2349186 GI0942 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:42 Onsdagen den 14 december 1994/95 42 1994-12-14 00:00:00 Meddelande om aktuell debatt Talmannen meddelade att på begäran av moderata 26BD073E-B02C-401B-9737-2F39727A4CFA 1 MARGARETHA AF UGGLAS (m) m Fru talman! Det är med stor glädje som den moderata riksdagsgruppen i dag kommer att rösta ja till utrikesutskottets betänkande nr 5 och därmed tillstyrka propositionen om Sveriges medlemskap i den europeiska unionen. En långvarig strävan, alltid engagerande men tidvis motig, att få se Sverige som fullvärdig deltagare i det europeiska samarbetet krönes nu med framgång. Vi har ett stort arbete bakom oss, att föra Sverige närmare det europeiska samarbetet i alla dess aspekter, att övertyga en del motsträviga i EG om värdet av en utvidgning, att framförhandla ett bra avtal för Sverige, att diskutera och kämpa för medlemskapet inför folkomröstningen. Nu går vi in i en ny fas, som medlemmar. Nu gäller det att ta till vara medlemskapets alla möjligheter och bemästra dess svårigheter, för sådana finns också. Men möjligheterna är så många fler. Nu gäller det för Sverige, dess regering och riksdag, dess kommuner, landsting, företag, organisationer och medborgare att ta till vara de nya möjligheter som öppnar sig. Det är på oss själva det ankommer om det svenska medlemskapet i EU blir en framgång för oss svenskar och för våra europeiska medsystrar och bröder. Fru talman! De två betänkanden som kammaren har att behandla här i dag handlar om dessa frågor. KU fastlägger hur riksdagen bör organisera sitt arbete, och UU gör i sitt betänkande också en viktig markering i detta hänseende när man med anledning av arbetsmarknadsutskottets yttrande och den information som EU-delegationen sedermera fick om regeringens regionalpolitiska intentioner konstaterar - och jag citerar: "Utskottet vill som sin mening starkt understryka att en uttömmande redovisning av det slag arbetsmarknadsutskottet efterfrågat bör ske i former som medför normal utskottsberedning och möjlighet till ställningstagande från riksdagens sida." Utrikesutskottets ordförande Maj-Lis Lööw och jag har väckt en motion om utrikes- och säkerhetspolitikens behandling när Sverige har blivit medlem. Vi tycker i korthet att nuvarande ansvars- och kompetensfördelning fastslagen i regeringsform och riksdagsordning bör gälla. EU-nämnden kommer att bli tillräckligt arbetstyngd med alla de frågor som naturligen hör den gemensamma marknaden till och där överstatlighet råder. Sverige vill även som EU- medlem bedriva en utrikespolitik som grundar sig på självständiga och breda bedömningar av våra långsiktiga intressen, och dessa bereds bäst, förutom av regeringen, i utrikesutskott och utrikesnämnd. Det är värt att notera att Danmark, som med sitt Europautvalg är mönsterbildande för oss, nu övergett ordningen att alla frågor skall behandlas av Europautvalget. Utrikes- och säkerhetspolitiken behandlas för sig. Då KU trots vår kloka argumentering vidhåller talmanskonferensens förslag till lagtext vill jag uttrycka förhoppningen att Utrikesnämndens position som samrådsorgan i viktiga utrikespolitiska frågor inte rubbas. Fru talman! Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken GUSP, som är under utveckling, ser vi moderater som en av de allra viktigaste områdena för det gemensamma Europasamarbetet. Skall Europas fred och frihet tryggas och skall tragedier som den i Bosnien kunna undvikas så måste Europas stater bygga en allt fastare utrikes- och säkerhetspolitisk samverkan. Till denna samverkan kan vi i Sverige föra en nordeuropeisk dimension. Det är ett första rangens säkerhetspolitiskt intresse för oss själva att Östersjöregionen blir en naturlig del av EU- samverkan och att de baltiska republikerna får en fast plats i den europeiska familjen. Möjligheterna är nu stora för oss att väva samman vår egen aktiva närområdespolitik med EU:s östpolitik och de resurser som finns i EU:s program och fonder. Genom det norska utanförskapet - vilket jag livligt beklagar - blir det svenska och finska ansvaret ännu större visavi Östersjöregionen och nordvästra Ryssland. Ett av de glädjande besluten vid toppmötet i Essen var att förhandlingarna om Europaavtal med de baltiska staterna kommer att kunna inledas före årsskiftet. Detta ger de baltiska republikerna en möjlighet att hinna i kapp de sex centraleuropeiska staterna och därmed inlemmas i samma politiska högnivådialog som dessa. De får också en möjlighet att vara med i samma utvidgningsfas som övriga centraleuropeiska länder. För den historiska östutvidgningen föreligger nu en färdplan som får klarare konturer i vår. Sverige måste verka för att det till denna färdplan också fogas en tidtabell. Detta är desto viktigare då en framgångsrik östutvidgning inte bara kräver fortsatta ansträngningar i reformländerna utan också betydande reformer av EU:s egen verksamhet bl.a. i frågor om jordbrukspolitiken och strukturfonderna. Sverige bestämde sig för en tidtabell, och den har hållit. Östutvidgningen måste också ges en fast tidsram - det är så den blir trovärdig för länder och folk. I fråga om Västeuropeiska unionen framhåller utskottet det angelägna i att vårt land bereds insyn i och tillgång till de europeiska säkerhetspolitiska diskussioner som pågår i den utvidgade VEU-kretsen. Det naturliga för det militärt alliansfria Sverige är att bli observatör. Då Finland och Österrike redan deklarerat sin avsikt i detta hänseende borde Sverige kunna göra sammalunda. Det finns ingen anledning att töva. Fru talman! jag underströk tidigare att det är vi själva som avgör hur vi tar till vara EU- medlemskapets möjligheter. Det är beklagligt att regeringen visar sin ovilja att göra detta på ett konstruktivt sätt i fråga om jordbruket och livsmedelspolitiken. Vår besvikelse i bl.a. detta hänseende återspeglas i de gemensamma reservationerna till detta betänkande till vilka jag yrkar bifall. Kolleger kommer senare i debatten att ta upp dessa frågor. Fru talman! EU är ett fredsprojekt; det är en gemensam marknad för välfärd och utveckling, det är ett samarbete för att hantera gränsöverskridande problem såsom miljöförstörelse och brottslighet. EU har en historisk mission att ena det Europa som varit delat. Efter nyår har Sverige ansvaret tillsammans med EU:s övriga medlemsländer att tillse att EU tar till vara sina möjligheter och motsvarar medborgarnas förhoppningar.Fru talman! Låt mig avslutningsvis peka på några av de områden som vi moderater anser väsentliga. Tillväxten måste befrämjas. En strategi för nya jobb, baserad på såväl en tillväxtbefrämjande ekonomisk politik, infrastruktursatsningar som en flexibel arbetsmarknadspolitik, behövs i alla medlemsländer. Fasta spelregler parat med avreglering kan hjälpa näringslivet. Arbetet för en bättre miljö måste fortsätta. EU har en central roll att spela i att bota och hindra miljöförstörelsen. Kampen mot brott och narkotika måste i växande utsträckning bli en gemensam europeisk angelägenhet. Samarbetet i den s.k. tredje pelaren har en stor potential till båtnad för alla EU-medborgare. Öppenheten, insynen och delaktigheten i EU:s arbet måste förbättras. Medborgarnas Europa är ett begrepp som vi moderater vill vara med om att förverkliga. 018160186302 N 2010-01-01 00:00:00 235936 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0942/#anf1