2349191 GI0947 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:47 Onsdagen den 21 december 1994/95 47 1994-12-21 00:00:00 Partiledardebatt partiledardebatt B8955E7E-B3BA-4BDA-9591-A4951856AC3C 9 OLOF JOHANSSON (c) c Fru talman! Det är naturligtvis bra att Ingvar Carlsson strävar efter samarbete, men han har i så fall en del strävanden kvar i den riktningen. Jag tycker uppriktigt sagt att socialdemokraterna inte bara har lyckats skapa konfrontation här i riksdagen utan dessutom, vilket jag beskrev med en rad citat i min inledning, konfrontation mellan sina egna uttalanden i regeringsförklaringen, som gjordes så sent som i ok- tober, och den politik som de faktiskt har fört. Det måste vara ett ganska dåligt betyg åt hur man har hanterat detta. Jag tycker vidare att Ingvar Carlsson gör en mycket kortsiktig analys av den ekonomiska situatio- nen. Låt oss återkomma till en djupare debatt om helheten när budgeten är framlagd. Men det går inte att diskutera de stora underskotten i statens affärer utan att också tala om vad som har uppnåtts under tiden i form av ökning av antalet jobb dag för dag, vilket skall jämföras med att det förlorades ungefär 1 000 jobb varje dag innan Ingvar Carlsson lämnade in som statsminister 1991. Samma förhållande gäller beträffande varselsta- tistiken, som nämndes här i kammaren i går: 2 000 varslades om uppsägning under oktober i år men 17 000 i oktober 1991. Det säger en del om den för- ändring - som naturligtvis har kostat väldiga summor - vilken vi har haft under de gångna tre åren. Jag tycker också att det är viktigt att Ingvar Carls- son ibland påminner sig 80-talet som grund för 90- talets situation. Tänker man inte igenom vad som hände under spekulations- och kasinoekonomins tid och som har påverkat och fortfarande påverkar hela den svenska ekonomins förutsättningar, har man inte gjort en fullständig analys. Då har man inte förstått vad det egentligen handlat om. Vi försökte då liksom vi nu försöker att delta i en konstruktiv oppositionspolitik. Vi flyttade fram 25 miljarder från den mest överhettade perioden i svensk ekonomi under efterkrigstiden till en senare period. Utan den åtgärden hade eländet varit ännu värre. Jag till inte påstå att tacket har varit omfattande, i varje fall inte i dagens politik. Jag vill säga till Johan Lönn- roth och andra från Vänsterpartiet: Vänta er inte något tack från socialdemokraterna! Det är regel att det uteblir. Jag vet det, för jag har varit med. Vi har på vissa områden ett relativt stort gemen- samt intresse av att hålla debatten på en konstruktiv nivå. Låt mig gärna säga att jag så här långt inte har deltagit i skallet mot försvarsministern och säkerhets- politiken. Svenskt försvar skall ju vara fredsbevarande även här hemma. I annat fall går trovärdigheten där ute om intet. Eftersom detta står i klass för sig, skall jag inte söka motsättningar på detta område. Jag tycker dock inte att socialdemokraternas åter- ställarpolitik har inneburit någon invit till konstruk- tivitet. Den har i mycket varit riktad mot Centerns hjärtefrågor. Att så mycket behövde återställas till den gamla centraliserings- och koncentrationspolitiken är naturligtvis ett kvitto på att vi lyckades få igenom en hel del under vår tid i regeringen. I annat fall hade ju detta återställande inte behövts. Det är bra att få åt- minstone det kvittot. Jag hade hoppats att miljöministern skulle stanna kvar här en liten stund, så att jag kunde ägna en minut åt hennes område, men hon har försvunnit ut liksom så många andra socialdemokrater. I höst har regeringen i sin ekonomisk-politiska proposition återigen klargjort att miljöpolitiken är en restpost för socialdemokratin. Den ekonomisk- politiska propositionen innehåller inte längre något resonemang om hållbar ekonomisk utveckling och god miljö och inte längre någonting om målet för den ekonomiska politiken. Jag är inte förvånad. Ett parti som är arkitekt för Öresundsbron och Dennispaket och som på alla sätt förhalar kärnkraftens avveckling- en kan tydligen inte tänka annat än i betongtermer. De dubbla budskapen upphöjs dessutom till prin- cip. Mona Sahlin säger en sak under valrörelsen, och sedan handlar man på ett annat sätt. Det gäller bl.a. Österleden och Västerleden- vi har inte glömt det. Vidare utpekar man ett planeringsborgarråd i Stock- holm som samvete för miljön. Jag tror att det vore klokt om socialdemokratin ändrade det här dubbeltalet till enkla besked. Då blir debatten också enklare att föra. 059100119006 N 2010-01-01 00:00:00 236846 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0947/#anf9