2349190 GI0946 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:46 Tisdagen den 20 december 1994/95 46 1994-12-20 00:00:00 Finansiering av medlemskap i EU 4EDB8EB2-6B76-41E1-AA79-59E41CAB484A 152 Michael Stjernström (kds) kds Herr talman! I proposition 1994/95:122 redovisar regeringen förslag till delfinansiering av medlemska- pet i EU. Självfallet kan vi vara överens om att avgiften skall finansieras fullt ut liksom alla övriga åtaganden som vi beslutar om i denna kammare. Men sättet att finansiera medlemsavgiften ger närmast belackarna av fördelarna med ett EU-medlemskap vatten på sin kvarn. EU-medlemskapet framställs som en budgetbe- lastning. Det är till att börja med viktigt att slå fast att den- na avgift är väl använda pengar för Sverige. Det är en investering som kommer att ge mycket bra utdelning för svenska folket. Det ger oss möjligheter att påverka i stora frågor som sträcker sig över nationsgränserna, inte minst på miljöområdet och när det gäller relatio- nerna mellan i- och u-länderna. Dessutom bidrar vi genom vår medlemsavgift till att förbättra villkoren för en positiv utveckling för folken i de central- och östeuropeiska länder som startat processen mot med- lemskap i den allt större europeiska unionen. I proposition 1994/95:40 redovisar regeringen som sin principiella inställning att EU-medlemskapet bör finansieras genom en belastning inom olika områden som gynnas av medlemskapet. Från principiella ut- gångspunkter är detta ett felaktigt synsätt. De positiva effekterna av medlemskapet kommer hela folket till del. Medlemskapet gynnar oss alla, oavsett om vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller bi- dragstagare. Jag vänder mig bestämt mot utpekandet av vissa grupper som mer gynnade än andra. Vi krist- demokrater vill inte delta i någon form av hetsjakt på de s.k. vinnarna. Herr talman! Kristdemokraternas hållning, som bygger på en principiell syn på budgetens utformning, innebär att EU-avgiftens finansiering inte skall öron- märkas genom specifika skattehöjningar eller bespa- ringar. Den skall i stället finansieras inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. Öronmärkningsprincipen skulle vara ett nytt och ovälkommet inslag i statsbudgeten. Lika litet som exempelvis Sveriges andel av FN:s budget fordrar specialdestinerade skatter, fordrar EU-avgiften öron- märkt finansiering. Hur skulle det se ut om vi började med öronmärkning av olika utgiftsposter - bostadsbi- drag, försvarskostnader, kostnader för polisen osv. Drar vi konsekvenserna litet längre skulle det snart bara vara riksdagsmännens löner som skulle finansie- ras över en samlad budget. Själva öronmärkning- sprincipen antyder på något sätt en vilja att lyfta fram den kostnad som skall finansieras. Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med ti- digare skattehöjningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle innebära att skatteuttaget ökade med drygt 50 miljarder kronor, varav hela 30 miljarder utgörs av höjda skatter på arbete. För oss kristdemokrater är det alldeles uppenbart att detta kommer att få skadliga och hämmande effek- ter på den ekonomiska utvecklingen. Den svenska konkurrenskraften försämras, de höjda skatterna på arbete försvårar framväxten av nya jobb, inte minst inom småföretagen och i den mycket priskänsliga privata tjänstesektorn. De ekonomiska fördelarna med EU-medlemskapet balanseras effektivt bort. Det sammantagna resultatet löper stor risk att bli att de svenska statsfinanserna totalt sett försämras netto på grund av den uteblivna tillväxten och de därmed krympande eller i bästa fall oförändrade skattebaser- na. Herr talman! Mot bakgrund av det anförda vill jag yrka bifall till reservationerna 1, 4 och 6 som krist- demokraterna är inblandade i. 0962700307214 N 2010-01-01 00:00:00 236790 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0946/#anf152