2349186 GI0942 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:42 Onsdagen den 14 december 1994/95 42 1994-12-14 00:00:00 Meddelande om aktuell debatt Talmannen meddelade att på begäran av moderata CE65443C-848D-4B23-8E1D-92AC09FD4CF9 2 HELENA NILSSON (c) c Fru talman! Sveriges riksdag kommer i dag att fatta ett historiskt beslut om att ansluta sig till den europeiska unionen. Svenska folket deltar i detta beslut genom att en majoritet sade ja i folkomröstningen den 13 november. Det höga valdeltagandet visar på ett intresse, och ansvar, att ge oss politiker råd i viktiga och avgörande frågor. Det visar också ett engagemang för Europas framtid. Vi folkvalda bör ta till vara detta engagemang och intresse också mellan våra allmänna val och i kommande direktval till EU-parlamentet. Inför folkomröstningen har det både för enskilda och inom partierna varit svårt, ibland smärtsamt, att komma fram till en ståndpunkt. Det beror naturligtvis på frågans omfattning och komplexitet och dess betydelse för vår framtid. Det visar på behovet av att inför framtiden sträva efter nationell hållning i förslag om förändringar inom EU-samarbetet. Vi vet redan nu att regeringskonferensen 1996 kan komma att leda till förändringar på en rad områden. Centern har genom interpellationer tidigare här i höst pekat på behovet av nationell hållning bl.a. när det gäller alliansfriheten, övergången från etapp 2 till etapp 3 i fråga om den ekonomiska och monetära unionen samt gemensam valuta och centralbank, regionalpolitik och offentlighetsprincipen. I utrikesutskottets betänkande framgår att det finns ett brett partipolitiskt stöd och en enighet på alla områden utom när det gäller jordbruks- och livsmedelspolitiken. Det beklagar vi från Centern. Jordbrukspolitiken spelar en viktig roll i det europeiska samarbetet och upptar nästan hälften av dess budget och kommer att spela, tillsammans med regionalpolitiken, en avgörande roll för om hela Sverige skall leva. Företrädare för Centern kommer i senare inlägg att mera gå in i detalj på dessa områden, men jag vill redan nu yrka bifall till reservationerna från Centern, Folkpartiet, Moderaterna och kds på dessa områden. Genom medlemskapet kommer Sverige att vara delaktigt i den viktiga uppgiften för EU att trygga freden, friheten, demokratin och säkerheten i hela Europa. Genom att samarbeta i EU kan också förutsättningar skapas för att minska arbetslösheten, kanske den politiska fråga som kommer att dominera resten av detta årtionde. Inte minst gäller det att visa den unga generationen i Europa att man genom politiskt demokratiskt arbete kan lösa svåra samhällsproblem. En hållbar ekonomisk tillväxt, där också hänsyn tas till vad naturen långsiktigt tål, är en annan viktig uppgift för samarbetet både i det korta och i det långa perspektivet. För att trygga freden och demokratin i Europa är det angeläget att vi integrerar Öst- och Centraleuropa i EU-samarbetet. Sverige har ett särskilt ansvar för Baltikum. De baltiska staternas fortsatta frihet och oberoende är av stor betydelse för såväl Sverige som hela Östersjöområdet. Det är en ytterst viktig uppgift att försöka medverka till att alla stater runt Östersjön utvecklas till och förblir demokratiska rättsstater med marknadsekonomi och öppenhet mot omvärlden. I juni 1994 skrev EU efter svensk påverkan ett frihandelsavtal med Baltikum. Nästa steg måste vara ett associationsavtal. Det finns en oro, som kom till uttryck i debatten inför folkomröstningen, om att makten och beslutanderätten kommer att flyttas från svenska riksdagen till Bryssel. Den oron kan vi bemöta genom att tydliggöra att många beslut fortfarande kommer att fattas av de svenska kommunerna, svenska landstingen och den svenska riksdagen. Men det är också viktigt för oss att gå vidare med att utveckla närhetsprincipen här på hemmaplan. För Centerns del innebär det att vi vill se folkvalda regionparlament som tar över landstingens och länsstyrelsernas uppgifter men också att man delar stora kommuner. I det svenska EU-samarbetet måste öppenheten vara mycket stor. Löftena om hur regeringen här hemma skall redovisa diskussioner och omröstningar i EU måste nu uppfyllas, även om det kan innebära kritik från andra medlemsstater. Den svenska offentlighetsprincipen skall också fortsättningsvis gälla de frågor som berör EU-samarbetet. Det finns inga EU-krav som styr de olika medlemsländernas offentlighets- och sekretsslagstiftning. Så det är upp till oss här hemma att se till att den öppenheten upprätthålls. 0370034713503 N 2010-01-01 00:00:00 235937 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0942/#anf2