som pekar på att man
kan upprätthålla full sysselsättning med 40 timmars
arbetsvecka i det materiellt mogna samhället. Per
Unckel kanske kan tala om var det finns. Om han inte
kan göra det måste den enda orsaken till att han inte
ens vill diskutera förkortad arbetstid vara att han
egentligen gillar hög arbetslöshet, därför att det driver
ner lönerna.
Vänsterpartiet och Socialdemokraterna höjde ju
gemensamt arbetsgivaravgifterna i höstas. Därmed
lade man, menar vi i Miljöpartiet, ökad skatt på ar-
betstid, vilket försvårar för människor att komma in
på arbetsmarknaden. Man gör vanligt mänskligt arbe-
te dyrare. Det tycker vi är negativt - vi vill, som ni
alla vet, skatteväxla. När man på det sättet gör arbete
dyrare leder det till att reparationer blir dyrare, att
underhåll blir dyrare, att återvinning blir dyrare, att
industriella kretslopp, som är basen i ett kretslopps-
samhälle, faktiskt blir dyrare. Samtidigt blir också
vård, omsorg, skola och utbildning, där många männi-
skor är inblandade, dyrare.
Det här vill vi ändra på - vi vill skatteväxla. Vi
lanserade begreppet skatteväxling - det är numera
nästan politiskt allmängods. Det innebär att man sän-
ker arbetsgivaravgifterna och höjer energiskatter och
andra miljörelaterade skatter, men inte bara och inte
främst för småföretag, som Elving Andersson pratade
om. Skall man höja energiskatterna mer för småföre-
tag än för storföretag? Jag förstod inte alls din tanke
när du sade att skatteväxling främst skall komma
småföretag till godo, Elving Andersson. Det förstår
jag inte alls!
Skatteväxling är helt enkelt nyckeln till framtiden.
Det ger fler jobb, det ger bättre miljö, det blir lönsamt
för företagen att rationalisera bort miljöförstöringen
och satsa på ny, miljörelaterad teknik i stället för att
rationalisera bort människor. Det finns mycket som
talar för att det var klokt och bra att en gång i tiden
införa skatt på arbetstid i form av arbetsgivaravgifter.
Det medförde att man rationaliserade bort en massa
dåliga arbeten. Det var alldeles utmärkt. Men nu har
vi kommit till en punkt där vi måste vända på alltihop
och i stället se till att det blir företagsekonomiskt
räntabelt att investera bort miljöförstöringar. Det som
är hållbart långsiktigt måste bli lönsamt kortsiktigt.
Många säger att vi inte har råd med detta, efter-
som skattebasen då skulle minska. Men även om man
gör en så dramatisk skatteväxling som vi vill - många
upplever det som dramatiskt - innebär det totalt sett
att kanske 50 miljarder av samhällets totala 550 mil-
jarder i skatteinkomster försvinner. Dem kan man
naturligtvis på 30 års sikt ersätta med exempelvis höjd
konsumtionsskatt. En skatteväxling är alltså central
för ett framtida samhälle.
</anforandetext>
<intressent_id>0987224899103</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>237796</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0959/#anf12</protokoll_url_www>
</anforande>
