2349186 GI0942 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:42 Onsdagen den 14 december 1994/95 42 1994-12-14 00:00:00 Meddelande om aktuell debatt Talmannen meddelade att på begäran av moderata F0FD282E-3303-47A8-A889-7B24F1B8F801 18 INGRID NÄSLUND (kds) kds Fru talman! Skälen till att vi kristdemokrater länge förordat ett medlemskap i EU är både ideologiska och realpolitiska. Ideologiska därför att vi tror på samförstånd, demokrati och en aktiv strävan efter fred. Realpolitiska därför att Sverige behöver redskap för att i gemenskap med andra länder närma sig och lösa stora övergripande samhällsproblem. Europa genomgår en genomgripande förvandling. Slutet på det kalla kriget har inneburit ett nytt behov av samarbete men också en längtan efter tillhörighet, inte minst från folken i Central- och Östeuropa. Det har skapat en ny öppenhet och nya möjligheter som man inte ens kunde drömma om innan murens fall. De omvälvningar och stora svårigheter som förändringarna i öst innebär både på det ekonomiska planet och när det gäller utvecklingen av demokratin kräver en mer djupgående samverkan mellan Europas stater än någonsin tidigare. Samtidigt med de yttre förändringarna genomgår också själva demokratin en värdekris som skakar det politiska systemet inte bara i de gamla kommunistländerna utan också i de västliga mer etablerade demokratierna. Befolkningsutvecklingen, skillnaden mellan fattig och rik, arbetslösheten, stora folkomflyttningar, slöseriet med naturresurser, den snabba teknologiska utvecklingen, den växande kriminaliteten och det oförklarliga våldet och den ofta ytliga information som väller över oss skapar osäkerhet och en känsla av att det inte lönar sig att engagera sig. Vi kristdemokrater ser möjligheter till gränsöverskridande gemenskap och samarbete trots många orosmoln. Själva problemen utgör en utmaning till personligt engagemang, men också till ansvarstagande både som enskilda och som nation. Därför ser vi med tillfredsställelse att en majoritet av svenska folket röstat ja till ett medlemskap i den europeiska unionen. Vår övertygelse är att vi har mycket att bidra med, mycket att vinna men också mycket att lära genom att bli en del av denna gemenskap. Grunden för den kristdemokratiska ideologin är de judiskt-kristna värderingarna som mer än något annat präglat framväxten av den människosyn som är själva drivkraften i den strävan efter demokrati och solidaritet och den längtan efter fred som är omistliga element i Europatanken. Vi kristdemokrater anser att människolivet är okränkbart, att varje människa är unik och har samma värde, tillsammans med många andra. Varje människa är också beroende av gemenskapen med andra och har ett ansvar att ta del i utformningen av samhället som en fri person. Friheten utgör grundvalen för människans rättigheter men också för hennes skyldigheter. Vi delar den syn betänkandet ger uttryck för, att den viktigaste uppgiften för den europeiska unionen är att trygga freden, friheten, demokratin och säkerheten i hela Europa. Grundläggande för detta arbete är att främja ekonomisk och social tillväxt i vår del av världen. Den ekonomiska utvecklingen, som är beroende av alla människors insatser, kan bli en källa till välstånd och bidra till fred om dess frukter fördelas rättvist. En annan förutsättning för en hållbar utveckling både för människor och natur är att vi tar hänsyn till naturens möjligheter att förnya sig själv. När det gäller utskottets hemställan i betänkande UU5 vill vi kristdemokrater yrka bifall till den med undantag för reservationerna 10, 11, 13, 14 och 15, som vi yrkar bifall till. Eftersom Dan Ericsson senare kommer att redogöra för vår inställning i dessa frågor, förbigår jag dem. Jag vill däremot speciellt framhålla några områden där vi har velat ha en tydligare skrivning och därför lagt fram särskilda yttranden. Det behövs en ökad medvetenhet för att människor i vardagen skall känna delaktighet och ömsesidighet på alla nivåer, privat och i det egna samhället, i den internationella gemenskapen och globalt. Det är utifrån dessa grundtankar om hur ett samhälle skall vara uppbyggt som subsidiaritetsprincipen vuxit fram inom kristdemokratin i Europa. Med subsidiaritet menas att makt och ansvar skall utövas på den nivå som bäst uppfyller kraven på solidaritet, effektivitet och medborgarinflytande. Subsidiariteten verkar i två riktningar. Uppgifter som kan utföras på en lägre nivå får inte tas över av en högre. Men det innebär också att uppgifter som bättre kan utföras av den högre nivån skall överlåtas åt denna nivå. När det gäller det internationella arbetet rör det sig om gränsöverskridande uppgifter eller om områden där omfattande samordningsvinster är att hämta. Subsidiariteten innebär också att den högre nivån hjälper och ger stöd till den lägre nivån i dess strävan att stötta medborgarna i deras problem och avhjälpa deras bekymmer. Vi är övertygade om att den europeiska unionens framtid är beroende av hur medborgarna och medlemsländerna upplever EU:s stöd i sin strävan att förbättra sina villkor och skapa ett medborgarnas Europa. Vi vill därför uttrycka en förhoppning om att förståelsen för subsidiaritetsprincipen skall fördjupas i hela Europa. Enandeprocessen måste stödja sig på en solidarisk strävan efter ekonomisk och social samordning mellan de olika medlemsstaterna liksom på subsidiaritetsprincipen. Vi har lagt fram ett särskilt yttrande när det gäller denna princip. Vi menar nämligen att den svenska översättningen, närhetsprincipen, är alltför grund och ytlig. Det är inte heller i första hand fråga om en decentraliseringsprincip. När det gäller narkotikapolitiken är alla partier i Sverige överens om målet att skapa ett narkotikafritt samhälle. Det finns också en djup förankring för detta synsätt hos det svenska folket. Denna inställning anser vi kristdemokrater väsentlig för att vi framgångsrikt skall kunna hävda denna linje också inom EU. Vi har lagt fram en motion där vi framhåller betydelsen av denna samsyn och att vi med kraft vänder oss mot alla liberaliseringstendenser. Dessa synpunkter delas av olika utskott som uttalar sig i frågan och också av utrikesutskottet. Vi konstaterar med glädje att justitieutskottet anser det självklart att Sverige inom EU kraftfullt skall motarbeta de oroande legaliseringstendenser som gör sig breda inom EU. I detta instämmer också utrikesutskottet. Det är nödvändigt, med tanke på att stora partier som socialdemokratin i vissa länder i Europa har uttalat sig för en liberalisering, att flera stora städer har gjort det och att frågan har varit uppe i EU-parlamentet. I betänkandet framgår också att Sverige har medgivits rätt att begränsa mängden av den avgiftsfria införseln av alkoholdrycker. Målsättningen att minska den totala alkoholkonsumtionen delas av EU:s medlemsstater, som ställt upp på Världshälsoorganisationens mål att sänka alkoholkonsumtionen med 25 % från 1980 års nivå till år 2000. Alkoholmissbruket är vårt lands största sociala problem. Från kristdemokraternas sida är vi angelägna om att vi fullföljer vår restriktiva alkoholpolitik inom EU. Jag tror inte att det stora problemet, om det nu blir något problem, kommer att ligga inom EU. EU har uttalat sig för målsättningar liknande våra och inser att detta är ett stort problem både socialt och hälsomässigt. Det kommer att bli den egna viljan inom landet som avgör om vi når framgång när det gäller denna strävan. Det vi har velat uttrycka i ett särskilt yttrande när det gäller alkoholpolitiken är att det är viktigt att de hälsomässiga aspekterna väger tungt. Om detta håller också såväl utrikesutskottet som andra utskott som har yttrat sig med. Vi har dock velat uttrycka ännu tydligare att vi anser det angeläget att man nu uttalar sin hållning beträffande prioriteringen mellan hälsoaspekterna och alkoholvarors fria rörlighet. Vi förutsätter att regeringens handlande på detta område även i fortsättningen bygger på det synsättet att hälsoaspekterna bör väga tyngre än frihandelsaspekterna när det gäller alkoholprodukter inom ramen för svensk alkoholpolitik. När skatteutskottet uttalade sig om detta menade utskottet att denna uppfattning får stöd i Maastrichtfördraget, som stipulerar att skyddet för folkhälsan skall ingå som en del av gemenskapens verksamhet. Utskottet menar att unionen skall bidra till att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor genom att främja samarbetet mellan medlemsländerna och vid behov stödja deras insatser. Ett sådant stöd skulle kunna vara ett fint exempel på vad subsidiaritetsprincipen kan innebära i praktiken. Men för detta krävs en verklig samstämmig vilja från Sveriges riksdags sida när det gäller att fortsättningsvis driva den restriktiva alkoholpolitik som vi har gjort hitintills. 0841779272604 N 2010-01-01 00:00:00 235953 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0942/#anf18