2349186 GI0942 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:42 Onsdagen den 14 december 1994/95 42 1994-12-14 00:00:00 Meddelande om aktuell debatt Talmannen meddelade att på begäran av moderata 35533526-A45D-4B5A-B067-F3F753F55794 47 BIRGER HAGÅRD (m) m Herr talman! Det har sagts förut, men det förtjänar att än en gång understrykas, att det är förvisso en historisk dag i dag. Vi står nu i beredskap att fatta ett beslut om Sveriges medlemskap i den europeiska unionen. Äntligen blir svenskarna fullgoda och fullvärdiga européer! För oss moderater finns det särskild anledning att känna stolthet och glädje över detta. Det är mer än tre decenniers träget, envist och målmedvetet arbete som nu kröns med framgång. Men det är många nya utmaningar som väntar på oss. Det har talats om den förestående regeringskonferensen i Dublin 1996. Vi har ett eventuellt medlemskap i VEU. Vi hoppas också att på allvar kunna diskutera ett svenskt inträde i en europeisk monetär union i framtiden. Allt detta är sådana frågor som kommer att diskuteras som det har uttryckts, bl.a. från Maj-Lis Lööw, inte bara från en svensk utgångspunkt, utan vi kommer att delta i den stora europeiska debatten på ett helt annat sätt än vad vi har gjort tidigare. Herr talman! När det gäller konstitutionsutskottets handhavande av dessa ärenden är det framför allt vissa frågor som har kommit på utskottets bord. Det är införlivandet av de europeiska gemenskapernas regler med den svenska rätten. Det är överlåtelse av beslutsbefogenheter till den europeiska unionen. Det är också frågan om hur samråd mellan regering och riksdag skall ordnas för framtiden. Som bekant vilar den europeiska unionen, Maastrichtfördraget, på tre pelare. Den första pelaren gäller de tre gemenskaperna - Kol- och stålunionen, Euratom och den ekonomiska gemenskapen. Här är det fråga om en överstatlighet. Den andra pelaren gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är fråga om ett mellanstatligt samarbete där icke någon överstatlighet i och för sig kommer i fråga. Den tredje pelaren gäller rättsliga frågor och inrikes angelägenheter. Också där är det fråga om ett mellanstatligt samarbete men utan överstatlighet. De europeiska gemenskaperna förutsätter att medlemsländerna överlåter beslutandebefogenheter till de gemensamma organen. För att det skall kunna ske har det krävts grundlagsändringar i Sverige. Det slutgiltiga beslutet fattades den 23 november och trädde i kraft den 1 december. Vi har alltså en grund att stå på när vi går vidare. Jag vill också erinra om att Valprövningsnämnden i går eftermiddag avvisade de besvär som kommit in angående folkomröstningen. Resultatet från folkomröstningen har på det sättet nu vunnit laga kraft. Grundlagsbestämmelserna innebär att riksdagen kan överlåta beslutanderätt till den europeiska gemenskapen så länge som dessa har ett fri- och rättighetsskydd som motsvaras av det som ges i vår regeringsform och i den europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna. I utskottsbetänkandet finns det en reservation där Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ställa villkor. Riksdagen skall enligt deras mening i efterhand kunna fatta beslut som går före EG-rätten. Detta är naturligtvis alldeles orimligt. Sverige är skyldigt rent folkrättsligt att följa de förpliktelser som fördraget och anslutningsakten innehåller. Vi kan inte säga i ena ögonblicket: "Okej, vi accepterar fördraget. Vi går med i EU helhjärtat, men under förutsättning att om det är så att vi kanske inte skulle vilja göra det förbehåller vi oss rätten att komma med en invändning." Detta är alldeles orimligt. Inskrivandet av en sådan passus skulle inte ha någon reell tyngd. Den andra stora fråga som utskottet har behandlat gäller hur samrådet skall organiseras mellan regering och riksdag. Riksdagen skall ha kvar ett inflytande och skall bli väl orienterad om vilka frågor som skall tas upp i Bryssel. Riksdagen fattade redan den 7 juni i år ett principbeslut om inrättande av en EU-nämnd. Nu går vi alltså vidare och säger i detalj hur den skall se ut. Det blir en EU-nämnd som, och det framgår av själva namnet, precis som utrikesnämnden inte har några beslutande befogenheter, utan endast samrådande. Det innebär alltså att fackutskotten behåller sin roll. Utrikesnämnden kommer att behålla den roll som det är fastslaget i våra grundlagar att den skall ha. I det här sammanhanget förekommer en motion från Margaretha af Ugglas och Maj-Lis Lööw. Den har förut berörts från talarstolen av de bägge motionärerna. Där ville man att EU-nämnden skulle begränsa sitt samråd till sådana frågor som gällde överstatlighet. Utskottet har inte velat gå med på det av det skälet att då skulle den andra pelarens och den tredje pelarens frågor falla utanför. Det var kanske inte meningen att så skulle ske. Emellertid skall det understrykas att det naturligtvis är svårt att nu lägga fast former för hur samarbetet skall gå till. Vi har en begränsad erfarenhet av det hela genom EU-delegationens arbete. Vi har kunnat studera hur Danmark har agerat i det här sammanhanget, och det finns även andra exempel bland de länder som redan är medlemmar. Konstitutionsutskottet framhåller därför att den föreslagna samverkan innebär helt nya förhållanden och arbetsformer för riksdagen. Det gäller för utskottet att noga följa utvecklingen. På basis av de erfarenheter som man har vunnit skall man sedan kunna föreslå de nödvändiga förändringarna av arbetsformerna i framtiden. Till sist, herr talman, en fråga som också har dykt upp, och det är hur protokollföringen vid EU- nämndens sammanträden skall gå till. Talmanskonferensen har föreslagit att den skall gå till på samma sätt som i utskotten. Men utskottets majoritet har velat gå längre och vill att man skall företa stenografiska uppteckningar av vad som föregår i EU-nämnden. Det har vi moderater reagerat mot. Vi fruktar att det blir alltför lätt att kanske undvika att föra samtal om brännbara angelägenheter i en nämnd där man vet att allting kommer att vara ute nästa dag eller kanske redan samma dag. Vi är rädda för att om man ger detta den stora offentligheten, kommer man att undvika att ta upp vissa frågor i EU-nämnden. Det blir i stället överläggningar man och man eller man och kvinna emellan, sådant som inte kommer ut. Därför avvisar vi detta och går på talmanskonferensens förslag, att protokollföring bör ske på samma sätt som i utskotten. Med dessa ord, herr talman, ber jag att få yrka bifall till hemställan i konstitutionsutskottets betänkande 17 och i konstitutionsutskottets betänkande 22 med undantag av den punkt som avser just protokollföringen, där jag i stället yrkar bifall till reservation nr 9. 0213468747208 N 2010-01-01 00:00:00 235982 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0942/#anf47