<anforande>
<dok_hangar_id>2349202</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0958</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:58 Torsdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>58</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 57)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6D17ACF8-92EA-4E34-9BAC-BFBB8B6EFC94</anforande_id>
<anforande_nummer>87</anforande_nummer>
<talare>BENGT LINDQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill tacka för beskedet från soci-
alministern. Jag vill bara understryka ett par saker.
Jag tror säkert att vi är överens om att situationen
har förvärrats avsevärt sedan 1988, dvs. sedan de för
den tiden bra rapporterna skrevs.
Jag tror också att det är väldigt viktigt, och det
framgår av socialministerns sätt att tala om detta, att
arbetet blir aktionsinriktat. Det är bråttom. Det är mitt
viktigaste budskap. Segregationsprocessen går oerhört
fort. Vi har inte tid att sitta och fundera under något år
för att sedan agera.
Vidare är det också viktigt att samtidigt som arbe-
tet är aktionsinriktat att vi banar väg för att öka för-
ståelsen kring de processer som driver fram segrega-
tionen. Det är kanske, dess värre, ett arbete som också
kommer att få bedrivas på litet längre sikt.
Med dessa tre kommentarer tar jag emot det
mycket positiva beskedet.
</anforandetext>
<intressent_id>0457849683602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>237711</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0958/#anf87</protokoll_url_www>
</anforande>
