2349181 GI0937 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:37 Onsdagen den 7 december 1994/95 37 1994-12-07 00:00:00 Öresundsbron D5D3EC6C-00CD-49FB-8917-CAE6A12E3809 4 BO NILSSON (s) s Fru talman! Onsdagen den 12 juni 1991 fattade riksdagen sitt beslut om att godkänna avtalet mellan Sverige och Danmark om att gemensamt bygga en kombinerad järnvägs- och vägförbindelse över Öresund. Avtalet är, som sagts, folkrättsligt bindande. Avtalet ratificerades av regeringen den 24 augusti 1991. Jag skall inte tala om för Olof Johansson vilka partier som ingick i den regeringen. Det tror jag nog att han vet. Röstsiffrorna i riksdagen var 229 ja och 85 nej. Det är alltså inte det som dagens ärende handlar om. Olof Johansson talar om att folk var förskrämda. Jag tycker att det faktum att 229 riksdagsmän röstade ja inte tyder på att de var förskrämda. Det fanns således en rejäl majoritet i den här riksdagen för detta avtal. Det fanns emellertid en förutsättning, och det var att det skulle göras en noggrann miljöprövning av förbindelsen. Samma regering har prövat projektet i enlighet med två lagar - naturresurslagen och vattenlagen. Den 16 juni beslutade regeringen att godkänna konsortiets förslag. Det innebär att regeringen ansåg att projektet klarar högt ställda miljökrav. Härvid har bl.a. frågan om vattengenomströmningen till Östersjön, den s.k. noll- lösningen, ägnats mycket stor uppmärksamhet. Det är alltså inte det som dagens ärende handlar om. Än en gång vill jag säga till Olof Johansson att den regering som han ingick i faktiskt har prövat det här och funnit att miljöfrågorna går att lösa på ett bra sätt. Om Olof Johansson inte har förtroende för oss, borde han väl ändå ha haft det för den regering som han ingick i under flera år. Elisa Abascal Reyes från Miljöpartiet säger att vi som är miljömedvetna säger nej. Väldigt många, både myndigheter och personer, som jag uppfattar som kunniga i miljöfrågor har trots allt sagt ja. Dessutom har regeringen därefter gjort en prövning och funnit att man kan säga ja av miljöskäl. Jag tycker att det är litet förmätet att tala om att de som är miljömedvetna säger nej. Det finns många, många som också säger ja. Till Karl-Erik Persson vill jag säga att skälet för att vi skulle vänta med behandlingen av dessa motioner känner Karl-Erik Persson själv till, eftersom han ingick i trafikutskottet redan då. Vi ville avvakta miljöprövningen från regeringen. När miljöprövningen nu är gjord och ett beslut är fattat finns det anledning att avskriva dessa motioner. Fru talman! Ingen fråga har diskuterats, prövats och utretts så som frågan om den fasta förbindelsen över Öresund. I mer än 100 år har diskussioner pågått och förslag presenterats. Redan för 44 år sedan uttalade sig riksdagen för första gången för en fast förbindelse över Öresund. Efter regeringens prövning och godkännande enligt naturresurslagen och vattenlagen borde allt vara klart, men det fattas tyvärr ytterligare en fråga. En del kallar det för en teknikalitet. Det gäller att säkra det egna kapitalet i SVEDAB under de första åren. Detta bör det svenska Ban- och vägverket bemyndigas att göra. Det handlar alltså inte om några utökade totala ekonomiska utfästelser från statens sida, utan kapitaltäckningsgaranti erfordras av redovisningsmässiga skäl. Det är det som dagens ärende handlar om. Olof Johansson talade här om att man får kalla fötter. Man kan fundera över hans egna kalla fötter. Han valde att avgå vid en tidpunkt då han inte kunde befara att fälla en borgerlig regering. Det gäller att ha kalla fötter på beställning. Dagens betänkande behandlar också, som jag sade tidigare, ett antal gamla motioner - om man får lov att säga så. Det gäller motioner som man har avvaktat med beroende på det regeringsbeslut som jag tidigare hänvisade till. Det beslutet fattades i juni i år. Det skedde visserligen med stor vånda och medförde vissa konsekvenser, men regeringen uppfattade ändå att miljöförutsättningarna var klart godkända. Jag tycker att det nu finns skäl att behandla och avslå dessa motioner. Jag yrkar på att riksdagen skall göra det. Låt mig också för säkerhets skull konstatera att riksdagen redan har fattat beslut om att regering och riksdag skall följa det här ärendet genom årliga rapporter där det redovisas hur projektet faktiskt fortskrider. Härigenom får vi möjligheter att följa upp, inte minst, de ekonomiska faktorerna. Låt mig emellertid, inte minst därför att motståndarna alltid och i all oändlighet tar upp och påtalar det som de anser vara negativt med förbindelsen, ta upp ett antal skäl till varför jag är positiv. Jag tror också att detta är skälen till att riksdagen med stor majoritet har sagt ja till Öresundsförbindelsen. Innan dess måste jag emellertid säga några saker. Som jag sade tidigare till Olof Johansson har det funnits en rejäl majoritet i riksdagen för förslaget. Eftersom Elisa Abascal Reyes och Miljöpartiet tillåter sig mycket stora överdrifter och hemska ord som jag inte skulle vilja ta i min mun om bl.a. misstänksamhet, tänker jag överdriva litet åt det positiva hållet. Det kan ju vara tillåtet efter den salva som Elisa Abascal Reyes avlossade här. Beträffande den danska rapporten om ekonomin vill jag säga att det självklart finns - det tycker jag att man skall vara ärlig nog att säga - osäkerheter i ett sådant stort projekt. Det vore konstigt annars. Det skulle vara konstigt om exakta fakta skulle föreligga i alla avseenden. Vi kan ta trafikflödet som exempel. Det är naturligtvis inte möjligt att tala om exakt hur många bilar som kommer att passera den här bron. Olof Johansson, Elisa Abascal Reyes och Karl-Erik Persson m.fl. som är så duktiga kan ju redan nu tala om hur många bilar det rör sig om så att vi också får veta. Ni vet det förmodligen redan. Jag tycker att det finns skäl att vara litet ödmjuk och säga att det kan finnas variationer både uppåt och nedåt som kan påverka ekonomin. Dessa fakta får vi inte innan bron står klar och vi får möjligheter att bedöma hur attraktiv den är. För min del är jag säker på att den kommer att vara attraktiv. Karl-Erik Persson åberopar en negativ åkare. Jag skulle kunna åberopa många positiva åkare och många positiva företag, inte minst i min egen hemstad, som tror att det här skall bli ett lyft för regionen. Det finns således både positiva och negativa effekter, och det tycker jag att man skall inse. Jag avser nu att ta upp några positiva argument för förbindelsen. Det gäller en kombinerad väg- och järnvägsförbindelse som kommer att knyta ihop Skåne och Själland. Det kommer att göra denna region stark och utvecklingsbar. Det kommer att innebära att vi på linjen Lund-Malmö-Köpenhamn-Roskilde bl.a. kommer att få världens största universitet. Det kommer att betyda mycket stora möjligheter till utbildning och forskning. På sjukvårdens och medicinteknikens område kommer det att bli ett styrkebälte med fyra universitetssjukhus och betydande kunskaper och utveckling när det gäller hälso- och sjukvården. Dessa knyts ihop med den fasta förbindelsen. Det kommer att öppna nya möjligheter för kulturellt utbyte mellan Skåne och Själland och mellan Sverige och Danmark i övrigt. Den nya förbindelsen kommer att få stor betydelse för infrastrukturen, den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen även långt borta från brofästen och tunnelöppningar. Även under byggnadstiden kommer det att betyda ett ganska stort tillskott av värdefulla, meningsfulla och riktiga arbetstillfällen. Det gäller en förbindelse som till sin utformning kommer att bli en sevärdhet i Norden. Efter mina kontakter med konsortiet i går kan jag berätta att det finns ett utomordentligt stort intresse internationellt för det arbete som nu pågår. Jag anser att denna förbindelse kommer att bli ett viktigt inslag för att stärka vår region. Jag är själv skåning. Det är det väl ingen som tvivlar på. Det här gäller i vårt land men framför allt i det nya Europa. Starka regioner är en nödvändighet för framtiden. Jag är förmäten nog att tro att Öresundsregionen har förutsättningar att bli den starkaste regionen i Norden. Bron har alla möjligheter att stärka kollektiv- och tågtrafiken i såväl Skåne som Själland. Pendlingsmöjligheterna ökar. En ny arbetsmarknad öppnar sig. Men också nationellt menar jag att denna förbindelse verkligen ger tågtrafiken en chans. Till sist villl jag säga att förbindelsen blir en länk mellan Skandinavien, Danmark och övriga Europa. Fru talman! Med denna korta redovisning vill jag påpeka att de positiva effekterna av Öresundsförbindelsen är betydande. Jag vill också konstatera att dagens ärende egentligen gäller en kapitaltäckningsgaranti för Svedab. Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till hemställan i trafikutskottets betänkande nr 2 och avslag på motionerna och reservationerna. 0332721987700 N 2010-01-01 00:00:00 235553 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0937/#anf4