<anforande>
<dok_hangar_id>2349187</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0943</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:43 Torsdagen den 15 december</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>43</dok_nummer>
<dok_datum>1994-12-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 10§) Vårdnadsbidraget. Garan- tidagarna. Enskild barnomsorg. (forts. SoU8)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C5EAC225-9381-4424-AFE3-F7F2C6E64A0E</anforande_id>
<anforande_nummer>15</anforande_nummer>
<talare>BARBRO WESTERHOLM (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har sett den beslutsvånda som
man i kommuner och landsting drabbats av när man
ser att en verksamhet kanske skulle kunna bedrivas
effektivare och bättre av en vårdcentral eller ett dagis
i enskild regi, samtidigt som man stått inför att säga
upp egen personal. Man drar sig i det längsta för det-
ta. Om de berörda då får makten över fördelningen av
resurserna behövs det inte någon speciell begåvning
för att se att det är risk för att den egna kommunala
verksamheten kommer att bevaras till nackdel för
dem som vill ta enskilda initiativ. Jag tycker att det är
ett felgrepp att bevara det kommunala enväldet på
detta område.
</anforandetext>
<intressent_id>0363228965800</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>236136</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0943/#anf15</protokoll_url_www>
</anforande>
