2349184 GI0940 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:40 Måndagen den 12 december 1994/95 40 1994-12-12 00:00:00 Totalförsvarsplikt Föredrogs 391D8EDA-0697-4524-9325-844413256243 13 KARIN WEGESTÅL (s) s Herr talman! Försvarsutskottets betänkande Total- försvarsplikt behandlar den i proposition 1994/95:6 föreslagna lagen om totalförsvarsplikt. Propositionen bygger på Pliktutredningens förslag som lämnades till den föregående regeringen i december 1992. Samtliga riksdagspartier stod bakom detta förslag. Lagen om totalförsvarsplikt reglerar skyldigheten för hela svenska folket att stå till försvarets förfogan- de fr.o.m. 16 års ålder till dess man fyller 70 år. La- gen är föreslagen att träda i kraft den 1 juli 1995. Tjänstgöringsskyldigheten, som benämns totalför- svarsplikt, skall kunna fullgöras som värnplikt, civil plikt eller allmän tjänsteplikt. Hur många personer som skall skrivas in med plikt och hur lång utbildning de skall genomgå kommer att styras av behovet av pliktpersonal vid förhöjd beredskap. Förslaget innebär att möjlighet skapas för flexiblare användning av totalförsvarets personalresurser. Alla män som är svenska medborgare föreslås, liksom i dag, vara skyldiga att mönstra och fullgöra värnplikt med s.k. lång grundutbildning. De skall också kunna direktrekryteras för tjänstgöring i det civila försvaret. Betänkandet följer propositionens förslag utom i tre avseenden. För det första. Propositionen föreslår en begräns- ning av antalet civilpliktiga i förhållande till Pliktut- redningens förslag. I propositionen bedöms behovet vara minst 1 500, dvs. samma antal som i dag gör vapenfri tjänst. Det stämmer inte överens med Pliktut- redningens intentioner att det civila försvarets behov av utbildad personal skall ges större tyngd inom total- försvaret. Beträffande det civila försvaret är det vikti- gaste att det ges en väsentlig kvalitetshöjning genom tillförsel av yngre personal. Pliktutredningen har gjort en omfattande kart- läggning av behovet av pliktpersonal som skulle kun- na direktrekryteras till det civila försvaret. Denna bedömning bör kunna ligga till grund för rekryte- ringsbehovet utan att man på förhand binder sig för just detta antal. Utskottet anser därför mot denna bakgrund att riksdagen med anledning av motionerna Fö4 och Fö6 yrkandena 1 och 2 bör ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om behovet av kvali- tetsförstärkning inom vissa områden av det civila försvaret. För det andra. Propositionen föreslår att den kor- taste utbildningstiden för totalförsvarspliktiga inom det militära försvaret skall vara 220 dagar. Detta av- viker från en annan viktig princip i Pliktutredningens förslag, nämligen att utbildningsmålet skall bestämma utbildningens längd och att ingen, varken inom det militära eller det civila försvaret, skall utbildas längre än nödvändigt med hänsyn till detta mål. I motionen Fö4 anses att då propositionen ställer sig bakom dessa värderingar bör lagen om totalför- svarsplikt inte ange en kortare tid för grundutbildning av värnpliktiga och att lagförslaget bör omformuleras i enlighet härmed. Utskottet anser att grundutbildningen skall syfta till att ge de totalförsvarspliktiga sådana grundläggan- de färdigheter att de kan fullgöra sina krigsuppgifter i förband och i organisationer där de tjänstgör. Utbild- ningens teoretiska och praktiska innehåll skall styras av detta mål, vilket framgår av både Pliktutredningen och propositionen. Härav följer att ingen skall ges längre utbildning än vad som behövs med hänsyn till uppgiften. Utskottet föreslår därför med bifall till motionerna FÖ4 yrkande 2 och Fö6 yrkande 8 att riksdagen antar lagförslaget i denna del med den förordade ändringen. Den tredje ändringen som utskottet förslår i förhål- lande till propositionen består i att kvinnor i enlighet med Pliktutredningens förslag skall kunna välja att frivilligt ingå i utbildningsreserven. Under 1980-talet öppnades alla militära yrken för kvinnor. Förutsättningen för att kvinnor skall kunna genomgå grundutbildning inom det militära försvaret har dock hittills varit att de vid uttagningen har be- dömts lämpliga till befäl. En särskild lag kommer att ersätta lagen om militär grundutbildning för kvinnor. Där föreslås att de kvinnor som så vill skall få möjlig- het att fullgöra värnplikt och civil plikt med längre grundutbildning. Kvinnors antagning till grundutbildning föreslås ske efter ansökan om en särskild antagningsprövning som motsvarar mönstring. Kvinnornas antagningsför- hållanden kommer att behandlas i en särskild lag på grund av att deras ansökan är frivillig till skillnad från männens. Om kvinnan samtycker till inskrivning skall hon skrivas in för värnplikt eller sådan civil plikt där grundutbildningen överstiger 60 dagar. Därefter om- fattas hon av samma bestämmelser som en man då gör, med stöd av lagen om totalförsvarsplikt som har skrivits in för motsvarande utbildning. Ansvaret för de totalförsvarspliktigas mönstring har det nyligen inrättade Totalförsvarets pliktverk, vars utredning om de totalförsvarspliktigas förutsätt- ningar skall ligga till grund för uttagning till det mili- tära eller civila försvaret. Den skall säkerställa att ingen åläggs uppgifter utöver sin förmåga, och ingen skall kallas till mönstring som uppenbart saknar för- måga att fullgöra såväl värnplikt som civilplikt. De nuvarande möjligheterna att befrias från tjänstgöring kommer att finnas kvar. Efter mönstring eller antagningsprövning skrivs den prövade in i total- försvarets pliktverk och placeras på grundval av resul- tatet i en befattningsgrupp. Hänsyn skall härvid tas till den enskildes önskemål. De som tas ut till utbildning skall vid utbildningstillfället få besked om vilken befattning som utbildningen syftar till samt var och när utbildningen skall äga rum. Bara så många total- försvarspliktiga som behövs för krigsorganisationen och för den fredstida beredskapen skall tas ut till utbildning. Resten placeras i utbildningsreserven, som är gemensam för det militära och det civila försvaret. Utbildningsreserven kan bara tas i anspråk efter beslut av regeringen om det med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap behövs. Bara de i utbildningsreser- ven som är yngre än 30 år kan komma i fråga för utbildning. Vid normala förhållanden gäller att bara den som inkallats före det år som vederbörande fyller 24 år är skyldig att fullgöra grundutbildning. Personer som placerats i utbildningsreserven kan vid behov rekryteras till utbildning inom det civila försvaret, men bara om utbildningen är kortare än 60 dagar. Som redan har nämnts anser utskottet, till skillnad från vad som föreslås i propositionen, att även kvin- nor skall kunna ingå i utbildningsreserven, om de så önskar. Detta föranleder motsvarande lagändring. Motiveringen härtill är lika behandling av män och kvinnor, och att de kvinnor som ansetts lämpliga för olika uppgifter inom totalförsvaret, men som inte har kunnat beredas plats, är en viktig resurs som skall tas till vara. Den vapenfria tjänsten föreslås inte längre regleras som ett undantag från värnpliktstjänstgöring utan som ett av flera tjänstgöringsalternativ inom ramen för totalförsvaret. Ansökningsförfarandet har redan tidi- gare förenklats, och nu anpassas lagen om vapenfri tjänst till den nya lagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1995 genom att lägsta antal tjänstgöringsdagar inte längre lagregleras för vapenfria tjänstepliktiga. Va- penfria kommer därmed att kunna tas ut till befatt- ningar inom det civila försvaret där utbildningstiden är kortare än 220 dagar. I de fall tjänstgöring har påbörjats före den 1 januari 1995 kan utbildningstiden förkortas om den tjänstgöringsskyldige så önskar. I flera motioner tas frågan om straffpåföljd vid totalvägran upp. Utskottet konstaterar att propositio- nen inte innehåller några förslag om ett nytt påföljds- system vid totalvägran. Man vill avvakta den översyn av straffrättsliga system som pågår inom Straffsys- temkommittén. Utskottet anser att den pågående utredningen bör slutföras, och man förutsätter att regeringen snarast därefter återkommer till riksdagen avseende påföljder vid brott mot pliktlagarna. Detta har redan varit uppe till diskussion. Jag vill gärna påpeka att utskottet följer frågan. Vi förväntar oss att vi skall få ett besked så snart som möjligt. Samtidigt är det så att de vapenfria - de som inte vill göra tjänst med vapen - i dag har så stora möjligheter att få en tjänst som passar dem. Situationen är därför en helt annan än vad den tidigare har varit. De som kan ställas inför rätta på grund av vägran är de som inte vill delta på något sätt, inte delta vid bränder, inte hjälpa nödställda osv. Det är dessa vapenfria som vi talar om när det gäller totalvägran. Därför anser ut- skottet att riksdagen inte bör bifalla motionerna Fö1, s, Fö2, c, yrkande 2, och Fö3, s, yrkande 2. Utskottet utgår vidare från att till dess att riksda- gen har tagit ställning till ett nytt påföljdssystem skall de som har gjort sig skyldiga till brott mot pliktlag- stiftningen behandlas i enlighet med gällande lag. Riksdagen bör därför också avslå motionerna Fö2, c, yrkande 1, Fö3, s, yrkande 1, och Fö5, v. Herr talman! Lagen om totalförsvarsplikt är en viktig lag som understryker att det svenska försvaret skall vara hela folkets angelägenhet, dvs. det svenska försvaret är ett folkförsvar. Utskottets betänkande följer i stort sett Pliktut- redningens förslag som det råder stor politisk enighet om. Viktiga försvarsprinciper har i Sverige av tradi- tion antagits i stor enighet. Det är glädjande att för- svarsutskottet genom detta betänkande följer denna tradition. Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till hemstäl- lan i betänkandet Totalförsvarsplikt och avslag på reservationerna. 0944338157703 N 2010-01-01 00:00:00 235747 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0940/#anf13