2349190 GI0946 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:46 Tisdagen den 20 december 1994/95 46 1994-12-20 00:00:00 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. B5501909-073B-4E15-A91F-6148B5BF8B21 9 ROY OTTOSSON (mp) mp Fru talman! Persson-planen, som vi nu behandlar, är långt ifrån någon fullgången ekonomisk-politisk programförklaring eller något motsvarande åt- gärdsprogram. Det är snarare ett inslag från valrörel- sen som nu drivs igenom av valets segerherre, Social- demokraterna, med hjälp av stödpartiet Vänsterpar- tiet. Det är i huvudsak ett skattehöjningspaket, men det innehåller också nya stora utgifter syftande till att minska arbetslösheten. Nu är saken den att underskotten i statsbudgeten har ökat snabbt och för närvarande ligger på 189 mil- jarder av en budget på 586 miljarder. Det betyder att en tredjedel av statens utgifter inte kan täckas på annat sätt än genom lån. Nu är statens lånebehov i själva verket ännu större, eftersom inte allt ligger inom budgeten. Den totala statsskulden närmar sig 90 % av BNP. De årliga räntekostnaderna för staten utgör drygt hälften av underskottet. Statens upplåning går alltså i hög grad till att betala räntor på gamla lån. Sverige har egentligen en bra ekonomi, men den svenska staten har stora problem. Det är den främsta orsaken till de höga räntenivåerna i landet. Vi ligger ett par procentenheter högre än vi borde, och det be- tyder att enskilda, företag och kommuner får betala dyrt för statens budgetproblem. Det är vårt ansvar, här i riksdagen, att snabbt se till att det blir balans i stats- budgeten. Vi i De gröna är självklart beredda att ak- tivt medverka till det. Persson-planen handlar om budgetförstärkningar på 57 miljarder. Ytterligare 20 miljarder utlovas i den budget som skall lämnas till riksdagen om några veckor. Vi i De gröna anser att nivån på budgetför- stärkningarna totalt sett borde ha varit ytterligare 20 miljarder. Jag vill i sammanhanget påminna kamma- rens ledamöter om att den budgetförsvagning som medlemskapet i Europeiska unionen medför på grund av medlemsavgifterna belöper sig till 18,5 miljarder för nästa år. Detta försvårar självklart budgetsane- ringen och återställandet av normala räntenivåer i vårt land. Vi anser att storleken på skattehöjningarna i varje fall inte bör överstiga besparingarna. I annat fall är det en uppenbar risk att återhämtningen i ekonomin däm- pas. Det finns nu tecken som tyder på det. Persson- planen består till två tredjedelar av skattehöjningar och till en tredjedel av besparingar. Om de utlovade ytterligare 20 miljarderna enbart skulle vara bespa- ringar, skulle balans uppnås. Det återstår emellertid att se. När skattehöjningar och besparingar tvingas fram för att skapa balans i statens finanser, måste de göras på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveck- ling ur ekonomisk, miljömässig och social synpunkt. Vi är kritiska till en rad punkter i Persson-planen för att de försämrar för företagen, för att de försvårar en miljöanpassning av samhället och för att de i vissa fall slår alltför hårt mot socialt utsatta grupper. Vi anser också att regeringen missar viktiga möjligheter till besparingar. Fru talman! Den mänskliga skaparkraften, företa- gandet, är i hög grad motorn i samhällsekonomin. Den offentliga sektorn är i sammanhanget en viktig stödjande funktion med satsningar på utbildning, vård, omsorg och kultur och med sociala, miljömässiga och andra skyddsnät, som skapar bättre förhållanden för oss alla, inte minst för företagandet. Men den offent- liga sektorn kan aldrig ersätta det fria företagandets förmåga att skapa de ekonomiska tillgångar som lig- ger till grund för vårt välfärdssamhälle. De många misslyckade socialistiska experimenten i vår omvärld, och även till viss del i vårt eget land, visar med all önskvärd tydlighet vad som händer om man försöker ersätta fritt företagande med politisk statsstyrning. Företagen måste ges bättre möjligheter att skapa kapital, att investera, att konkurrera med företag i andra länder och att förändra sig, så att en samhälls- ekonomiskt mer gynnsam utveckling kan uppnås. Resurshushållningen måste bli långt bättre, energief- fektiviteten måste ökas radikalt, utsläpp som skadar hälsa eller miljö måste i princip elimineras. Nyföreta- gandet, liksom mer allmänt förekomsten av små och medelstora företag, behöver ökas både för att stärka landets ekonomi och minska arbetslösheten. Vi motsätter oss därför regeringsförslag som att ta bort kvittningsrätten för nystartad aktiv näringsverk- samhet och att öka beskattningen av företagens skat- teutjämningsreserver. Vi anser också att det är riktigt att, som regeringen faktiskt föreslår, minska beskatt- ningen på företagen med ytterligare 2 miljarder. Vad gäller beskattningen på inkomster från kapital anser vi att denna i princip skall vara i nivå med normal in- komstskatt, vilken för närvarande är ungefär 30 % för de flesta inkomsttagare. Fru talman! Den fortgående miljöförstöringen be- ror främst på att det för närvarande ofta är lönsamt att åstadkomma miljöfarliga utsläpp, avfallshögar och utarmade naturresurser. Skatterna förstärker denna tendens, eftersom de i hög grad ligger på arbetsin- komster och i väsentligt mindre grad ligger på miljö- störande eller resursutarmande verksamheter. Vi anser att en skatteväxling om totalt ca 100 miljarder kronor borde göras. Vi menar att beskattningen på arbete borde minskas med 100 miljarder och att samtidigt beskattningen på energi, utsläpp, uttag av naturresur- ser etc. skulle ökas med 100 miljarder. Då skulle de relativa kostnaderna för arbetskraft minska och för miljöstörande produktionsmetoder öka, vilket lång- siktigt stimulerar framväxten av det miljöanpassade samhället. Samtidigt skulle också arbetslöshet mot- verkas kraftigt. De nu föreslagna budgetförstärkningarna är till 40 % ökad skatt på arbetsinkomster. Däremot ökas inte beskattningen på energianvändning, på utsläpp eller på verksamhet som långsiktigt utarmar naturre- surser på annat sätt. Skatteförslaget förstärker den kortsiktiga lönsamheten för företagen att långsiktigt utarma våra gemensamma naturresurser. Vi i De gröna anser att miljörelaterade skatter skall höjas eller införas och att skatter på arbete och näringsverksamhet skall minskas. Även besparingar i offentlig sektor liksom särskilda satsningar för att motverka arbetslöshet bör ges en miljöprofil. Persson- paketet innebär dessvärre raka motsatsen.Vi i Miljö- partiet de gröna anser att de som tjänar under 150 000 kr per år i princip helt skall undantas från att betala nu när staten tvingas strama åt. Tjänar man så litet som under 150 000 kr har man helt enkelt inget utrymme att betala med. Alla vi som tjänar mer bör istället betala litet mer. Höjningen av egenavgifterna innebär att alla - även de som tjänar minst - får betala högre skatt. Det är ett av skälen till att vi motsätter oss detta. Vi anser att systemet med egenavgifter borde tas bort, och att statliga socialförsäkringar och pensioner i stället beta- las med ordinära skattemedel. Vi anser också att de skattehöjningar som görs för att förstärka statsbudgeten skall göras på utsläpp av koldioxid - vi föreslår konkret 10 öre mer nästa år - och andra miljörelaterade faktorer. Därigenom påbör- jas också en skatteväxling för miljön som så många säger sig vilja ha men så få i praktiken är beredda att ställa upp på. Vi kommer snart att få se det i votering- en. Vi anser också att en del ytterligare besparingar borde kunna göras. Det gäller inte minst det militära försvaret. Annika Nordgren kommer att ta upp det i ett anförande längre fram. Vi anser däremot inte att man nu skall spara på bistånd, avbytarverksamheten eller trainee- utbildningen. Vi tycker också att det finns en del onödiga utgifter i förslaget. Det gäller t.ex. flyttbidra- get. Det gäller alltför generösa direktavskrivningar för bygginvesteringar som egentligen inte är riktigt moti- verade i den konjunkturuppgång vi har nu. Barbro Johansson kommer i ett anförande längre fram att ta upp mer om arbetsmarknadspolitiken. Vi anser självfallet att det är mycket viktigt att föra en mycket aktiv arbetsmarknadspolitik i syfte att få ned arbetslösheten, men den politiken måste också ha en inriktning mot att effektivare utnyttja de resurser vi har i samhället och att minska miljöförstöringen, eftersom den är ett förstörande av ekonomiska resur- ser. Fru talman! Jag och mitt parti står bakom alla de reservationer som jag har bifogat till betänkandet. Jag yrkar särskilt bifall till reservation 3 om riktlinjer för den ekonomiska politiken, reservation 43 om kvitt- ningsrätten, reservation 53 om miljörelaterade skatter samt reservation 96 om inriktning och omfattning av besparingar och inkomstförstärkningar. 093487175616 N 2010-01-01 00:00:00 236647 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0946/#anf9