<anforande>
<dok_hangar_id>2349200</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0956</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:56 Tisdagen den 7 februari</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>1995-02-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1994/95:265 om spärrade obligationer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9E606FC1-69E8-4FE1-B610-BFBAFCA1DE3B</anforande_id>
<anforande_nummer>34</anforande_nummer>
<talare>Finansminister GÖRAN PERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Eva Björne har frågat justitieministern
vad hon avser att göra för att obligationer som spär-
rats observeras i någon form av kontroll vid bankkon-
toren. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som skall svara på frågan.
Frågan har ställts med anledning av att ett bank-
kontor har köpt stulna obligationer utan att kontrollera
Riksgäldskontorets spärrlista samt under fyra års tid
vägrat att till polisen lämna ut namnet på den person
som banken köpte obligationerna av.
Möjligheterna att omsätta tillgångar som härrör
från brott främjar uppkomsten av allvarlig kriminali-
tet. Dessutom: Om det visar sig att bankerna och
andra finansiella institut kan utnyttjas för transaktio-
ner som har samband med brottsliga förvärv är risken
överhängande att sundheten och stabiliteten hos insti-
tuten allvarligt hotas och att allmänhetens förtroende
för hela det finansiella systemet minskar. Det finns
därför ett starkt samhälleligt intresse av att bankerna
samarbetar med polis och andra myndigheter för att
förhindra s.k. penningtvätt.
Sedan den 1 januari 1994 gäller lagen om åtgärder
mot penningtvätt, den s.k. penningtvättslagen. Lagen
ålägger bankerna att kontrollera sina kunders identitet.
Vidare åläggs bankerna att granska alla transaktioner
som kan antas härröra från brottsligt förvärv. Alla
omständigheter som kan tyda på penningtvätt skall
anmälas till polisen. Därutöver åläggs bankerna att
införa rutiner som förhindrar att bankerna utnyttjas för
transaktioner som har samband med brottsliga för-
värv. Bankerna skall svara för att de anställda får
behövlig information och utbildning för ändamålet.
Det åligger Finansinspektionen att meddela närmare
föreskrifter om vilka rutiner som skall följas och
vilken information och utbildning som skall tillhanda-
hållas.
Med anledning av frågan ämnar jag försäkra mig
om att Finansinspektionen, inom ramen för sin före-
skriftsmakt, beaktar det problem med spärrade obli-
gationer som Eva Björne belyst.
Arbetet med att bekämpa penningtvätt fortsätter
både internationellt och här hemma. Trots att pen-
ningtvättslagen är ny finns det anledning att fundera
över om lagen bör stärkas. Jag kommer inom kort att
diskutera med justitieministern vilka överväganden
som ytterligare behöver göras.
</anforandetext>
<intressent_id>0825004049003</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>237271</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0956/#anf34</protokoll_url_www>
</anforande>
