<anforande>
<dok_hangar_id>2349188</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:44 Fredagen den 16 december</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>1994-12-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lageravgifter på socker och ris </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9242CEFC-9774-423E-8405-3E8842024D18</anforande_id>
<anforande_nummer>146</anforande_nummer>
<talare>MARIE WILÉN (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi har ju fått flera papper som också
kan vara värda att läsas, Kaj Larsson. Bl.a. har Han-
dels samarbetsorgan och Kooperativa förbundet
skrivit.
De skriver om förslaget, där ni pressar fram pris-
höjningar genom avgifterna: Förslaget är direkt kon-
sumentfientligt. Det lager av socker och ris som finns
i Sverige den 31 december 1994 kommer successivt
att säljas ut. Med hänvisning till den rådande konkur-
renssituationen kommer det därvid inte att vara möj-
ligt att sälja produkterna till det höga pris som EU:s
gränsskydd motiverar. Regeringens förslag innebär
däremot att EU:s högre prisnivå omedelbart kommer
att slå igenom.
Där tar alltså handeln på sig ett ansvar. De talar
om att de menar allvar med vad de skriver. Det inne-
bär att handeln måste ha en viss marginal, och det
skulle göra att man kunde förhindra den snabba pris-
höjningen, om inte avgifterna infördes.
</anforandetext>
<intressent_id>0539980182314</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>236396</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0944/#anf146</protokoll_url_www>
</anforande>
