2349190 GI0946 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:46 Tisdagen den 20 december 1994/95 46 1994-12-20 00:00:00 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. 0221A6E1-F78C-40CA-9318-80EDBD793D56 89 BÖRJE HÖRNLUND (c) c Herr talman! Den socialdemokratiska politiken som har förts denna höst kommer att leda till en onö- digt hög arbetslöshet. Det är för mig tråkigt att jag måste konstatera detta. Det har tyvärr lagts fram en rad förslag som för- sämrar tillväxten och anställningstakten i näringslivet. Förslagen har lagts fram i ett läge då allt borde göras för att få en stark miljöriktig tillväxt och flera jobb. Det har lagts en god grund. Vi har i dag det bästa konkurrensläget någonsin för svenskt näringsliv. Vi har dessutom en stark internationell draghjälp. Herr talman! Vårt land har en mindre del små och medelstora företag än vad det finns i andra jämförbara länder. Det beror till stor del på tidigare förd politik, från 50-talet och framåt. Det har inte varit en småföre- tagarvänlig politik. Nu läggs också fram en rad för- slag som raserar den grund som byggdes upp under vår treårsperiod. Det byggdes då upp en hygglig grund för små och medelstora företag. Nu raseras den delvis. Därmed raseras tillväxten och framtidstron. Detta innebär sammantaget en politik för färre ordinarie jobb än vad vi skulle kunna få. Indirekt drabbar detta också anställda i stat, kommun och landsting. Detta beror på att vi har en för liten nä- ringslivssektor i förhållande till att vi måste ha en mer balanserad ekonomi, och vi måste fördela resurser till en god sjukvård, äldreomsorg, en bra skola osv. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken är ett re- sultat av att resterande politikområden inte har funge- rat. Därför binder regeringen ris åt sin egen rygg. Nu får vi se vad som händer när budgetpropositionen för nästa år läggs fram. Anders Sundström har försökt att avskaffa aka- demikerpraktiken. Det har gjorts i ett läge när det finns 40 000 arbetslösa akademiker. Dessutom finns det ytterligare 7 000 som just nu inte kan ta något arbete men som kommer att sakna arbete. Det är alltså mer än 1 % av arbetskraften. Eftersom det är så på akademikersidan, skall man enligt min mening vara väldigt aktsam mot att göra något som försvårar också för den gruppen. Nu kan vi notera att ett enhälligt arbetsmarknads- utskott har satt stopp för detta. Vi får väl i den frågan avvakta budgetpropositionen. Men låt mig säga att det vore tråkigt om man inte gör allt för att få in denna välutbildade arbetskraft i yrkeslivet, inte minst i den privata sektorn. Där har framför allt småföretagen för få akademiskt utbildade anställda. Jag vill också beröra den nya ungdomspraktiken. Jag kallar den så, eftersom den skall inledas med en fyra månader lång helt gratis ungdomspraktik. Det har framförts en kraftig kritik inte minst från LO:s sida att ungdomspraktiken inte debiterades tillräckligt. Vi debiterade en tusenlapp. Nu blir den helt gratis. Den- na ungdomspraktik som är gratis skall följas av ett sex månaders rekryteringsstöd. Där noterar jag att Social- demokraterna har nyktrat till något. För ett tag sedan tyckte de att rekryteringsstödet skulle finnas i åtta månader. Det som inte är bra med förslaget är att möjlighe- ten till ungdomspraktik enbart kommer att erbjudas de företag som ändå skulle anställa. De som har gjort den stora insatsen för ungdomar- na är alla de företag som har ställt upp just för ung- domarna. Men de befinner sig i en ekonomisk situa- tion att de inte kan fatta nya anställningsbeslut. Egentligen läggs nu en mängd pengar ut på företag som ändå med stor sannolikhet skulle ha nyanställt. Här riskerar regeringen att komma i en situation där ungdomarna inte tas om hand på rätt sätt. Men även här skall vi avvakta propositionen som kommer nästa år. Jag tycker emellertid att det är viktigt att redan nu ta upp den frågan. Jag vill också passa på att tacka alla som på ett be- römvärt sätt har ställt upp under de svåra åren för att ungdomen skall vara redo när konjunkturen går åt rätt håll. Med de extra utbildningsinsatser som har vidta- gits, med ungdomspraktiken som den främsta åtgär- den, är jag efter att ha jämfört med andra länder övertygad om att Sverige har klarat ungdomsfrågan bättre än alla andra länder. Som jag ser det hade AMS tryggt kunnat fortsätta arbeta efter de regler som gäller. I den bättre konjunk- turen har ungdomspraktiken i princip gällt tre måna- der, därefter har man försökt med anställning eller rekryteringsstöd. Stegvis har det kunnat ske en ned- trappning allteftersom konjunkturen har förbättrats. Jag vill också beröra åtgärden arbetslivsutveck- ling. Förra socialdemokratiska statsrådet Bengt K Å Johansson har ju lett den s.k. ALU-delegationen. Det har i dagarna lagts fram en utvärdering. Det har också tidigare gjorts flera utvärderingar. Det är ett nöje att läsa hela sammanfattningen. Där framgår bl.a. att ALU ger som ingen annan åtgärd utrymme för delta- garnas egna initiativ, engagemang och kraft. I ALU ges också möjlighet att pröva idéer och utveckla verk- samheter som på sikt kan leda till arbete. Det finns gott om sådana goda rader i samman- fattningen. Nu föreslår regeringen och en majoritet i utskottet en insnävning av åtgärden. Det är i princip inom mil- jö- och kulturområdena som ALU fortsättningsvis skall förekomma. Jag anser också att detta är i denna situation felaktigt. Många gånger är faktiskt alternati- vet öppen arbetslöshet. Öppen arbetslöshet är faktiskt alla gånger sämre än att man gör något. Detta gäller speciellt när ALU får så goda betyg. Det har funnits en liten kritisk grupp, och det är ett par tre fackliga organisationer. Det är inom de områ- den där det förekommer mycket svart arbetskraft. Där har det uppstått en irritation när man har kallat till ALU-åtgärder. Men egentligen är det väl bra att det inom den typen av sektorer finns en åtgärd som inne- bär att man kallar in till någonting annat än det som är helt bredvid marknaden. Jag menar alltså att man även när man ger sig på att snäva in ALU-åtgärder arbetar för en onödigt hög öppen arbetslöshet. Här har man också tryggt kunnat lita på att AMS, Länsarbetsnämnden och de lokala förmedlarna följer upp, anpassar och trappar ner åtgärderna allteftersom arbetsmarknaden lokalt och regionalt förändras. Sammanfattningsvis vill jag säga att den social- demokratiska regeringen inte tar till vara det goda läge beträffande jobbtillväxt som råder i dag. Man tar inte heller på rätt sätt till vara åtgärderna för de ar- betslösa, för att få dem att gå från öppen arbetslöshet till åtgärder. De här båda icke-tillvaratagandena leder, som sagt var, till en onödigt hög öppen arbetslöshet, detta i ett läge där vi egentligen har bättre förutsätt- ningar än någonsin att pressa ner den mänskligt och ekonomiskt besvärande och bekymmersamma arbets- lösheten. Jag vill avslutningsvis beröra den regionala pro- blembilden. Vi har tyvärr i år fått ett antal förslag, bl.a. om EU-finansieringen, som i stället för att bidra till utvecklingen av tusentals nya jobb kommer att ta bort tusentals jobb. Det finns också en linje i detta. Det är landsbygden, små orter, s.k. stödområden, som har det svagaste näringslivet, som får den hårdaste smällen när man gör sådana här saker. I det förslag vi diskuterar i dag ingår att starthjäl- pen skall återinföras. Här vill jag att Anders Sund- ström skall lyssna. Anna-Greta Leijon lade 1986/87 fram en proposition till riksdagen, och hon skrev följande: Som ett led i regeringens strävan att komma till rätta med obalanserna i ekonomin samt behov av att finansiera angelägna reformer föreslås ett slopande av starthjälpen. Det skrev en stockholmsk minister, en minister som inte var ansvarig för regionalpolitiken. Detta skulle träda i kraft den 1 juli 1987. Då var det ganska hett på arbetsmarknaden. I dag finns det gott om ar- betskraft överallt. Starthjälpen riktar sig egentligen till de allra bästa krafterna i de områden i vårt land som inte är kon- centrations- och tillväxtområden. Det är icke utveck- lande för de glesare områdena, i Norrland, i sydöstra Sverige, på landsbygden, att förlora riktiga nyckel- människor. Det är mycket allvarligt. Det är inte ett bättre budgetläge i dag, såvitt jag förstår, utan det är mycket mera allvarligt. Jag har föraningar om de besparingskrav som lig- ger på Arbetsmarknadsverket, och jag tror aldrig att en sådan här åtgärd skulle ha föreslagits om man hade tagit sig tid och sett på allt i ett sammanhang. Jag beklagar att detta förslag kom till riksdagen. Det hade varit mycket klokare att i koncentrationsområdena ta hand om de mycket välutbildade invandrarna. Om arbetskraften i något sammanhang inte räcker till, är det respektive företags sak om de vill hämta arbets- kraft från de svagare bygderna. 0525479453308 N 2010-01-01 00:00:00 236727 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0946/#anf89