2349188 GI0944 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:44 Fredagen den 16 december 1994/95 44 1994-12-16 00:00:00 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen 8188C984-59C3-40E9-AA3D-EC1B6B7B0ED6 132 SIVERT CARLSSON (c) c Fru talman! Onsdagens debatt här i kammaren om bl.a. jordbruksfrågor i anslutning till betänkandet om Sveriges medlemskap i EU och dagens debatt om vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i EU hänger i mångt och mycket samman, vilket flera förut har sagt. Jag kommer därför, fru talman, att något beröra frågor om och konsekvenser av det samlade regeringsförslaget beträffande landsbygdens, miljöns och jordbrukets villkor och utveckling. Vid den folkomröstning som nyligen ägt rum an- gående Sveriges medlemskap i den europeiska ge- menskapen hade väljarna att ta ställning till följande fråga: Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s med- lemsstater? Omröstningen gällde alltså om Sverige skulle bli medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater. För många var det framförhandlade avtalets innehåll av avgörande betydelse för om svaret skulle bli ja eller nej - särskilt för många som på avtalets grund nu såg en möjlighet för landsbygdens, miljöns och jordbru- kets utveckling. De såg en möjlighet till expansion, utveckling och export baserad på rättvisa och lika villkor för våra svenska jordbrukare. De såg en möj- lighet till utveckling och fler arbetstillfällen i en vida- re krets. Jag är oroad över att Socialdemokraterna nu med vänsterns hjälp håller på att steg för steg förändra innehållet i och utfallet av EU-avtalet - förändringar som medför att själva förutsättningen för folkomröst- ningen nu i efterhand håller på att urgröpas. Det är också förändringar som leder till försämrat utfall för såväl landsbygden som jordbruket, miljön och byg- ders och regioners utveckling. Tillsammans med övriga åtgärder och förslag in- nebär det dessutom att regeringen återupptar och återigen blåser under koncentrations- och centralise- ringspolitiken i landet med kända problem som natur- lig konsekvens. Det är för mig och Centern, och jag tror för de flesta väljare, en självklarhet att vi skall ta hem hela det framförhandlade resultatet - hela avtalet - mellan Sverige och EU:s medlemsländer. Det är för mig och Centern en självklarhet att den medlemsavgift vi har att betala till EU liksom andra internationella avgifter skall betalas över den gemensamma statskassan och inte specialdestineras, öronmärkas och läggas ut på vissa grupper - däribland jorbrukarna, som för att kunna producera bra mat till rimliga priser också måste få känna en viss ekonomisk trygghet. Jag menar att denna öronmärkning av EU-avgiften och dessa finansiering kommer att få förödande konsekvenser för landsbygdens möjligheter till utveckling och för den regionala balansen. Fru talman! Det har talats mycket om det härliga, steniga Småland. Jag kommer därifrån, och jag vill litet kort berätta om hur vi upplever situationen i vårt jordbrukslän just nu. För oss i Kalmar län, där mer än var tredje ar- betstillfälle genereras ur lantbruket, och för Öland, där mer än 40 % av arbetstillfällena emanerar från jordbruket, innebär nu liggande förslag att tänkta utvecklings- och exportmöjligheter för jordbrukssek- torn och därmed också för övriga sektorer reduceras mycket starkt. Mot bl.a. denna bakgrund är det dub- belt viktigt att arbetet med en offensiv marknadsfö- ring av svenska produkter fortsätter i samarbete mel- lan staten och livsmedelsnäringen, som det står i det särskilda yttrandet, nr 2, i betänkandet. Inom Kalmar län och på Öland har under senare år många unga lantbrukare satsat på framtiden genom att investera i mjölkproduktion. Under 1993 och 1994 tillkom 1 700 koplatser i vårt län, varav 1 200 på Öland. Öland har särskilda förutsättningar som måste uppmärksammas, och viss mån också har uppmärk- sammats skall jag säga i rättvisans namn. Vi tillstyr- ker bl.a. min och Centerns motion om att rädda fort- satt bönodling på ön. Mjölkproducenterna på Öland saknar i realiteten andra alternativ i sina företaget. Sedan sockerbruket i Degerhamn lades ner har många jordbrukare avveck- lat sin betodling, och kombinationen med skog saknas på Öland. För mjölkproducenterna återstod inga andra alternativ än att satsa på mjölken om de ville vara kvar som bonde. Det finns således naturliga orsaker till att vi har haft en högre investeringstakt bland mjölkproducen- terna i vårt område än annorstädes under de senaste åren. Från naturvårdens sida har man länge pläderat för att fler betesdjur måste till för att på sikt upprätthålla de naturkvaliteter som finns på ön. Basen för betes- drift på Öland är och kommer att förbli mjölkproduk- tionen. Mot den bakgrunden är det av avgörande betydel- se att också 1993 års leveranser nu får inkluderas i fördelningsunderlaget för mjölkkvoten. Beslutet kommer ändå inte att grunda kvoten på det bästa åren utan på ett genomsnitt av produktionen 1991-1993. Det kommer att skapa stora problem för många mjölkproducenter. En reduktion av besättningarna på 20-25 % blir i många fall en konsekvens och en reali- tet. Regeringssidans förslag beträffande minskat regi- onal- och miljöstöd tillsammans med föreslagna öka- de skatter, avgifter, besparingar i avbytarsystemen m.m. beräknas i en del fall medföra uppemot en hal- vering av böndernas nettoinkomster med en påskyn- dad sammanslagning och nedläggning av jordbruksfö- retag som följd. Det levande kulturlandskapet hotas i stora delar av landet, och lantbrukets roll som bas och utvecklare av en levande landsbygd kommer kraftigt att försvagas. För Kalmar län, Öland, stora delar av Småland och övriga landet är en utveckling av jordbruket och landsbygden en förutsättning för regional balans, god miljö, utveckling och nya och varaktiga arbetstillfäl- len. Det samlade förslag som regeringen nu lägger fram betyder en minskad lönsamhet med 150 000 kr för en familjejordbrukare på Öland med i huvudsak specialväxtodling som inkomstkälla och med en an- ställd. För en normalstor gård på Kalmarslätten med spannmål och svin som inkomstkälla betyder det en minskad nettointäkt på ca 250 000 kr. För en gård i skogsbygden mellan Kalmar och Mönsterås, där jag bor, med 48 hektar åker, 55 hektar skog, 40 hektar vall, 8 hektar spannmål och 46 kor som inkomstkälla betyder det en försämring av lönsamheten för den unge bonden med 170 000 kr. Det samlade regeringsförslaget verkar i fullstän- digt motsatt riktning. Jag menar att det inte kommer att medföra utveckling utan avveckling, inte fler ar- betstillfällen utan färre, inte lika villkor utan olika villkor, inte landsbygdsutveckling och regional balans utan koncentration och centralisering, inte valfrihet utan beroende, inte utveckling av en levande lands- bygd utan mycket stor risk för avfolkning och ett igenvuxet kulturlandskap. Fru talman! Jag är dessutom fullständigt övertygad om att konsumenterna med ökad kunskap, insikt och vilja mycket snart kommer att kräva allt fler ekolo- giskt odlade produkter. Tendensen är mycket tydlig redan nu. Därför är det klokt att i nuläget lämna en särskild ersättning för ekologisk odling. Men en omställningsprocess tar alltid en viss tid, inte minst när det gäller att ändra naturens villkor och förutsättningar. Därför bör stödet inte begränsas en- bart till jordbruk som helt ställer om till ekologisk odling utan också innefatta de jordbruk som delvis och successivt ställer om sin drift till ekologiskt lant- bruk. En successiv övergång till ekologisk odling kompletterad med satsningar på utbildning, forskning och marknadsföring kommer med stor sannolikhet att bättre klara målsättningen att 10 % av vår åkerareal skall vara ekologiskt odlad år 2000. Fru talman! Jag förutsätter att regeringen åter- kommer i budgetpropositionen med en kon- sekvensanalys av de nu fattade besluten. Det skall vara en utredning som analyserar jordbrukets villkor och dess inverkan på den samlade samhällsekonomin, på arbetsmarknadsläget och på den regionala utveck- lingen. Fru talman! Med detta ber jag att få fästa upp- märksamheten på de särskilda yttrandena 2, 3, 5 och 6, och speciellt på yttrande 6 som varnar för att redu- cera antalet interventionsorter eller prisorter för spannmål från 30 till tre fyra. Förutom en centralise- ring menar jag att det skulle medföra stora och onödi- ga extrakostnader för odlarna. Fru talman! Slutligen vill jag yrka bifall till reser- vationerna 1 och 4 i jordbruksutskottets betänkande nr 7. 0321680964806 N 2010-01-01 00:00:00 236382 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0944/#anf132